Stärka barns självkänsla.

Självkänsla är medvetenhet om sin egen personlighets värde

 och känslan av att vi duger.

  Målet i arbetet på förskolan är att barnen ska känna

 att jag är jag och jag duger.

 Självkänsla är en upplevelse av identitet och egenvärde för den som jag är.

 Barnet behöver bli sedd och bekräftad och känna att han duger som han är.

Barn vill ofta att andra ska titta på dem och vill gärna visa upp sig.

 Som vuxen är det viktigt att titta på barnet

 och visa intresse för vad dom gör.

 Vi måste vara trygga förebilder för barnen.

 Tillåt barnen att visa sina känslor.

 Barnen och vuxna kan inte alltid vara glada.

Det är okej att vara arg, ledsen och rädd ibland.

 Man kan sätta gränser när barnet är arg.

 Det är ok att kasta en kudde men det är inte ok att kasta sönder saker.

 Visa ditt barn medkänsla.

 Den vuxna kan fråga barnet om han vill komma

 och sitta hos henne en stund.

 I arbetet med barn på förskolan så undviker man ju bestraffningar.

 Man är bestämd och försöker samarbeta med barnet

 för att få barnet att göra som jag vill.

 Jag säger tex att annars hinner vi inte med nästa moment.

 Barn har olika personligheter.

 Några barn är blyga medans andra inte har några hämningar alls.

 Det är viktigt för barnets självkänsla att föräldrarna visar

 sitt barn att dom älskar dom.

 Trygga barn är mindre rädda för att prova nya saker och att göra misstag.

För att inte kränka barnet när han har gjort fel

 ska man inte klaga på barnet utan klaga

 på handlingen som barnet har gjort. Stöjd ditt barns intresse.

 Barn är ofta intresserade av att hjälpa till hemma.

 Låt barnet hjälpa till även om det tar tid att utföra sysslorna.

 Ha förväntningar på barnet i förhållande till ålder.

 Att tex tvinga barnet att sluta med blöja

 när han inte är redo kan leda till ett misslyckande.

 Det är viktigt för små barn att veta att du är du

 och jag är jag och vi är trygga i oss själva.

...om att gå på en föreläsning.

1. Ett billigt sätt att ge stimulans till nya tankemönster och infallsvinklar.

2. Förena nytta med nöje, kan det bli bättre!

3. Få bekräftelse på att det man gör är bra. Det ger fortsatt kraft i barm och bringa.

4. En stunds reflektion och eftertanke.

5. Ett gott skratt förlänger livet - och "käften"!

6. Kul att göra något gemensamt med kollegor/vänner. Teambuilding).

7. Vissa saker hade jag inte en aning om! (Kanske, man lär sig något nytt vatje dag ju).

8. Få en överblick och bättre insikt i ett ämne.

9. En förmån att göra något som man inte brukar.

10. Ge ett underlag för beslut om andra steg.

Många upplever den tid vi går igenom nu som den jobbigaste på året.

Det blir mörkare och kallare.

Här kommer några tips för att väcka livsandarna

och må lite bättre!

* Fundera lite över ditt sömnbehov, för de flesta är det

mellan sex och nio timmar per natt.

Sov lagom mycket, man mår inte bra av varken för lite

 eller för mycket sömn.

* Ändra dina vardagsvanor och ät nyttigare, byt t.ex ut

ost och korv på mackorna mot keso,

grönsaker och frukt.

Då kan du också unna dig mer när det är fest!

* Drick vatten! Inget annat är så bra för kroppen.

Variera kranvatten med smaksatt mineralvatten med eller utan kolsyra.

* Gå ut och ät lunch istället för att slänga i

dig något snabbt medans du jobbar.

Då kommer du ut mitt på dagen och kan lapa åt dig

det lilla dagljus som erbjuds denna årstid.

* Unna dig lite avkoppling när du kommer hem

från jobbet, tänk på något behagligt så slappnar du av.

* Lyssna på musik! Musik har i alla tider hjälpt människor muntrat upp.

* En stunds massage ökar blodcirkulationen och får

spända muskler att koppla av.

* Promenera till jobbet om du kan. Sätt på

 dig regnrocken, bekväma skor och kanske en Mp3

ska med också.

Har du mycket att bära på, taryggsäck istället för

väska.

* Ta tillvara på tillfällena att röra på dig.

Ta trapporna istället för hissen, prova att stå

en stund och jobba om du har ett jobb som du sitter mycket vid.

* Gå ut i naturen, även om vädret inte är det bästa!

En blåsig och stormig promenad kan vara härlig

och stress och beskymmer blåser bort.

...När ni barn är ute på Halloween-bus så finns det

en del viktiga saker att tänka på.

Se till så att du kan se igenom hålen på ansiktsmasken.

Ta med en ficklampa för mörka vägbitar.

Använd alltid reflexer.

Ät inget godis eller frukter förrän dina föräldrar har kollat att det är ok.

Gå på trottoarer och använd övergångsställen.

Gå aldrig över vägen mellan parkerade bilar.

Gå aldrig in i en främlings hus, hur trevliga de än verkar.

Se till att någon förälder är med er.

Tips på halloweenklädsel.

Svart katt.

En svart kattdräkt är ett enkelt men kusligt val.

 En svart långärmad t-shirt och svarta tights eller byxor

 samt svarta fingervantar fungerar bra som bas.

 En svart fjäderboa passar utmärkt som päls eller fyllig svans.

 Klistra eller sy slutligen fast öron av filt eller annan tyg i ett vanligt hårdiadem

 och komplettera klädseln med en katt-make up.

BARNINTERVJU FÖR ÄLDRE BARN.

1. Vad heter du och hur gammal är du?

2. Vilken adress har du och vart bor du?

3. Vad är du bra på?

4. Finns det något du vill lära dig mer om?

5. När är du glad och hur känns det då?

6. Blir du ledsen ibland och varför?

7. Vad leker du med inne och ute på förskolan, och vilka leker du med?

8. Hur ska kompisar vara?

9. Om du och dina kompisar inte kommer överens, hur löser ni det?

10. Finns det något på förskolan du vill ändra på?  

BARNINTERVJU FÖR YNGRE BARN.

1. Vad heter du?

2. Hur många år är du?

3. Var bor du?

4. Vad heter din mamma och pappa?

5. Vad heter dina syskon? ( Om det finns syskon).

6. Vad leker du med inne på förskolan?

7. Vad leker du med ute på förskolan?

8. Vad heter dina kompisar på förskolan?

När man jobbar med dokumentation så finns det en hel del fallgropar.

 Man riskerar t ex att fotografera mängder med bilder

 där barnen är glada och gulliga men glömmer bort

 att det inte är ett fotoalbum man ska göra utan en dokumentation.

Och i den fallgropen föll vi i mitt förra arbetslag kan jag säga,

 vart på tok för mycket bilder.

Så vi började tänka om och eftersom jag inte jobbar kvar där nu

 så vet jag faktiskt inte hur de har fortsatt sitt arbete.

Men det var bra att vi gjorde om,

 man måste fundera varför vi gör detta.

 Kan ju säga att där jag har börjat arbeta nu

 så gör de precis som vi började med när vi gjorde om

så jag kan säga att det blir bara att fortsätta på det vi

 påbörjade på mitt förra jobb.

Vissa föräldrar tyckte på mitt "gamla ställe" att varför har vi gjort om,

 det var ju så fint med det där albumet osv.

 Men det är ju bara att förklara för dom hur vi tänker,

 de kan ju inte ha med sig 5 pärmar från sin förskoletid

 när de slutar på förskolan.

 Det dom var orolig för var att kommer vi verkligen

 att se deras barn nu då vi inte knäpper kort som vi hade gjort.

När jag tar foton så försöker jag tänka på att ta foton

 som visar på en process, en utveckling,

 något som barnet nyss lärt eller visar intresse för,

hur barnet t ex löser ett problem osv.

 Jag fotograferar också sånt vi gör t ex skapande aktiviteter

 och vill då att bilden t ex visar hur barnet håller i penseln eller kritan.

 Jag strävar inte efter att barnet ska titta in i kameran

 utan jag vill snarare fånga det som sker.

 Dessa foton som vi tar är väldigt värdefulla för oss i dokumentationen.

För att få så bra kort som möjligt så tänk på att gå nära,

 undvik helst att zooma, gå hellre nära med kameran.

 Tänk lite på bildkompositionen dvs försök att få lagom med luft

 ovanför huvudet och på den sida av kortet som barnet tittar åt.

 Tänk också på att inte beskära bilden genom

 att kapa den t ex i knäleden, halsen osv.

 Belysningen är viktig, är du inne får du räkna med att ta blixtfoton,

 men det gör inte så mycket,

 men kanske gör de kameran lite långsammare om du vill

 ta många foton i följd (blixten behöver laddas upp mellan korten).

 Undvik att ta kort i motljus, det gör oftast att kortet blir för

 mörkt och att det blir svårt att se några detaljer i bilden,

 tar du kort i motljus bör du använda blixt för

 att kompensera detta.

Jag själv älskar att jobba i publischer med kort,

 det finns så mycket att göra i detta program.

Men såna där "glada goa barn", där barnet lite uppställt får

 uppmaningen att titta i kameran och se glad ut, såna  bilder då?

 Klart att vi tar sådana också, men de får inte bli ett mål i sig.

 Det finns en poäng att ta sådana kort också,

 vi tar t ex sådana kort och använder i vissa bildspel

 där vi presenterar barnen,

 då är det roligt att ha härliga kort där barnen skrattar.

 Men det är de andra korten som visar på lek och fantasi,

 problemlösning, motorik, koncentration, engagemang

och intresse som vi försöker fånga hela tiden,

 det är de vi får påminna oss om att ta,

 de andra korten får man ändå.

För att få fotona hanterbara så finns det en poäng i att sortera

upp dem i olika mappar märkta med t ex namn, termin

och år samt aktiveter.

 Jag har skapat mappar med följande namn: innelek,

 utelek, tema, skapande, samling, matsituation, jag kan, rörelse

 och motorik.

 Sen kan det bli fler mappar allt utifrån de kort som tas

och det behov som uppstår.

 Vill man så finns det programvara som man kan använda där

 man kan ge varje bild "taggar" ungefär som etiketter

 och därmed göra dem lätta att hitta och att söka efter,

 då kan samma bild finnas med i flera olika mappar...

Bildspel är ett trevligt sett att presentera det man gjort idag

 eller under den här veckan.

 Det brukar vara uppskattat av både barn och föräldrar.

 Bildspel ger ofta många naturliga tillfällen till samspel

 och diskussion och därmed så blir dessa bildspel

också en pedagogisk dokumentation.

 Enklaste och snabbaste sättet att göra bildspel

 är helt enkelt att använda sig av datorns bildvisningsprogram,

 då kan du snabbt bara lägga bilderna i en mapp

 och sen starta bildspelet.

 Vill man kombinera bild och text kan man t ex

 använda sig av i t ex power point.

 Det är enkelt att jobba med men tar mer tid än ett vanligt bildspel.

 Dock kan det vara väl värt mödan och tiden att göra en

 power point presentation av barn och verksamhet

 inför t ex ett föräldramöte.

En annan grej vi brukar göra är att filma barnen och visa på ett

 föräldramöte t.ex och det är alltid uppskattat kan jag säga.

Kommer att skriva här senare hur vi gjorde när det blev ett fotoalbum

och sedan när vi gjorde om och det blev riktig dokumentation.

Varför vi började tänka om var att vi var på en studiedag om portfolie

och det finns även en bok som heter "Mer portfolie i förskolan" och det är därifrån vi fick vårt nya tankesätt.