Mariaslekrum

Inlägg publicerade under kategorin Miljö och hälsa.

Av Maria - 17 september 2010 20:06

Utvecklingskriser.


Barnens utvecklingskriser.


Barn utvecklas och förändras hela tiden och i olika takt.

Man brukar dock tala om fyra olika utvecklingskriser

hos barn som generellt sätt infaller vid 2 år, 6 år, 9 år och i tonåren.

 En del barn passerar nästan obemärkt igenom dessa utvecklingskriser

medan andra dröjer kvar i dem.

 

2-års krisen.


2-årskrisen eller trotsåldern,

som det också brukar kallas börjar i regel vid 1 ½ år

och brukar hålla på upp till 3 års ålder.

Trotsåldern inträffar som oftast tidigare hos flickorna än hos pojkarna.

Krisen handlar om tillit och misstro.

Ett barn i trotsåldern får återkommande raseriutbrott

och pendlar ofta mellan olika sinnesstämningar.

Barnet känner en djup otillfredsställelse och oförmåga

att bemästra sin egen tillvaro.

Barnet upptäcker en värld som det plötsligt inte kan förstå.

Barnet upplever att något måste göras, men vet inte vad.

Han eller hon får ingen ro med sig själv.

Det är viktigt att omgivningen har tålamod,

visar hög tolerans samt har fasta rutiner som barnet kan hålla sig till.

Allt detta skapar trygghet och hjälper på så sätt barnet

igenom sin utvecklingskris.

Att bemöta barnets trots med ilska skapar ytterligare otrygghet

och hjälper inte barnet att bemästra sin kaotiska tillvaro.

Desto lugnare, säkrare och stabilare tillvaron är kring barnet i trotsåldern,

desto smidigare kommer trotsbarnets utvecklingsfas att gå.

 

6-års krisen.


Denna utvecklingskris brukar börja vid 5-6 års åldern.

Krisen handlar om självförtroende och skuld.

Sexåringen har utvecklats fysiskt mycket snabbt och behärskar

inte sin långa och gängliga kropp.

Barnet hänger inte med motoriskt i den snabba utvecklingen

vilket resulterar i att barnet snubblar och stöter ofta emot saker.

Sexåringen är full av misstro, både mot sig själv och sin omgivning.

Barnet känner sig inte omtyckt och söker desperat gemenskap

och bekräftelse från både kompisar och föräldrar.

Sexåringens ständiga jakt på bekräftelse som han eller hon

ändå inte tror på gör att sexåringen kan upplevas som väldigt krävande.

Barnet ändrar sig från den ena stunden till den andra

och ingenting är bra nog.

Barnet pendlar också hela tiden mellan att vilja vara stor och liten.

Allt handlar om att sexåringen tvivlar starkt på sin egen kapacitet.

Utvecklingen banar vägen mot en mer självständig individ.

Gentemot sexåringen är det viktigt att visa närhet och uppskattning.

Det är viktigt att intala barnet att det duger som det är.

Barnet behöver mycket beröm och ömhet.

Det är också bra att hålla sig till fasta rutiner som skapar trygghet i

en annars kaotisk värld.

 

9-års krisen.


Denna kris brukar infinna sig då barnet är mellan 7-12 års ålder.

Detta är förstadiet till puberteten.

Utvecklingskrisen handlar om krav och kompisar.

Nioåringen upplevs ofta som strullig,

orolig och slarvig med ett otydligt språk.

Nioåringen är en sökare och grubblare och upplevs ofta som lite dyster.

Barnet söker sig själv, sina kompisar,

livets mening och en uthärdlig tillvaro.

Missmodet och oron dämpar barnets alerta iver

och entusiasmen grumlas av verkliga och inbillade besvikelser.

Under den här perioden är det livsviktigt att ha kompisar och passa in.

Barnet behöver återigen mycket närhet och ömhet

under denna utvecklingsperiod.

Det är viktigt att ge barnet tid och lyssna på vad det har att säga.

Nioåringen är inte svår att ha att göra med om man bara kan

få honom eller henne att förstå att man verkligen vill bara vara en vän.

Att göra roliga saker med barnet kan vara upplyftande

för alla i denna något svåra och dystra utvecklingsperiod.

 

Tonårskrisen.


Tonårskrisen brukar inträda från 13 år och uppåt

och det varierar väldigt mycket mellan olika barn när krisen inträder.

Denna kris handlar om identitet.

Tonåringen måste ta reda på vem han eller hon är för

att kunna hitta sin egen identitet.

Tonåringen antar olika personligheter för att se vilken som passar bäst.

Han eller hon revolterar mot den vuxnas krav

och accepterar inte att bli styrd.

Tonåringen är en tänkare och grubblare och kan tyckas trivas

i sin egen ensamhet.

Tonåringen förbereder sig på att lämna ”flocken” och bli sin egen.

Kompisar, lärare och andra vuxna individer

har stort inflytande på tonåringen.

Precis som vid de andra utvecklingsfaserna är det viktigt

att visa tonåringen närhet, omtanke och uppskattning.

Under denna period är det bra att finnas till hands

för sitt barn eller barnbarn och våga lyssna samt visa tålamod.

En mor- eller farförälder spelar en viktig roll då tonåringen inte

sällan hamnar på kollisionskurs med föräldrarna.

Det är viktigt att komma ihåg att denna period går över.

Av Maria - 16 september 2010 19:48

 

Tonåringens utveckling.

Tonåringens utveckling 13-19 år

 

Kroppen

Under denna period sker en kraftig omställning av hormonsystemet

hos tonåringen som innebär att puberteten sätter igång.

Det är väldigt individuellt när puberteten börjar och slutar.

Den brukar hålla på i cirka 7 år.

Flickor ligger normalt två år före pojkar.

Puberteten startar med att barnet börjar växa väldigt snabbt.

Tonåringen ger ofta ett tafatt och klumpigt intryck

då olika delar av kroppen växer olika fort.

I början av puberteten växer händerna och fötterna först.

Sedan följer armarna och benen, och slutligen växer själva kroppen.

Ökade hormoner gör också att barnet drabbas av finnar och armsvett.

Könsorganen sätter igång att utvecklas.

Hår växer fram runt könet och under armarna

och hos pojkar även i ansiktet och på bröstet.

 

För flickan innebär puberteten att den första menstruationen kommer.

Äggstockarna har nu satt igång att börja producera ägg.

Detta brukar vanligtvis inträffa mellan tolv och fjorton år,

men det händer att den kommer tidigare och även senare.

Flickans bröst börjar också växa och bröstvårtorna kan ömma.

Bäckenet blir bredare och formerna rundare och kvinnligare.

I tonåren börjar flickor också få flytningar.

Det gör att slemhinnan håller sig frisk, fuktig och fri från bakterier.

Pojkar får under puberteten inte bara hår runt kön och under armar,

utan även hår på bröstet och i ansiktet.

Ett annat tecken på könsmogenhet är när han får sädesuttömningar.

Detta sker vanligtvis på natten.

Det beror på att testiklarna utvecklas och nu börjar producerar sädesceller.

Under puberteten växer pojkens struphuvud och stämband kraftigt.

Han kommer i målbrottet och rösten förändras.

Så småningom blir även hans muskler större och överkroppen bredare.

Sömnbehovet ökar hos den äldre tonåringen

och ligger generellt på 9 timmar per dygn.

Sömnperioden förskjuts även framåt vilket innebär

att tonåringen är uppe senare och vaknar när tillfälle bjuds

först framåt förmiddagen.

 

Mentalt

Tonårstiden är generellt sätt en krävande period mentalt

och det är under den här tiden som tonåringen arbetar med

att hitta sin egen identitet.

Det blir viktigt att hitta sin egen väg att gå och formulera sina egna mål.

Det blir en svår balansgång mellan att vilja vara självständig

och samtidigt upptäcka att man är beroende.

Tonåringen behöver förbereda sig på att lämna barndomen

och bli en egen individ.

Detta leder ofta till frustration och ångest.

Tonåringen upplevs därför ofta som egoistisk, självupptagen, kritisk

och ifrågasättande.

Tonåringen är också mycket observant och känslig för att bli missförstådd.

Det blir naturligt att ta avstånd från föräldrarna

och kompisar blir viktigare än någonsin.

Tillsammans med jämnåriga utvecklar tonåringen samhörighet

med ett eget språk och vuxna placeras på behörigt avstånd.

 

Tonåringar funderar mycket kring vad som är normalt och onormalt.

Alla utvecklas i olika takt och tonåringarna jämför sig hela tiden med varandra.

Små skillnader i kroppslig utveckling mellan olika tonåringar

kan upplevas som mycket plågsamt.

Ofta dyker känslan upp av att inte duga som man är.

Hormonförändringarna i kroppen gör också att tonåringen kan

ha kraftiga humörsvängningar och pendlar snabbt mellan olika känslolägen.

Utseendet blir som sagt viktigare än förut och tonåringen

vill helst inte avvika alltför mycket från gruppen.

Som tonåring känner man sig ofta oövervinnelig

och vill gärna testa gränser, vilket kan resultera i användning

av droger, alkohol och tobak.

Under den här perioden debuterar många sexuellt.

 

Vad kan de vuxna i tonåringens omgivning göra?

Det är viktigt att vuxna visar tonåringarna att man bryr sig

och stöttar dem under denna stundtals kaotiska period,

även om de inte ger uttryck för detta.

Även om jämnåriga betyder mycket kan de aldrig ersätta det stöd

en vuxen person kan ge i form av trygghet och livserfarenhet.

Därför är det viktigt att vara tillgänglig och avsätta

tid tillsammans med sin tonåring.

Tonåringens bekymmer bör inte förringas utan tas på största allvar.

Som vuxen är det även viktigt att sätta tydliga gränser vilket

i sin tur skapar trygghet och kontinuitet

i tonåringens annars kaotiska tillvaro.

Tonåringens tvära lynneskast och ibland aggressiva beteende är viktigt

att bemöta med bestämdhet och klara riktlinjer för hur man får bete sig.

De vuxna ska inte behöva finna sig i att bli behandlade hur som helst.

Denna period blir lättare att uthärda för den vuxna om man har tålamod

och inser att detta tillstånd inte är för evigt utan håller

bara på under en begränsad period.

Av Maria - 9 september 2010 17:47



Skolbarnets utveckling.

 

Kroppen

På grund av den snabba kroppsliga utvecklingen under den här

 tidsperioden får barnen ett stort behov av att röra på sig.

 Barnet börjar lära sig hur kroppen fungerar

 och dess balans och förmåga att samordna sina rörelser

 förbättras väsentligt under denna period.

 Barnet utforskar sin egen fysiska förmåga genom den fria leken

 som blir mycket viktig,

inte bara för motoriken utan också ur ett psykologiskt perspektiv.

Barn börjar i den här åldern att bli medvetna om sin könstillhörighet.

 I tio- till tolvårsåldern får en del barn de första pubertetstecknen.

 Flickor är i regel tidigare än pojkar. Flickornas tillväxtspurt

(den snabba utvecklingen av längd och vikt)

 börjar i genomsnitt i tioårsåldern och pojkarnas cirka två år senare.

 På flickorna börjar bröst och kroppsbehåring synas

 och pojkarna hamnar i målbrottet och får kroppsbehåring.

 På grund av detta ökar intresseklyftan mellan könen.

 Flickorna utvecklar bästisrelationer medan pojkarna inordnar sig

i mer hierarkiskt ordnande grupper, där de får spela sin roll.

Många ungdomar känner sig klumpiga under den här tiden

 då alla kroppsdelar inte växer i samma takt.

 Huvud, händer och fötter växer i snabbare takt än övriga delar av kroppen.

 I den här åldern behöver barnen fortfarande omkring 10 - 11

 timmars sömn för vila och återhämtning.

 Det är också en ålder då barnen,

 särskilt pojkar börjar äta mycket mer än vad de gjorde tidigare.

 

Mentalt

Den mentala utvecklingen är också omvälvande för skolbarnet.

 Skolbarnet börjar nu kunna förstå logiska sammanhang

såsom sambandet mellan orsak och verkan.

 Barnet inser att föräldrarna faktiskt inte kan lösa all världens problem.


Barnet börjar även kunna hantera och förstå ironi.

Barnets sinne för moral utvecklas också och det ser mer

till någons avsikt med ett visst beteende än till resultatet av det.

 En persons goda avsikt kan exempelvis ursäkta ett felaktigt beteende.

Skolbarn uppskattar att man lyssnar till vad de har att säga

men är även medvetna om att de också måste ta hänsyn till andras viljor.

Barn har under denna period mycket funderingar kring existentiella frågor

såsom liv och död, samt sin egen roll och plats i familjen och i skolan.


Intresset blir mer inriktat på dem själva.

 Fantasin och kreativiteten utvecklas och inbjuder till

 tankeäventyr och drömmar.
Med detta följer samtidigt förmågan att bättre kunna balansera kritik

 och beröm och omgivningens krav.

 Dock kan man se att barnet fortfarande har en

 orealistisk syn på sin egen förmåga.

 Idoler och låtsaskompisar blir därför ett viktigt stöd i denna utveckling.

 De blir bärare av egenskaper som barnet inte själv har men eftersträvar,

 men också av egenskaper som barnet inte vill erkänna att det har.


Fram till sjuårsåldern har barnet mer eller mindre trott

att det kan styra världen med bara tankeförmågan.

 Nu kan dock känslor av rädsla dominera i perioder.

 Barnet inser sin sårbarhet och känner sig liten

och med begränsade möjligheter att påverka.

 Tankar om ensamhet dyker upp och i nioårsåldern

 kan det här vara särskilt tydligt.


I och med att barnet börjar i skolan lär det sig att samarbeta med andra,

koncentrera sig och vänta på sin tur.

 Förmågan att relatera till andra personer och att inte sätta sig själv

i centrum hela tiden utvecklas under denna period.

 Skolbarnet lär sig vikten av att ta ansvar och komma i tid.

 Vidare utvecklas förmågan att resonera med sig själv

och andra för att komma fram till en lösning.


Skolbarnet använder sina livserfarenheter och anar helt nya regler

 och ordningar som det kan komma att behöva underordna sig.

 Regelverk i lek och spel blir oerhört viktiga att följa

och som vuxen är det därför viktigt

 att så långt som möjligt också respekterar de regler barnet sätter upp

 som till exempel att knacka på dörren till barnets rum innan man går in.


Hittills har barnet haft en odelad tilltro till vuxna

 och att vuxna alltid har rätt och vet allt.

Nu börjar dessa auktoriteter att ifrågasättas.

 Vuxna måste nu tänka på hur de handlar inför barnen.

I den här åldern ägnar sig barn åt faktasamlande.

Många barn har ett specialintresse som de samlar information om.

 Att samla på saker som suddgummin, frimärken,

 klistermärken eller stenar är också vanligt.


 Begrepp som störst och minst samt lättast och tyngst

 börjar få en innebörd för barnet och det kan spendera mycket tid

 med att organisera och rangordna sina samlingar.

När barnet får nya kompisar och blir mer självständigt

 blir det viktigt med hemligheter och grupptillhörighet.

 Många barn bildar hemliga klubbar med ett hemligt språk.


När barnet börjar skolan och lär sig att läsa blir orden intressanta.

 Ord som rimmar eller betyder flera saker är speciellt roliga.

 Barnet lär sig ordramsor och roliga historier.

 Det börjar utveckla sin egen humor.

 Barnet intresserar sig också för så kallade fula ord

 och lär sig vad de betyder.

Många barn testar också vad man kan säga och när man kan säga det.

Språk och tal

Under denna period formas och utvecklas språket hos barnen.

 Språket är nödvändigt för att de ska kunna ge uttryck åt sina känslor

 och nya abstrakta begrepp de stöter på.

 I sjuårsåldern lär sig många barn att läsa.

 Vissa barn läser väldigt mycket och en del inte alls.

 Barn uppskattar också att föräldrarna eller mor- och farföräldrar

 berättar eller läser högt för dem.


 Många barn i den här åldern tycker också om att uttrycka sig i

dagböcker eller skriva dikter som ofta inrymmer stark inlevelseförmåga.

 Ofta listar barnet ord och fakta såsom att t.ex

räkna upp alla gula bilar på vägen till affären.

Barnet börjar nu använda svordomar och fula ord

 i större omfattning än tidigare.


 Många barn testar de vuxna på vad man får säga och när man kan säga det.

Barnet känner på sig att detta är något förbjudet

 att göra och därför blir det mer lockande.

 Om barnet använder olämpliga ord bör den vuxna förklara

 vad ordet betyder samt varför det inte är bra att använda svordomar.

 

Vad kan de vuxna i barnets omgivning göra?

Eftersom det händer så mycket hos barnet under denna period

är det viktigt att personer i barnets omgivning såsom föräldrar,

 mor- och farföräldrar finns där både som stöd och för att uppmuntra.

 Det är viktigt att lyssna på vad barnet har att säga

 samt visa att man tar barnet på allvar.


 Dock är det viktigt vara tydlig med vad som är rätt och fel

 och sätta klara gränser.

 Det är lättare att lära skolbarnet att ta ansvar nu än när det är i tonåren.

 Det gäller även att ha tålamod och vara lyhörd för barnets behov.

 Genom att umgås och spendera mycket tid med barnet

 gör det lättare att lösa konflikter när de väl uppstår.

 

 

Av Maria - 5 september 2010 16:30


 

Barns utveckling.

 

På detta område smyger sig ibland in en konkurrens.

 Vilket barn kryper eller går först,

 vems barnbarn har störst ordförråd, vem kan läsa och räkna?

 Så kan jämförelser fortsätta år ut och år in.

 Barns utveckling sker lite i upp- och neretapper.

 Gott råd att följa.

 Använd sunt förnuft när det gäller barns utveckling

 och vid tvivel kontakta barnavårdscentralen, BVC.

 

Småbarnets utveckling:

1-2 år.

 

Kan gå obehindrat.

Börjar springa.

Kan sparka boll.

Klättrar på möblerna och tar sig ner från en stol utan hjälp.

Går upp och ned i trappor.

Börjar använda den ena handen mer än den andra.

Kan stapla byggklossar på varandra.

Ritar och målar på papper.

Äter själv och kan hålla skeden själv.

Känner igen sig själv i spegeln.

Börjar förstå "rätt och fel".

Börjar kunna känna empati.

Imiterar andras beteende.

Leker rollekar.

Uppskattar mer och mer samvaro med andra barn.

Börjar trotsa föräldrarna.

Använder sig ofta av orden jag, mitt och min.

Förstår namn på handlingar eller föremål som t.ex lampa, kasta, boll.

Använder ljudhärmande ord som t.ex ”mu” och ”bää.”

Kan sätta ihop tvåordsmeningar.

Pekar på ett föremål eller en bild när du nämner dess namn.

Följer enkla instruktioner.

Använder ord för att uttrycka behov.

 

2-3 år.

 

Springer och börjar sparka på en boll.

Kan gå upp och ner i en trappa med ett ben på varje steg.

Cyklar på en trehjuling.

Kan rotera handen.

Skruvar av och på lock.

Leker låtsaslekar.

Lägger pussel med tre till fyra bitar.

Sorterar saker efter storlek och färg.

Använder och börjar förstå ord som mitt och ditt.

Börjar leka med andra barn.

Tycker om rutiner.

Ger tydligt uttryck för känslor.

Kan säga meningar med tre till fem ord.

Använder pronomen som jag, du, mig, vi, de.

Kan göra sig förstådd.

Kan förstå tre uppmaningar i en och samma mening.

Börjar förstå skillnaden mellan olika prepositioner som på,

 i, under och över.

 

3-4 år.

 

Kan gå baklänges.

Kan oftast klä på sig själv.

Kan nästan sparka boll.

Kan nästan kasta boll.

Går upp och ner för en trappa utan att hålla i sig.

Börjar skriva bokstäver.

Lägger pussel med sex bitar.

Kan de vanligaste färgerna.

Kan räkna två till tre föremål.

Leker rollspel.

Obekanta saker kan bli till monster.

Har svårt att skilja mellan verklighet och fantasi.

Kan berätta kortare sagor och historier.

Börjar få en uppfattning om tid och rum, nu, snart, senare.

Förstår skillnaden mellan lika och olika.

 

4-5 år.

 

Kan stå och hoppa på ett ben utan stöd några sekunder.

Kan balansera.

Slår kullerbyttor.

Klättrar utan problem.

Gungar själv i en gunga.

Kan skriva några bokstäver.

Kan rita föremål.

Klär av och på sig kläder.

Klarar för det mesta toalettbesöken.

Använder kniv och gaffel.

Trär pärlor på snöre.

Kan räkna till tio.

Kan skilja på olika färger och namnge dem.

Börjar få en tidsuppfattning.

Härmar ofta andra barn.

Är medveten om sitt kön.

Kan skilja på fantasi och verklighet.

Kan sitt namn och sin adress.

Kan återberätta sagor.

Använder längre meningar.

Använder sig av futurum när det talar om framtiden.

Kan använda prepositioner, på/i/under, då/bakom/före/framför.

Börjar kunna argumentera för sin sak.

 

Av Maria - 11 februari 2010 21:23

7 anledningar till att inte bråka med barn.
 

   
 
 En liten flicka pratade med sin lärare om valar.
Läraren sa att det var fysiskt omöjligt för en val att svälja
 en människa då valen, fastän den är ett väldigt stort däggdjur,
 har en väldigt smal hals.
Den lilla flicka sa då att Jona svaldes av en val.
 Irriterad upprepade läraren att en val inte kan svälja en människa;
 det är fysiskt omöjligt.
 Den lilla flickan sa,
 "När jag kommer till himlen ska jag fråga Jona".
Läraren frågade,
 "Men tänk om Jona hamnade i helvetet?" 

Den lilla flickan svarade,
 "Då får du fråga honom".

   
  
En dagislärare såg på barnen i klassrummet medan de ritade.
 Då och då gick hon runt för att titta på vad varje barn ritade.
 frågade läraren vad flickan ritade.
 svarade flickan: "Det kommer de veta om en liten stund".

   
 
En söndagsskolelärare diskuterade de tio budorden
 med hennes fem- och sexåringar.

Efter att ha förklarat budordet att "hedra din fader och din moder",
frågade läraren, "finns det ett budord som lär hos hur
 vi ska behandla våra syskon?"

Svaret kom direkt från en liten pojke (den äldste i sin familj):
 "Du skall inte döda.."

   
 
En dag satt en liten flicka och tittade på medan
 hennes mamma diskade i kökshon.
 Hon upptäckte plötsligt att hennes mamma hade flera vita hårstrån
 som syntes väl som kontrast mot hennes bruna hår.
 Flickan såg på sin mamma och frågade nyfiket:
 "Varför är en del av ditt hår vitt, mamma?"
 och får mig att gråta eller vara olycklig,
 så blir ett av mina hårstrån vitt."
 "Mamma, varför är mormors hår HELT vitt?"

  
 
Barnen hade alla blivit fotograferade och läraren försökte
 övertyga dem alla att köpa varsin kopia av gruppfotot.

"Tänk bara hur roligt det blir att titta på fotot när ni har vuxit upp
 och säga 'där är Jennifer, hon är advokat'
 eller 'där är Michael, han är läkare'."
 En liten röst hördes någonstans ifrån rummet,
 "Och där är läraren, hon är död."

   
 
En lärare höll en lektion om blodcirkulation.
 I ett försök att förklara närmare sa hon,
 "Om jag ställde mig på huvudet nu skulle blodet
 som ni vet rinna ner i det och jag skulle bli röd i ansiktet." 

"Ja", sa klassen.
 så rinner inte blodet ner i mina fötter?"

  

 
Barnen stod i kö i matsalen i en katolsk lågstadieskola
 för att få sin lunch.
 Längst fram på bordet fanns en stor hög med äpplen.
 En nunna skrev en lapp och satte den på äppelskålen:
 fanns en stor hög med chokladkakor.
 Ett barn hade skrivit en lapp:
 "Ta så många du vill. Gud tittar på äpplena."

  
 
Det spelar ingen roll hur många människor du skickar det här till,
 kom bara ihåg att om det fick dig att skratta så kommer
dina vänner också att skratta.
 
    
 
Fick denna på mail idag av Marie, och ja, jag skratta ett bra tag.
Tack för denna. 


Av Maria - 6 februari 2010 19:05

 

Barns utveckling 1-5 år.

Alla barn har en individuell utveckling.

 Därför ska ni inte tro att det behöver vara något fel om ditt barn

 inte klarar alla utvecklingssteg i en viss ålder.

 Under ett till fem års ålder sker många förändringar.

 Barnet lär sig äta, krypa, prata och gå.

  Barnet utvecklar sin finmotorik och det är spännande

att följa deras utveckling genom att bara titta på deras teckningar.

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt.

 

 Barns utveckling 1-2 år

*Går säkert utan stöd.

*Kan bygga torn av två till tre klossar.

*Kan klotterrita streck med färgkritor på ett papper.

*Kan tala åtta till tio enkla ord och förstår betydligt fler.

*Kan peka ut några kroppsdelar tex näsan.


2 år

*Kan sätta ihop två till fyra ord i meningar.

*Börjar förstå orsak och verkan

*Kommer in i trotsåldern och använder ofta uttrycket "kan själv".

*Är fortfarande självcentrerad och delar inte gärna med sig.

*Leker bredvid sina kompisar istället för med.

 

3 år

*Hoppar jämfota på stället.

*Kan cykla trehjuling.

*Bygger torn med sex eller fler klossar.

*Kan rita vertikalt streck.

*Kan göra sig förstådd.

*Talar i treordssatser.

*Kan säga jag istället för bara sitt namn.

*Börjar lära sig olika färger.

 

4år

*Balanserar. Barnet kan gå några meter på lång linje med symmetriska rörelser.

*Kan hoppa enstaka till två hopp på ett ben utan stöd.

*Kan räkna till fyra eller mer.

*Sifferförståelsen sträcker sig mellan ett, två, tre och många.

*Kan imitera kors eller kryss när de ritar.

*Kan rita föremål, vanligast är en "huvudfoting".

*Kan göra sig förstådd.

*Använder minst fyra ord i en mening.

 

5 år

*Kan rita en människa med huvud, kropp, armar,

ben och några detaljer som kläder, händer och fötter.

*Kan rita en sluten cirkel, kvadrat och triangel utan större "svansar".

*Kan klippa ut en cirkel.

*Skriver sitt namn, ibland med bakvända bokstäver.

*Kan stå på ett ben en liten stund.

*Kan hoppa på ett ben.

Av Maria - 31 januari 2010 15:44

 

Dryckeshoroskop.

 

Cappuccino.
Du är den vanlige förhållande-personen, men du har tillfälliga "gnistor",

eller "skum", kanske till och med tillfälliga romanser.

 

Café au Lait
Du är den mjuka, känsliga typen (och kanske bara lite trendig).

 

Espresso/Liten Svart.
Du är fylld av passion, intensitet, och stark i ett förhållande.

Du håller däremot inte länge i ett.

 

Machiatto (espresso med en skvätt mjölk).
Du är som den lilla svarta, utom i styrkan och intensiteten. Du har en mjuk, känslig sida.

Du håller däremot inte specielt länge i förhållanden heller.

 

Stor Svart.
Den bästa: samma som den lilla svarta — fylld av passion och intensitet — men du

skulle även ta nästa steg och hålla hela vägen i ett förhållande.

 

Stor Svart (med socker).
Söt, men inget innehåll.

 

Stor Svart (med mjölk).
Du kan inte bestämma dig. Du är osäker när det gäller förhållanden,

vare sig du ska ge dig in i det, eller bara vara vänner

 

Irish/likör kaffe.
Du är vild och tycker om att tappa kontrollen i ett förhållande. D

u tycker om att ha lite kul, men kanske inte "faller alla på läppen"

 

Varm Choklad (gjord på varmt vatten).
Du vill bara vara vän med alla. Du letar inte speciellt efter ett förhållande.

 

Varm Choklad (gjord på varm mjölk).
Du vill bara vara vän med alla och alla tycker om dig som en vän,

"för att du är extra söt och känslig". Du är allas vän, men ingens älskare.

 

Té (med mjölk).
Du är homosexuell.

 

Iskaffe.
Du kan inte hänge dig till ett förhållande.

Du vill inte bli seriös och du vägrar ge dig in i "hettan".

 

Ischoklad.

Du vill bara vara vän med alla, men du kan inte hänge dig som vän.

Du är förvirrad!

 

Milkshakes och slushies.
Du håller fortfarande på med ung kärlek. Väx upp!

  


Fick denna på mail måste bara dela med mig.

Av Maria - 30 januari 2010 00:00

 

 

 

Migrän Vad är det?

Det som skiljer migrän från andra former av huvudvärk är att det oftast handlar om en mycket intensiv, skärande och pulserande men även dunkande smärta i endast halva delen av huvudet.

 Ofta utgår smärtan från ena ögat.

Migrän kommer i attacker som brukar pågå mellan fyra timmar och tre dygn. Smärtan sitter oftast i endast ena sidan av huvudet

 men kan vandra från sida till sida.

 Själva ordet migrän kommer från grekiskan och betyder just halvt kranium.

 

Människor med migrän har ofta svårt att få förståelse från omgivningen. Många gånger bagatelliseras besvären. För oftast syns det ju inte utanpå hur ont man har eller hur dåligt man mår.

 Och mellan anfallen så är man ju fullt frisk.

 

Man brukar dela in migrän i olika faser:

 

* Inledningsfasen: Denna fas kan inträffa alltifrån några dagar till några timmar före anfallet. Och vad som händer är mycket individuellt.

 Men många upplever att man blir trött, yr, känner sig tung i huvudet

 och få en olustkänsla i kroppen.

 För mig personligen börjar det oftast med att det känns som jag blir lätt yr och får mycket ont bakom mitt högra öga.

 Symtomen är lindriga i början och utvecklas långsamt.


* Aurafasen: Ungefär 15-30% upplever att de får synbortfall och störningar i synfältet i form av blixtar och sicksackmönster.

 det kan också sticka eller domna i handen, fingrarna eller kinden.

 Auran pågår mellan 4-60 minuter och inom en timme brukar själva migränanfallet komma.

 

* Huvudvärksfasen: Huvudvärken är oftast det värsta symtomet under attacken. Det är individuellt hur lång tid det tar för migränen

 att utvecklas från mild till intensiv, men det brukar ta högst en timme. Förutom att värken koncentreras i ena halvan av huvudet är det också vanligt att den känns värst vid ögat, tinningen eller bakhuvudet.

 Smärtan är pulserande, skärande eller dunkande och förvärras av häftiga rörelser. Jag tex måste ha det mörkt och svalt när jag har tagit min medicin. Det är även vanligt med illamående och kräkningar.


* Upplösningen: sker som regel i sömnen eftersom den vanligaste reaktionen vid ett anfall är att dra sig tillbaka till en lugn och tyst plats.

 Men även att äta mat, kräkas eller läkemedel

 kan hjälpa till att avsluta attacken.


* Återhämtningsfasen: Efteråt känner sig de flesta mycket trötta och föredrar ett par timmars sömn men det finns även de som upplever

 som ett lyckorus och som får en massa energi efter ett anfall.

 

Vad orsakar migrän?

 

Man tror att migrän är ärftligt.

 56% av alla som lider av migrän uppger att deras mor, far,

 syskon och/eller barn också drabbats.

 Risken för att barn ska utveckla migrän är omkring 70% om båda föräldrarna har migrän och ca 45% om en av föräldrarna lider av migrän.
Oftast så börjar migränen i puberteten det flesta får sitt

 första anfall mellan 10-19 år.

 Men det förekommer också att små barn är drabbade.

Ofta är det något som utlöser migränen ex viss mat, stress, lite sömn.

 Man måste själv lära sig vad som orsakar just din migrän.

 

 Men ofta är det en eller flera av dessa faktorer som är inblandade:

 

Stress: Anfallet kommer inte under själva
 stressperioden utan efteråt när man börjar varva ner tex under helgen.


Menstruation: Många kvinnor får problem just i samband med mens och man tror att det har att göra med svängningar i östrogen halten.


* Hunger: Lågt blodsocker kan förvärra och/eller orsaka migrän det är därför viktigt att hålla regelbundna tider samt att äta ordentligt. Många upplever att tex starka ostar, rött vin och choklad medverkar till migrän anfall. Du måste lära dig vad just du tål att äta.


* Sömn: Regelbundna sömnvanor är viktigt.


Lär känna din egen kropp och ditt eget sinne så lär du dig vad du bör undvika, naturligtvis kan man inte helt ta bort anfallen

 men man kan minska risken och därmed kanske inte drabbas så ofta.

 

Varför får man migrän?

 

Man anser att personer med migrän har nerver och blodkärl i huvudet som är extra känsliga för olika retningar som tex stress och vissa födoämnen.

 De flesta forskare är överens om att migrän är en rubbning i hjärnans nervfunktioner som i sin tur påverkar flera av kroppens organsystem,

 bland annat blodkärlen till hjärnan och hjärnhinnor och förmodligen också blodets blodplättar.

 

Serotonin verkar spela en avgörande roll i sammanhanget. Det är ett kemiskt ämne och en signalsubstans som överför signaler mellan celler. Serotonin är involverat i kontrollen av känslor som ångest, oro, aggressivitet, välbefinnande, hunger, törst, kroppstemperatur, smärta, sexualitet och impulser.

 Det finns ett område i hjärnstammen, fyllt med serotoninhaltiga nervceller, som påverkar blodkärlen i hjärnan.

 Området brukar kallas migrängeneratorn eftersom man tror att migränattacken börjar där.

 

Enligt nyare forskning kan migrän orsakas av en gendefekt som gör att kalciumkanalerna är för få eller kanske fungerar sämre.

 Dessa kanaler påverkar spridningen av elektriska signaler i hjärnan. Gendefekten skulle kunna innebära att migrängeneratorn blir mer lättretlig när de utsätts för påfrestningar i form av stress, ljus eller ljud,

 vilket i sin tur gör att smärtkänsligheten höjs och blodkärlen påverkas.

 Och migränattacken sätter igång.

 

Vad hjälper mot migrän?

 

Du vaknar mitt i natten eller på morgonen med kraftig migrän.

 Smärtan skär genom huvudet och minsta rörelse gör fruktansvärt ont.

 Du måste göra något snabbt.

 Förhoppningsvis kan en kopp kaffe och ett par vanliga huvudvärkstabletter göra susen.

 Men det är inte fullt så enkelt för alla...


I bästa fall hjälper receptfria tabletter med acetylsalicylsyra eller paracetatmol som tex alvedon eller treo.

 Ofta behövs det tillskott av koffein vilket man kan få med tex treo och magnecylbrus. Tänk dock på att acetylsalicylsyra är farligt för magen

 och du bör vara försiktig med hur ofta och hur mycket du använder dessa tabletter, har du eller har haft magsår ska du inte använda dessa mediciner. Kontakta därför alltid en läkare för att få rätt tips och råd

 om du har svår huvudvärk.

 

Det finns nu nya dundermediciner mot huvudvärk som hjälper de flesta människor så tveka inte utan ta kontakt med läkare för hjälp.

 Tyvärr så finns det fortfarande läkare som inte tar migrän patienter riktigt på allvar märker du det så bytt bara läkare ge inte upp.

 

Det gäller att hitta en behandlingsform som hjälper just dig.

Tänk på att om du lider av migrän kan du mot uppvisande av läkarintyg slippa karensdagen när du blir sjuk.

 Samma sak gäller vid vissa former av allergier.

 Hör efter med din arbetsgivare/fack vad som gäller för dig på din arbetsplats.

 

 

Organisationer.


Svenska migrän förbundet: Är en ideel förening som stöttar och hjälper människor som lider av migrän, hortons huvudvärk och spänningshuvudvärk.
http://www.migran.org


Källor:
En liten bok om migrän.

Från mig själv.

Presentation

Lite fakta om mig.

Hej, Maria heter jag och är en tjej som är glad och gillar humor och änglar i massor.
Pyssel och datorn tar mycket av min tid.
Och framför allt barn. Jag jobbar som barnskötare på förskola på en småbarnsavdelning och jag älskar mitt arbete.
Jag är en änglamamma till min lilla dotter Ida och jag är mamma till min underbara dotter Tilde. Familjen är mitt allt. Här på bloggen så kommer jag att dela med mig av mitt material som jag har i arbetet. Och så kommer det en liten dikt då och då också. Hoppas att ni kommer att trivas här på min blogg. Skriv gärna om ni undrar över något.
Min mail är mariaslekrum@live.se

Rosa bandet

Följ mig på facebook

Följ mig via bloglovin.

bloglovin

Lämna gärna ett tassavtryck.

Google Översätt

Facebook

Klocka

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Mina små rum.

Inspirationbloggar

Mina nära och kära.

Räkneverk

  • besöksräknarebesöksräknare
  • free counters

Vädret i Njurunda.

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards