En kvinnas VECKA PÅ GYM.

Om du läser detta utan att skratta högt, är det något fel med dig.

Man möter många föräldrar i det här jobbet som jag har 

och många är oroliga varför deras barn inte pratar eller pratar konstigt.

 Här kommer lite tips och tänk på att alla barn utvecklas olika.

 De är olika individer.

TÄNKBARA ORSAKER TILL TALSVÅRIGHETER. 

Hörselnedsättning medför försening av talutvecklingen.

 Det är därför viktigt att så tidigt som möjligt pröva hörseln

 vid flera olika tillfällen.

Hjärnskador som ger förlamning i talmuskulaturen kan försvåra talutvecklingen.

Utvecklingsstörning har som sitt säkraste tecken försenad eller avstannad

språkutveckling och bristande förmåga att förstå innebörden av ord.

Gomdefekter - bristfälligt utvecklad, kluven och förlamad

 gom ger talsvårigheter.

”Polyper” eller ”körtel bakom näsan” gör att barnet låter täppt.

För kort tungband gör tungspetsens rörelser inskränkta.

 Tungans rörlighet är viktig vid uttal av r - l - d - t - och n - ljuden.

Klumpig eller för liten tunga orsakar ofta suddigt tal.

Tandställningsfel kan bidra till talsvårigheter.

 Tum - och fingersugning eller användande av napp

 ligger ibland bakom ett felaktigt bett.

NÅGRA ALLMÄNNA RÅD. 

Tala tydligt och inte för fort.

Kontrollera barnens hörsel noga.

 Hörseln har avgörande betydelse för tal - och språkutvecklingen.

Låt barnet tala färdigt. Fyll inte i.

Undvik att själv tala småbarnspråk.

Tänk på att barnen lätt tar efter.

Svara på barnens frågor.

Tjata inte på barn - allra minst om de har talsvårigheter.

Var lyhörd och hjälp invandrarbarnen,

 för talutvecklingen sker i långsammare takt hos barn

 som måste anpassa sig till två språk.

 De kan också ha svårigheter med ljudbildning och satsmelodi

och behöver därför ofta extra hjälp.

”NÄR ÄR DET DAGS ATT BÖRJA OROA SIG?” 

Om ett barn alltid är tyst oavsett ålder.

Om ett barn som kunnat gå ett år saknar ord.

Om barnet inte kan sätta ihop minst lika många ord

 som det är antal år gammalt.

En 2-åring bör alltså kunna sätta ihop 2 ord till en sats,

 en 3-åring 3 ord och 4-åringen bör kunna tala i flerordssatser.

Om barnet i 3-årsåldern är svårförståeligt för utomstående.

Om barnet i 5-6- årsåldern fortfarande har svårigheter med grammatiken eller uttalet.

Alltid om barn är ängsliga för att tala eller om föräldrarna oroar sig.

Smakerna bor på tungan.

Visste du att det är smaklökarna på tungan som gör att du känner smaker?

Och att du känner olika sorts smaker, på olika ställen på tungan?

Längst fram på tungan känner du söta smaker,

 på sidan av tungan salt och surt, och längst bak beskt.

 Sen finns det en femte smak, med det konstiga namnet umami.

 Det kan beskrivas som smaken av kött.

 Smaker kommer fram när man tuggar ordentligt.

Tungan känner också om maten är kall eller varm och hur maten känns.

 Len som en banan eller hård och skrovlig som knäckebröd.

Gör en smaktest!

Be dina föräldrar att köpa jordgubbar, äpplen eller tomater.

Testa och beskriv hur de smakar.

Håll för näsa och smaka igen!

Testa gröna blad.

 Välj några sorters olika salladssorter

som till exempel ruccola, spenat, isberg eller mangold.

Smaka noggrant på varje sort och utse din egen favorit!

Testa något nytt. Välj ut några saker du aldrig har

ätit och försök beskriva hur de smakar.

Det kan till exempel vara en frukt eller en grönsak.

Sätt en bindel för ögonen. Smaka på några olika saker som

du provat förut, och se om du kan känna skillnaden.

 Du kan till exempel riva morot, kålrot och palsternacka eller ta olika frukter.

 Håll för näsan också (och ha bindeln kvar) och smaka igen.

 Kan du gissa vad det är?

Som t.ex Honung är sött.

Sinnena är en bra sak att ha!

 Det är de som gör att vi kan höra varandra,

 se saker och färger,

 känna lukt och smaker och känna hur något känns i handen.

Människan har fem sinnen:

Syn, lukt, hörsel, smak och känsel, och de gör massor av nytta!

 Det är de som varnar för att det luktar brandrök,

 eller att du ser ett hål i marken när du är ute och går.

De olika sinnena skickar signaler till hjärnan genom

tunna ledningar som kallas nerver.

 En signal från smaksinnet kan vara Mmm, det var gott!

eller Fy, vad salt.

 En signal från känselsinnen kan vara Aj, det sticks!.

Alla sinnen används när vi äter.

 Vi känner lukten av nybakat bröd,

 ser om det ser fint ut på tallriken, smakar på maten,

 hör hur det knastrar när vi tuggar och känner att persikan är lite luddig.

 Hjärnan kommer sen ihåg det som sinnena har lärt oss.

 När det luktar nybakat nästa gång vet vi att bröd är gott.

Tänk på dina sinnen en hel dag! Vilka sinnen använder du mest?

Och tänk dig sen att du skulle vara utan ett sinne!

Hur skulle det vara att inte kunna lukta, smaka, känna, höra eller se?

Känsel= Oj, så kallt!

Hörsel= Äpple låter krispigt när man tuggar.

Doft=Nybakat bröd doftar gott!!

Smak=Apelsinen smakar sött.

Syn=Vilket blått hav!!

Här kommer lite tips som är bra att använda sig av.

* Mobiler. Finns många bra på Ikea.

Häng i olika höjder, även så att barnet når

att sätta mobilen i rörelse.

* Skillnaden mellan ljus och mörker upplever

 t o m det alldeles nyfödda barnet. En lampa,

 som riktas åt olika håll i rummet på så sätt att taket,

 väggen eller något föremål blir belyst, ger variation åt det lilla barnet.

* Mönstrade tyger som är tydliga i sitt mönster

 och klara färger uppfattar barn bäst.

 Mönstren behöver inte nödvändigt vara föreställande ett mönster.

* En väggfast och lågt placerad spegel hjälper barn

att upptäcka och känna igen sig själva.

Spegeln bör vara av splitterfritt, och ofarligt material.

* Enkla tydliga bilder i klara färger med motiv,

 som barnen känner igen är trevliga att titta på.

 Gör iordning egna på datorn och sätt upp på väggen, lågt så barnen ser.

 Eller gör egna böcker.

 Bilder/foton på barnet ska sitta så lågt på väggen att de själva ser dem.

* Musik, sång och röster är skönt att lyssna till.

 Rytmen stimulerar till rörelser och ljudet utvecklar hörselsinnet.

* Lägg stenar, ärtor, olika sorters frön, gem, spik,

 sand eller risgryn i olika burkar och flaskor av plast (helst genomskinliga).

Limma och skruva fast locken väl.

* Klockans tickande och nyckelknippans skrammel är exempel på ljud,

 som alltid roar barn.

* Förpackningsspill av olika slag fastsatt på väggen

 blir en enkel relief att känna på med händerna.

* Spar på päls- och skinnbitar.

 Krulliga pälsbitar att köra fingrarna genom, sträva och glatta

 att känna och tugga på.

* I naturen finns många föremål som är stimulerande för barn

 att se och känna på.

 Plocka ihop en samling och förvara den i en korg inomhus.

* Inget material kan vara för enkelt för att stimulera barnen.

 Papper av olika sorter ger olika upplevelser:

 alla sorters tidningar till att riva i,

 vågpapp och grova sandpapper till att känna på,

 smörpapper eller silkespapper till att skrynkla och prassla med.

* Trä upp tomma trådrullar, stora träkulor,

 klossar med hål i på en kraftig snodd.

 Det är viktigt med olika former och format.

Antingen blandade former på ett halsband eller

 ett med bara runda kulor och ett annat med bara kantiga klossar.

*Sy mjuka tygbollar i mönstrade och enfärgade bomullstyger.

 Sy fast band och fransar på några av delarna innan bollen

 sys ihop och stoppas med bomull.

* Sy och applikationer med olika material, som har reliefverkan:

 Teddy, plysch, päls och fjädrar. Enkla bilder,

 som hängs upp i barnhöjd så barnen kan titta och känna på.

Observation av omvärlden sträcker sig över alla

åldersgrupper, men här inriktar det sig mest

på hur man kan stimulera de allra

yngsta barnen.

De måste få rika möjligheter att använda ögon, öron,

händer och mun för att utforska sin omgivning.

Självklart ska barnets upptäckter ske under

trygga förhållanden och med vuxna i närheten.

Vi vet att det späda barnet behöver mänsklig värme

och stimulans av sina sinnen för att utvecklas på

ett gynnsamt sätt.

 Ett nyfött barn ser, hör, känner

och upplever betydligt mer än man tidigare trott.

Härnäst kommer det att komma tips här som

ni kan göra med barnen för att de skall upptäcka

det här sinnet.

Här kommer det att komma lite tips på hur

man kan lägga upp arbetet med barnen

så att de får uppleva, upptäcka, utforska,

utforma och uttrycka.

 Föräldrar och alla som arbetar

med barn kommer här att få förslag på hur

man kan utforma miljön kring de minsta

barnen för att öka deras sinnesupplevelser,

hur man kan låta barn i olika åldrar

arbeta med skilda typer av material och tekniker.

Kom ihåg att det är själva aktiviteten och

upplevelsen av ett material

som är det väsentliga. Resultatet och den

färdiga produkten kommer i andra hand,

den vuxnes mallar och förebilder är helt

oviktiga. Låt barnen arbeta fritt och ge

naturligtvis handledning, men då

helst i form av råd och stöd.

Målet är att barnen ska lära känna

och utnyttja olika materials egenskaper,

samt att upplevelsen av detta positivt ska

utveckla deras begreppsbildning,

kommunikationsförmåga och personlighet.

En viktig del i barns utveckling består i att med händerna

uttrycka och bearbeta tankar, ideér och erfarenheter - och

hur man utvecklas beror på tillgång av material och

inspirationsmöjligheter. Kommer man t.ex inte i kontakt

med lera förrän i sexårsåldern måste kladdleken

få ta sin tid innan man kan uttrycka något med leran.

Experimentellt och skapande material för barn bör vara allsidigt

och ofarligt, ge fin- och grovmotorisk träning och

stimulera till bildframställning och fritt skapande.

Innan ni börjar att arbeta så till att det är stor arbetsyta, rejäla

förkläden och rengöringsmöjligheter.

Köp färger, verktyg, redskap och tillbehör av god kvalitet,

så barnen inte behöver uppleva onödiga misslyckanden.

 Förvara allt ofarligt material lättillgängligt, barnen ska

själva kunna sätta igång, när de får lust.

Med en stor skiva eller bricka i sängen och en papperskorg

nedanför finns det mycket att göra även för sjuka barn.

Var tillsammans med barnen och ta tillvara på

upplevelsen av att se dem utveckla fantasi, skaparförmåga

och förståelse av omvärlden!

Vi behöver ord för att uttrycka oss och ett

språk för att vsa hur vi tänker.

För de små barnens språkutveckling är det

därför mycket viktigt att ge dem både ord

och begrepp så tidigt som möjligt.

 Hur ska de annars förstå omvärlden - vad orden betyder

och hur saker och ting hänger ihop?

Barn måste ha struktur och den struktureringen

måste vi vuxna hjälpa dem med.

De behöver allra först lära sig de vanligaste

rumsbereppen, som t.ex framför, på, i och

under samt likheter/olikheter och motsatsord.

Med begreppsträningen följer automatiskt

ett utökat ordförråd!