Inlägg publicerade under kategorin Metoder och ideér.
Den lille pojken – en saga för vuxna.
Det var en gång en liten
pojke som skulle börja skolan.
Det var en mycket liten
pojke och det var en mycket stor skola.
Han fick gå uppför många trappor
och genom en lång korridor
för att komma till sitt klassrum.
En dag när pojken hade gått
i skolan ett tag sa hans lärare:
-Idag ska ni få rita och måla!
-Bra! tänkte den lille
pojken. Han älskade att måla!
Han tyckte om att måla lejon, tigrar,
kycklingar, kor, tåg och båtar.
Han tog fram sina kritor och
började rita.
Men läraren sa:
-Vänta! Ni får inte börja än!
Och hon väntade tills alla
var färdiga att lyssna.
-Vi ska måla blommor, sa läraren.
-Bra! tänkte den lille pojken.
Han tyckte om att måla blommor.
Och han började måla
underbara blommor med sina rosa,
oranga och blåa kritor.
Men läraren sa:
-Vänta! Jag ska visa er!
Och hon ritade en blomma på tavlan.
Den var röd med en grön stjälk.
-Nu kan ni få börja, sa läraren.
Den lille pojken tittade på
lärarens blomma.
Sen tittade han på sina egna
blommor som han tyckte mycket bättre om.
Men det sa han inte.
Han bara tog ett nytt papper
och målade en blomma
som liknade lärarens blomma.
En röd blomma med en grön stjälk.
En annan dag föreslog
läraren att barnen skulle få arbeta med lera.
-Bra! tänkte den lille pojken.
Han tyckte om att arbeta med lera!
Han kunde göra en massa
saker; ormar, snögubbar, elefanter och möss…
och så fort han fick sin lerklump
började han genast att forma den.
-Vänta! Ni får inte börja än! Vi ska göra en tallrik.
-Bra! tänkte pojken.
Han tyckte om att göra tallrikar.
Och han började att forma
tallrikar i olika storlekar och former.
Men läraren sa:
-Vänta! Jag ska visa er hur ni ska göra!
Och hon visade alla hur man
gör en djup tallrik.
-Nu får ni börja! sa läraren.
Den lille pojken tittade på
lärarens tallrik.
Sedan tittade han på sina egna,
som han tyckte betydligt bättre om.
Men det sa han inte.
Han bara klämde ihop all
leran till en klump igen
och gjorde en likadan
tallrik som fröken hade gjort.
Och snart lärde sig den
lille pojken att vänta, att lyssna noga,
titta uppmärksamt och att göra allting precis
som läraren
hade visat honom och snart kunde han inte göra
saker på egen hand längre.
Då hände det sig att den
lille pojkens familj flyttade
till en annan stad och den lille
pojken måste börja i en ny skola.
Denna skola var ändå större
än den förra
och den lille pojken måste
gå uppför en massa trappor och genom en lång,
lång korridor innan han kom till
sitt klassrum.
Och första dagen som han var i sin nya skola
sa läraren:
-Idag ska ni få rita och måla!
-Bra! tänkte pojken och
väntade på att läraren
skulle tala om för honom vad han skulle göra.
Men läraren sa ingenting
utan gick runt och småpratade
med barnen. När hon kom till
den lille pojken sa hon:
-Vill inte du också måla en bild?
-Jo, sa den lille pojken.
Vad ska jag göra för något?
-Det vet jag inte förrän du
har gjort det, sa läraren.
-Hur ska jag göra min bild?
frågade pojken.
-Du får göra precis som du
vill, sa läraren.
-Men vilken färg ska jag
använda? undrade pojken.
-Vilka färger som helst,
svarade läraren.
Och hon fortsatte:
-Om alla målade samma saker
och med samma färger – hur skulle jag kunna
veta vem som hade gjort vad?
Då skulle jag ju knappt kunna se skillnad på
era teckningar!
-Jag vet inte, sa den lille pojken.
Och den lille pojken började måla en blomma.
Den var röd med grön stjälk.
Okänd författare.
Mobbning är förbjudet.
Mobbning är att upprepade gånger under en tid trakassera
en annan människa.
Att trakassera kan t ex vara att:
reta någon ofta
göra grimaser eller härma någon
slå, knuffa eller sätta krokben
frysa ut någon
skriva nedsättande om någon
uttrycka något nedsättande till/om någon rörande kön,
religion eller etnisk bakgrund
Förskolans/skolans handlingsplan mot mobbning i korthet.
Personligt samtal mellan mobbaren och läraren som klargör
innebörden av beteendet och utfärdar en varning för upprepning.
Representanter för elevvårdsteamet deltar i utredningen och föräldrar kontaktas, skolans antimobbningsgrupp aktiveras.
Vid händelser av synnerligen allvarlig karaktär kontaktas
polis och sociala myndigheter.
Du kan som förälder alltid med förtroende vända dig till antimobbningsgruppen, skolledningen eller annan personal.
Det finns en brevlåda utanför expeditionen där elever
och föräldrar kan lägga anmälningar om misstänkt mobbning.
Handlingsplan mot kränkande behandling.
Förskola och skolans värdegrund.
Alla ska känna sig trygga.
Därför ingriper vi mot mobbning, rasism och all annan diskriminering.
För att skapa goda kamratrelationer uppträder vi trevligt,
använder ett vårdat språk och hjälps åt att lösa konflikter.
Genom att visa hänsyn och respekt för varandra
tar vi ansvar för vår arbetsmiljö.
Vi stoppar mobbning.
På förskolorna och skolorna ska det arbetas aktivt med att förebygga och stoppa mobbning. Undersökningar visar att tusentals barn i svenska skolor berörs av mobbning - som offer eller plågare. I många skolor förekommer mobbning, men det går att stoppa den!
På vår skola har vi riktlinjer för hur vi ska arbeta när det upptäcks att någon är mobbad. Samarbete mellan antimobbningsteam, elevvårdsteam, lärare, föräldrar och elever är ett viktigt led i att lösa mobbningssituationer. I vissa fall måste även andra resurser kopplas in (t. ex. socialtjänst och polis).
Vad är mobbing?
Det är viktigt att skilja mobbning från så kallade vanliga konflikter och bråk. Det är mobbning när:
en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar/ kränkningar
t ex knuffar, elaka kommentarer,
utfrysning från en eller flera elever
när parterna i en konflikt inte är jämnstarka
utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt.
Mobbning är ofta svårt att upptäcka och sker i regel när de vuxna inte ser. Det mobbade barnet berättar sällan vad hon/han är utsatt för,
eftersom det känns för plågsamt att tala om det.
Blir ditt barn mobbat?
Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir mobbat:
ovilja att gå till skolan
vill inte berätta hur det är i skolan
har inga kamrater i klassen eller skolan
kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder eller böcker
har blåmärken som barnet inte kan förklara
verkar nedstämd, ledsen eller aggressiv
har ont i magen och huvudvärk
Dessa teckan kan också bero på andra saker,
men det finns anledning för dig som förälder
att ta kontakt med skolan för att få hjälp.
Du kan också hjälpa ditt barn genom:
att lära barnet att säga ifrån klart och tydligt
och betona att det inte är ditt barn det är fel på,
utan att det är de andra som uppför sig illa.
att hjälpa barnet att träna sin självkänsla genom
att t ex hitta aktiviteter där barnet kan få en annan roll i
kontakt med andra barn.
Mobbar ditt barn andra?
Det kan vara svårt att medge inför sig själv att ens barn mobbar andra.
Men om det är så, måste vi kraftfullt åtgärda det,
eftersom mobbning inte går över av sig självt.
Detta samarbete är viktigt både för det mobbade barnet
och för ditt eget barn!
Det finns många orsaker till att barn mobbar andra,
men oavsett orsaken skall du som förälder samarbeta med oss på skolan.
Om ditt barn mobbar andra skall du:
göra klart för ditt barn att varken du eller samhället
accepterar mobbning - det är helt enkelt fel - och att du ser
mycket allvarligt på ett sådant beteende.
ta kontakt med skolan så att vi tillsammans kan komma
tillrätta med problemet.
Visa att du inte accepterar!
För att mobbningen skall upphöra kan vi vuxna i skolan
och i hemmet göra följande.
Markera för barnet att:
det inte är skvaller att berätta om mobbning
utan ett tecken på mod och civilkurage
det är fegt att inte berätta - då tycker man likadant som den som mobbar.
skolans personal berättar inte varifrån de får sin information
- barn som vill berätta om mobbning är ofta rädda
för hämnd från de som mobbar.
Att stoppa mobbning är en fråga om civilkurage.
Prata med ditt barn om mobbning.
Är någon i klassen utsatt?
Är någon ensam och utfryst?
Vad kan ditt barn göra för att hjälpa sina kamrater.
Om skola och hem klart tar avstånd från mobbning
får det en positiv inverkan på alla barnen
i skolan och i förlängningen även i samhället.
Vi kan få en trygg och livsbejakande arbetsmiljö
för våra barn samt ett samhälle där mänskliga rättigheter respekteras.
Antimobbningsplan.
Antimobbningsteamet (två personer) talar med utsatt elev och eventuella vittnen för insamling av information.
Anteckningar förs.
Antimobbningsteamet talar med den/de som mobbar
och anteckningar förs.
Informerar om att mobbningen ska upphöra omedelbart,
samt att en återsamling ska ske om en vecka tillsammans med antimobbningsteamet.
Antimobbningsteamet kontaktar alla berörda föräldrar
och informerar om vad som hänt samt eventuella konsekvenser.
Återsamling en vecka senare med representant från anti-mobbningsteamet som talar med alla inblandade elever en och en.
Ytterligare uppföljning sker vid behov.
Om problemet kvarstår:
Informeras elevvårdsteamet
kallas den/de som mobbar till elevvårdskonferens (elev, föräldrar, antimobbningsteam, berörda lärare, elevvårdsteam, skolledning)
Åtgärdsprogram upprättas
Eventuellt skrivs kontrakt mellan den som mobbat och skolan
Uppföljande elevvårdskonferens
Åtgärdsprogrammet utvärderas
Eventuellt utarbetas ett nytt åtgärdsprogram
Om problem kvarstår görs anmälan till polis och/eller sociala myndigheter.
Handlingsplan för konflikt mellan vuxen och barn/elev.
Om en elev känner sig kränkt av någon vuxen vänder sig han/hon eller förälder till klassföreståndare, rektor, skolsköterska,
skolpsykolog eller annan personal.
Rektor och den som blivit anmäld/tilltalad informeras,
om så önskas tillsammans med facklig representant.
Rektor eller av denne utsedd person vidtar en utredning.
Båda parter, eleven och den tilltalade skall beredas
möjlighet till samtal med varandra.
Detta samtal kan ske enskilt, tillsammans med förälder, klassföreståndare, rektor eller annan vuxen allt efter parternas önskemål och ärendets art.
Uppföljning av ärendet görs inom tre veckor.
Eventuella ytterligare åtgärder vidtas av rektor eller parterna var för sig.
Dokumentation görs och förvaras hos skolledningen.
Rektors uppgift är att bevaka att man möts som jämställda parter och att konflikten får en varaktig lösning.
Stöd för vuxna.
Till stöd och hjälp för vuxna på skolan som känner sig utsatta för mobbning, sexuella trakasserier eller rasism finns förutom ledningen
och andra vuxna på skolan Kommunhälsans personalvårdskonsulenter.
Handlingsplan mot kränkande behandling.
Kränkande behandling – vad är det?
Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp
för olika former av kränkningar.
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon
eller några kränker principen om alla människors lika värde.
Mobbning är ett exempel på kränkande behandling.
Det är mobbning när en person vid upprepade tillfällen
blir utsatt för kränkande handlingar (t ex knuffar, ”psykningar”, elaka kommentarer, utfrysning eller våld) från en eller flera andra personer.
Det är mobbning när en person i en konflikt är i underläge och upplever sig kränkt vid upprepade tillfällen och/eller under längre tid.
Kränkande behandling omfattar mobbning,
men avser även andra former av kränkningar.
Det är viktigt att en händelse och/eller en situation benämns vid sitt rätta namn, exempelvis rasism, utfrysning, nedsättande tillmälen och glåpord, misshandel eller annat fysiskt våld, främlingsfientlighet,
diskriminering eller sexuella trakasserier.
Den utsattes egen upplevelse är utgångspunkt
i definitionen av kränkande behandling.
En person som känner sig kränkt måste alltid tas på allvar.
Till skillnad från mobbning är en enstaka handling
tillräcklig för att vara kränkande.
En del former av kränkande behandling är lagbrott och skall därför omedelbart bli föremål för polisiära åtgärder,
behandlas av sociala myndigheter och ytterst utsättas för rättslig prövning.
I skollagens portalparagraf (1 kap 2§) beskrivs det demokratiska uppdraget:
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse
med grundläggande demokratiska värderingar.
Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning
för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan
främja jämställdhet mellan könen samt
aktivt motverka alla former av kränkande behandling
såsom mobbning och rasistiska beteenden.
Handlingsplanen mot kränkande behandling kan under
inga omständigheter ersätta de åtgärder
som lagar och förordningar föreskriver.
Planen beskriver istället hur man skall gå till väga
när någon känner sig utsatt för kränkande behandling
samt innehåller förslag om förebyggande arbete.
Vid förskolan/skola är målsättningen att:
ingen skall utsättas för någon form av kränkande behandling
om kränkande behandling äger rum så skall en rad åtgärder vidtas
för att kränkningarna omedelbart upphör;
all personal aktivt förhindrar alla former av kränkande behandling
föräldrar och elever också förväntas aktivt motverka
alla former av kränkande behandling.
Aktivt arbete vid fall av kränkande behandling.
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper
genom att genast avbryta handlingen och prata med
de inblandade vid lämpligt tillfälle.
Beroende på kränkningens art meddelas berörd klasslärare
om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits.
Klassläraren pratar med den elev som gjort sig skyldig
till kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma
samt följderna blir om beteendet fortsätter och kontaktar föräldrarna.
Klassläraren pratar även med den elev som blivit kränkt
och kontaktar föräldrarna.
Om problemet kvarstår tillämpas antimobbningsplans punkter 4 – 6.
Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig
kränkningen är och om anmälan till polisen eller socialtjänsten skall göras. Samhällets lagar, Barnkonventionen och skolans författningar
är vägledande vid avgörandet.
Detsamma gäller kränkningar som sker mellan elever och vuxna på skolan.
Om elev blir kränkt av personal kontaktas rektor i egenskap av arbetsgivare. Rektor skall även kontaktas om elev kränker personal eller andra vuxna.
(Se bilaga till antimobbningsplan.)
Förebyggande arbete.
I början av varje läsår aktualiseras handlingsplanen genom t ex temadagar eller idéverkstad med eleverna.
Skolans personal ansvarar för genomförandet men
med stöd från föräldraföreningen.
Föreläsningar för elever, personal och föräldrar anordnas under läsåret. Föräldraföreningen ansvarar för planeringen och utformningen av denna aktivitet i samråd med lärare och annan personal.
Skolans samarbete med stiftelsen Friends fortsätter
och nya kompisstödjare utbildas.
En informationsskrift innehållande det viktigaste i handlingsplanen delas ut till alla nya elever och all ny personal vid varje läsårs början.
Har genomgripande förändringar gjorts delas den ut till alla.
Skolans hemsida uppdateras fortlöpande med aktuella planer.
Övrig information (debattartiklar, rapporter, studier) s
om är relevant för arbetet mot kränkande behandling
kan också presenteras där.
Prata med ditt barn om mobbning.
Är någon i klassen utsatt?
Är någon ensam och utfryst?
Vad kan ditt barn göra för att hjälpa sina kamrater.
”Heldagsmodellen”.
Det går till så att under inskolningen är det Du som förälder som tar hand om ditt barn.
Byter blöjor, klär på och av o.s.v
Inskolningspersonalen finns alltid i närheten och tar kontakt med barnet när tillfälle ges.
Pedagogen ”tar” aldrig barnet från Dig som förälder!
Var tillsammans med oss så mycket som möjligt under
inskolningstiden så att du och ditt barn känner er trygga med oss.
Successivt ”skolar vi ut” Dig som förälder!
Vårt mål utifrån läroplanen:
Gäller vilken inskolningsupplägg det än gäller.
”Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för föräldrar och känna ansvar
för att det utvecklats en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer”.
(Lpfö-98 s12)
Vi skolar in alla nya barn på en gång. Det kan bli många föräldrar
och barn samtidigt men på så sätt lär alla känna varandra väl.
Barnen känner snabbt en gruppsamhörighet.
Heldagsmodellen förutsätter att föräldrarna är med hela veckan.
Föräldrarna kan sina barn, vi kan barn i grupp.
Några rader om inskolningsperioden…
Under perioden kan barnet…
- Bli extra ”mammigt” eller ”pappigt”.
- Vara ovanligt trötta.
- Sova dåligt, ibland med drömmar.
- Bli extra känsligt och ledset.
ALLT ÄR NORMALT!
Att ta med när du börjar på förskolan:
- Flera ombyten, extra kläder-
- Galonkläder och gummistövlar
- Napp/gosedjur
- Blöjor.
Vi vill gärna att barnen har ”vanliga” blöjor (inte up&go),
det underlättar för oss.
MÄRK ALLA SAKER SÅ BLIR DET LÄTTARE ATT VETA VEM DET TILLHÖR!
Detta hade jag inte kunnat skrivit bättre.
Jättebra skrivit från: Babyhjälp.
Inskolning på dagis / förskola.
- Hur går inskolningen till när ditt barn börjar dagis / förskola.
Känslorna inför förskolestarten och inskolningen
kan ge fjärilar i magen hos både barn och föräldrar.
Tänk att någon annan ska ta hand om ditt barn,
det värdefullaste du har!
Här nedan hittar du allt inför inskolningen på förskolan.
Att börja på dagis / förskolan är ofta den första riktiga separationen
mellan föräldrar och barn.
Det krävs därför förberedelser för att klara av denna nya situation.
Under inskolningen ska barnet lära sig att känna tryggt i den nya miljön,
med de nya människorna och tryggt utan sin mamma och pappa.
Inskolningen är även viktig för föräldrarna så att de blir trygg
med personalen och den nya situationen som det är när
man lämnar bort sitt barn till någon annan.
Inför inskolningen på dagis / förskola.
I stort sätt alla barn klarar inskolningen,
men det är viktigt att komma ihåg att barn är olika
och därför har de också olika förutsättningar.
Personalen försöker därför alltid att utgår från varje unikt barn.
Som förälder gäller det att vara positiv
och att ha rätt inställning när de kommer till förskolan.
Prata med barnet om dagis på ett positivt sätt,
så smittar det av sig på barnet.
Det är vanligt att föräldrar oroar sig inför starten på förskolan.
Ofta är detta den första riktiga separationen,
då barn och föräldrar ska vara ifrån varandra under en längre tid.
Förbered dig i förväg på situationen.
Är det möjligt kan det vara bra att dagarna innan inskolningen
vara på förskaolans gård och leka.
Prata och tala om för barnet att det är här det ska vara på dagarna
och leka med sina kompisar medan mamma och pappa jobbar.
Räkna med att barnet kommer att reagera på något sätt.
En del barn blir blyga, vissa gråter och andra springer omedelbart iväg
och leker med de andra barnen.
Nyckeln till en bra inskolning är att man som förälder är tydlig,
konsekvent och visar trygghet.
Att föräldrarna är osäkra och velar fram och tillbaka
när de ska lämna barnet är ett vanligt fel.
Så går inskolningen till på dagis / förskola.
Hur inskolningen går till varierar mycket mellan olika förskolor.
En del har två veckors inskolning medan andra har tre veckor.
Vissa låter alla nya barn börja samma dag
andra vill att de nya ska börja med en veckas mellanrum.
Det varierar också hur många dagar barnet är på förskolan innan föräldrarna lämnar barnet ensam med personalen för första gången,
när det får vara med och äta första gången,
när det får sova middag för första gången och så vidare.
Ofta börjar man första dagen med att bara stanna en timme eller två. Föräldrar får ofta en liten mapp med information som rör inskolningen,
om vad barnen behöver ha med sig, förskolans rutiner,
läroplanen, telefonnummer och scheman.
Andra dagen brukar frågor som rör verksamheten komma från föräldrarna. Föräldrarna ska även fylla i en lapp om vad barnet gillar,
eventuella svårigheter, allergier samt om barnet behöver hjälp att äta,
inte kan gå än och liknande saker.
På tredje dagen brukar det vara dags för första separationen
om allt har fungerat som det ska.
Ofta börjar man med att föräldrarna stannar på förskolan
men är i ett annat rum.
Man provar först en kortare stund runt en kvart,
om barnet gråter kommer föräldrarna ut, annars fortsätter man en stund.
Dag 3-5 brukar barnet prova på att äta lunch
med de andra barnen på förskolan.
Steget därefter är att barnet får vara med och vila efter lunch.
Under inskolningen så ökas successivt tiden då barnet vistas på förskolan.
En del barn klarar inskolning utan några som helst problem
på bara några dagar. Andra barn behöver längre tid än de två veckor
som oftast är avsatta till inskolningen.
För säkerhetskull bör du ha möjlighet att ta ledigt en tredje vecka
från din arbetsplats.
I slutet av andra veckan är barnet på förskolan mellan
klockan 9 till klockan 15.
Fungerar allt så deltar barnet de sista dagarna
i den ordinarie verksamheten.
En vanlig dag på förskolan.
06.30-08.00 Tar emot barnen.
08.00 Frukost serveras.
09.00-09.30 Små stationer för barnen.
09.30 Påklädning för utgång.
10.30 Avklädning för ingång.
10.45 Samling.
11.00 Lunch
11.40 ca Vila
14.00 Mellanmål
13.00-14.00 Fri lek för de som är vakna.
14.30-16.00 Inomhus eller Utomhuslek.
16.00-18.00 Fri lek.
Utrustning som behövs till förskolan.
Det första du ska tänka på att göra är att namnmärka barnets kläder.
Det finns ett antal saker som alltid bör finnas på förskolan:
Gummistövlar
Regnkläder
Ryggsäck för utflykter (för barn runt 2 år)
Napp
Liten kudde + Filt till vilan
Snuttefilt eller gosedjur.
Ett par ombyte kläder
Blöjor
Avsked - när föräldrarna ska gå.
Vissa dagar kan det vara jobbigt,
även när barnet vant sig vid att vara på förskolan.
Som förälder vill man då gärna stanna längre för att trösta barnet.
Många experter menar dock att det är bättre med ett kort avsked.
Långa avsked gör inte separationen lättare.
Säg "hej då" med ett leende och lämna sedan över barnet
till personalen för att visa barnet att dagis är en trygg miljö.
Efter ett jobbigt avsked brukar många förskolor försöka
höra av sig till föräldrarna när barnet slutat gråta för att berätta att,
nu är ditt barn glad igen.
För en del barn kommer en reaktion ett tag efter inskolningen,
då barnet inser att det ska vara på förskolan varje dag.
De kan komma på att de saknar föräldrarna
väldigt mycket under dagarna.
De blir också väldigt trötta av den stora omställningen
det är att vara på dagis hela dagarna.
Trötta barn har ofta lättare att blir ledsna.
Källa: Babyhjälp.
Har nu ändrat dagis till förskolan.
Inskolning.
Där du och ditt barn får lära känna förskolan tillsammans.
Somliga barn behöver mer tid på sig än andra.
Ni får räkna med att det kan ta mellan 2 veckor
om barnet ej varit på förskola tidigare.
Inskolningen planeras av personalen på avdelningen
i samråd med dig som förälder.
Första dagen besöker ni förskolan endast någon timme.
Sen så är tiden 9.00-11.00 de närmaste tre närmaste dagarna.
Om det går så fjärde dagen går man undan t.ex till personalrummet.
Den femte dagen kan ni kanske lämna förskolan
och hämtar då 11.30 efter barnet har ätit lunch.
Andra veckan så blir det vila och vi förlänger tiden eftersom
och i slutet av veckan så är barnet på förskolan
den tid som det normalt kommer att vistas i gruppen.
Inskolningen avslutas när ditt barn känner sig tryggt utan din närvaro.
Tänk gärna på att första veckan efter inskolningen
är det särskilt viktigt att ni lämnar barnet till "er" personal.
Första tiden på förskolan kan kännas jobbigt för föräldrarna,
särskilt för mamma/barn (separation)
Känner du dig det minsta orolig så ring oss!
Hellre en gång extra!!!!
Fråga allt som du vill fråga om och som du funderar över,
vi vet att det ibland kan kännas extra jobbigt att lämna sitt barn.
Tala med oss om det du tycker att vi behöver veta om ditt barn,
det kan underlätta för oss för att ditt barn ska känna sig trygg
och känna sig förstådd.
Ditt barn kanske har sina egna ord för olika saker,
skriv ner en liten ordlista.
När ert barn vant sig vid sin nya miljö,
är det för det mesta roligt att gå till förskolan.
Men vissa dagar kanske det tar emot.
För att vi ska förstå och bemöta barnet på bästa sätt,
betyder det mycket om ni berättar vilket humör barnet är på
eller om något inträffat på morgonen,
som kan vara av betydelse för hur barnet känner sig.
När ni hämtar barnet berättar vi om ert barn varit med
om något särskilt under dagen som kan vara viktigt för er att veta.
Ansvaret ligger på oss personal så länge
barnet finns innanför förskolans grindar,
förutom när ni föräldrar är här för att lämna och hämta barnet.
Vi lämnar inte barnet till någon annan om ni inte särskilt sagt till om det.
Kläder och märkning.
Extra kläder går åt och du bör ha ett litet
lager i barnets låda, barn arbetar hårt och då
ingår det att de smutsar, kletar och blöter ner sig.
Här nedan finner du en liten lista med saker
som vi kan rekommendera dig att ha i reserv.
Regnkläder | byxor |
Stövlar | Strumpbyxor |
Sockor/Strumpor | Trosor/Kalsonger |
Tröja | T-shirt |
Mössa (vinter) | Shorts (sommar) |
Vantar (vinter) | Halsduk (vinter) |
Märkning av kläder.
Då kläder ofta byts och tas av och på,
kan vi ibland inte riktigt hålla reda på vilka kläder som till hör vem.
Därför underlättar det för oss,
samtidigt som du lättare kan hålla reda på ditt barns kläder,
att ha ditt barns kläder märkta.
Ofta händer det att barnens föräldrar inhandlat liknande kollektion
av kläder till sina barn,
då är det behändigt med ett litet namn skrivet på tvättlappen.
Du behöver inte sitta flera kvällar i veckan
och sy in namnlappar i alla kläder,
det räcker med en att namnet står med bläckpenna i stövlar,
på tvättlappen i tröja och byxor osv.
Kläder under vintern på förskolan.
Under vintern behöver barnet två varma overaller
och fodrade kängor/stövlar med högt skaft,
helst kardborrknäppta och med räfflade sulor.
Overallen är det mest praktiska plagget för barn som är ute
i alla sorters väder, på lekplatsen och i skogen.
Den ska hålla för barn som trampar trehjuling,
åker rutschkana, klättrar och stampar i vattenpölar,
den ska ge rörelsefrihet, vara lagom varm,
lätt att ta på och av, tåla täta tvättar och helst stå emot väta.
Det är svårt att hitta overaller som uppfyller alla de kraven,
särskilt det senaste och därför är det bra att gardera
med särskilda galonbyxor över overallen i blött väder.
Man kan också impregnera overallen efter varje tvätt
med spray eller använda impregneringsmedel i tvättmaskinen.
Men varken galon eller spray håller vätan borta - overall och barn
blir ändå våta när det är vått ute och därför är det bra
att ha två overaller till hands.
TÄNK PÅ att se till så att det ej finns snören
som kan fastna och göra illa barnen.
Nappar och Snuttar.
Låt barnet ta med mjukdjur eller något annat personligt
som innebär trygghet för barnet vid vilan!
Barn har olika insomningsvanor, berätta för oss!
Nappar är vanligt förekommande hos oss!
Det är en bra sak att märka nappen, finns det hål i den,
trä in ett band med barnets namn.
Då minskar vi förkylningsspridningarna
och risken att nappen kommer till fel ägare.
En annan variant av inskolning är:
Föräldraaktiv inskolning.
- Föräldraaktiv inskolning innebär att föräldern är med barnet
på dagis på heltid i tre på varandra följande dagar.
Under den tiden finns föräldern med sitt barn
inte behöver oroa sig för att bli lämnat
och då i lugn och ro kan vänja sig vid dagisets rutiner,
personal och miljö.
- Föräldraaktiv inskolning innebär också att ni som förälder
och ert barn får en god inblick i hela verksamheten
och får tid att lära känna oss på förskolan.
Här är några tankar och funderingar som vi har om inskolningen
av ert barn på förskolan.
Föräldraaktiv inskolning hos oss gör att barnet inte behöver
träna på att lämnas, utan på att vara.
Vi främjar en trygg relation till er föräldrar
och ert barn under inskolningen genom:
Tydlighet - Under inskolningen är det du som förälder
som tar hand om ditt barn.
Byter blöjor, klär på och av osv.
Oforcerat - Inskolningspersonalen finns i er närhet
och tar kontakt med barnet då tillfälle ges.
Pedagogen tar aldrig barnet ifrån föräldern.
Trygghet/Acceptans - Var tillsammans med oss så mycket
som möjligt under inskolningstiden så du och ditt barn
accepterar och känner er trygga med oss.
Barnet behöver inte tränas på att lämnas,
utan att vara tillsammans med oss.
Inskolningsupplägg.
(På småbarnsavdelning).
Dag 1:
Föräldern ansvarar för all skötsel av barnet
och är med hela dagen vid måltider, läggning av barnet
och i alla aktiviteter.
Pedagogen ska alltid finnas till hands.
Föräldern lämnar inte avdelningen under dagen,
men erbjuds lunch och kaffe.
Dag 2:
Som dag 1 men föräldern tar ett steg tillbaka.
Pedagogen ska under dessa 3 dagar testa ifall barnet tillåter
blöjbyten eller
andra rutiner, men tar det i barnets takt.
Dag 3:
Som dag 1 men vilan tas över av inskolningspedagog
och föräldern tar två steg tillbaka,
kan lämna avdelningen om detta är möjligt.
Dag 4:
Föräldern lämnar barnet direkt på morgonen
med ett tydligt och kort avsked.
Föräldern är sedan tillgänglig under dagen.
Tankar utifrån läroplan.
"Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för föräldrar
och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation
mellan förskolans personal och barnets familj.”(Lpfö-98)
Vi skolar in alla nya barn på en gång.
Det kan bli många föräldrar och barn samtidigt
men på så sätt lär alla känna varandra väl.
Barnen känner snabbt en grupptillhörighet.
Detta ger också färre avbrott i verksamheten.
Gruppinskolning efter heldagsmodellen förutsätter
att en förälder är med barnet alla tre dagarna.
Föräldrar kan sitt barn, vi kan barn i grupp.
Vi arbetar med att inskola både barn och föräldrar,
inte att sära dem åt.
I den här modellen är föräldrar aktiva,
finns med i rutinerna och i verksamheten.
Det skapar en kontinuitet och trygghet för barnet.
En trygghet skapas också för föräldern
som aktivt ser hur rutinerna och verksamheten ser ut.
Är föräldrarna trygga skapas även trygghet för barnet.
Det är viktigt att den här inskolningen sker sammanhållande.
Avbryts inskolningen bör den börja om från början
samtidigt som du som förälder får en insyn i förskolans verksamhet,
samt möjlighet att lära känna pedagogerna!
Förälderns roll under inskolningen.
Under inskolningen är det du som förälder
som vägleder ditt barn in i förskolelivet
och de rutiner som finns på förskolan.
Med rutiner menar vi alla de vardagssituationer
som finns under barnets dag på förskolan:
utelek, innelek, samling, måltider, vila,
påklädning, blöjbyten m. m.
Om du som förälder är positiv och aktiv under inskolningen
hjälper du ditt barn att förstå att förskolan är en rolig plats att vara på,
och att ditt barn kan känna trygghet där.
Vi vet att ditt barn är van vid andra rutiner hemifrån,
än de vi har på förskolan.
För ditt barn är det en stor omställning från att vara hemma
till att börja på förskola. Ditt barn kommer till en helt ny miljö
och känner sig trygg med dig,
därför är det värdefullt med din delaktighet
som förälder och att vägleda dig.
Om du känner trygghet med oss pedagoger vet vi
att även ditt barn kommer att göra det.
Barn litar på sina föräldrar!
Du som förälder har viktiga kunskaper
om ditt barn som vi är intresserade av.
Berätta gärna för oss om ditt barn,
vi kommer också att fråga dig om olika saker under inskolningstiden.
Under inskolningen har vi pedagoger möjlighet
att få se vad ditt barn är van vid, hur det vill bli tröstat,
vad ditt barn tycker om att leka med osv.
Vi pedagoger ser hur du som förälder gör med ditt barn och lär oss av dig.
Vi ser fram emot att lära känna dig och ditt barn!
Lämning.
Vår erfarenhet är att det är enklast och bäst för barnet
med tydliga och korta avsked.
När du bestämt dig för att gå säger du
"hejdå" på det sätt som passar dig och ditt barn bäst
(pussa, krama, säga hejdå och vinka).
Vi brukar rekommendera "famn till famn"-lämningar,
vilket innebär att du har ditt barn i famnen
och lämnar till pedagogen, som tar barnet i sin famn.
När vi tar emot ditt barn säger vi -
"Nu ska mamma/pappa gå,
nu vinkar vi till mamma/pappa".
speciellt om barnet är ledset.
För ditt barns skull är det bäst om du lyckas hålla
"skenet uppe" och se glad ut.
Vi är vana vid att ta emot barn som är ledsna,
och om vi märker att ditt barn är svårt att trösta
eller att det tar lång tid kommer vi att ringa till dig
för att rådgöra med din om hur vi ska göra.
Du får när som helst ringa till oss och höra hur det går för ditt barn!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
||||
|