Mariaslekrum

Alla inlägg den 11 november 2010

ANNONS
Av Maria - 11 november 2010 16:50

  

ANNONS
Av Maria - 11 november 2010 16:26

Detta citatet är hämtat från Norges läroplan för förskolan:

 


"Barndomen kan inte påskyndas,
den kan inte tas igen,
den skall få ta sin tid"

Av Maria - 11 november 2010 16:20


Logiska block i trä.

 
Ett gediget materiel med 48 massiva delar i fyra olika former:

cirklar, kvadrater, rektanglar och trianglar.

Dessa former förekommer i tre färger och fyra olika variabler:

stora - små, tjocka - tunna.

Sortera och klassificera efter form, färg, storlek eller tjocklek.

Leta t ex efter en röd cirkel. Du kan då hitta fyra alternativ; en stor tjock respektive tunn cirkel samt en liten tjock respektive tunn cirkel.

Bygg t ex en figur med fyra blå former och tala om vad formerna heter.

Plocka ut alla trianglar. Jämför blocken och uttryck detta i ord.

Ett mångsidigt materiel för träning inom matematiken

samt för språklig träning.

Blocken är greppvänliga och levereras i trälåda med lock.

Av Maria - 11 november 2010 14:20

 

Vintervatten.

 

Snön på djupet.

 

Mät snöns djup på några olika platser.

Är snötäcket lika djupt överallt?

Var finns det mest snö och var finns det minst.

Vad beror det på tror du?

 

Vit som snö.

 

Ser snön lika ut på alla platser?

Titta på snön intill en väg,

 i skogen, på skolgården och på fler platser,

som du kan komma på.

Hur ser den ut?

Fyll en burk med snö från varje plats och smält den.

Innehåller smältvattnet mer än bara vatten och i så fall vad?

 

Snön avslöjar.

 

Vad kan snön berätta?

Leta spår och ta reda på vem som varit där.

Följ ett spår efter ett djur och se vad det haft för sig.

 

Mat under snö?

 

Om man är ute i skogen på vintern kan man få se gropar i snön,

som rådjuren har grävt för att leta mat.

Gräv en grop i snön och se om du kan hitta något ätbart till rådjuren.

Hur är marken under snön?

Hur tror du att rådjuren klarar vintern?

 

Isigt uppdrag.

 

Hur tjock är isen? Borra hål i isen och mät tjockleken.

Är den lika tjock bland vassen som ute i det fria vattnet?

Hur ser isen ut? Är den jämn eller skrovlig?

Vilken färg har den? Kan man se genom den?

Är den hal? Hur långt kan du glida om du tar sats?

Mät temperaturen i vattnet precis under iskanten och en bit ner i vattnet.

Om du kan så mät också temperaturen vid sjöns botten.

Mät även lufttemperaturen.

Finns det liv under isen?

Med hjälp av en isborr och en liten håv kan du ta reda på det.

Borra först ett hål i vassen på ganska grunt vatten.

Stoppa ner håven i hålet och se om du kan hitta några smådjur.

 

Tappar av is.

 

Leta istappar. Var kan du hitta dem?

Hur kommer det sig att det har bildats en istapp just där du hittade den?

Hur lång är den längsta respektive den kortaste du kan hitta?

 

Av: Professor vatten

Av Maria - 11 november 2010 13:56

 

Vattnets kretslopp.

Lite enklare beskrivning.

 

Vattnet går ständigt runt i ett kretslopp.

Det varken försvinner eller kommer till något,

det betyder att vi nu dricker vattnet som dinosaurierna en gång drack.



1.    Vattnet i sjöarna och haven avdunstar när solen värmer upp det.

2.    Vattenångan stiger uppåt tills det blir så pass kallt

att den kondenserar och bildar moln.

Molnen kan färdas lång väg med hjälp av vinden.

3.    När molnen blir för stora orkar de inte hålla

ihop sig och det börjar regna.

4.    Vattnet samlas upp i floder (eller som grundvatten)

som för det till sjöar och hav där det kan starta

om sin väg genom kretsloppet.

Det är inte alltid som vattnet följer exakt det här mönstret.

 Eftersom vatten ingår i allt liv får det ofta ta omvägar genom växter och djur.

 

Lite svårare beskrivning. 

Vattnets kretslopp.

 

Vattnet är ständigt i rörelse: som ånga från havet, som moln och nederbörd (regn eller snö), som vatten i jorden, som vatten i bäcken och sedan åter till havet. Det kallas för vattnets kretslopp. Den drivande kraften, som får vattnet att röra sig är solen. Om du klickar på pilarna i bilden så får du veta mer om vad som händer i kretsloppet.

 

Nederbörd.

 

De små vattendropparna i molnet slås ihop och bildar större droppar.

När dropparna blivit så stora och tunga att de inte längre

kan hålla sig kvar i molnet, faller de ner som nederbörd.

På de flesta platser är det regn som faller,

men i områden där det är kallt faller nederbörden som snö.

För den del av nederbörden som hamnar i havet är kretsloppet redan slutet, men för den del som faller på land och inte avdunstar,

fortsätter vattnet ner i marken.

 

Avdunstning.

När vatten värms upp av solens energi, avdunstar det.

Vattnet omvandlas då till vattenånga, som stiger upp i luften.

Den största mängden vatten avdunstar från hav och sjöar,

men vatten kan också avdunsta från land - från fuktig jord

och från fuktiga växter.

En del vatten avdunstar även genom att växterna ”andas ut”

det mesta av det vatten som de sugit upp med rötterna.

 

Kondensation.

 

Det avdunstade vattnet fortsätter att stiga uppåt.

På högre höjd är luften kallare och vattenångan kondenserar

och bildar små vattendroppar.

Kondensation betyder att ånga övergår till flytande vätska.

 De små vattendropparna samlas tätt ihop och bildar moln.

Med vindarnas hjälp blåser sedan molnen iväg.

 

Regn på havet.

 

Trots att det regnar mycket blir det inte mer vatten i havet.

I det långa loppet och sett över hela havet är mängden vatten

som regnar ner på havet och rinner in i havet från floder

lika stor som mängden vatten som avdunstar från havet,

så att mängden vatten i havet är den samma.

 

Bäckar, floder och älvar.

 

Nederbördsvatten rinner in i marken och till grundvatten.

Så småningom rinner vattnet ut till bäckar, som sen samlas till åar.

När dessa små vattendrag rinner ihop så blir det större vattendrag

som floder och älvar.

 

Vad är grundvatten?

Grundvatten är vatten som har kommit ner i marken

eller berggrunden och fyller alla hålrum (porer eller sprickor).

Där grundvatten kommer upp till markytan bildas källor.

När markvattnet rör sig neråt finns det luft i en del av hålrummen.

I grundvattnet däremot är alla hålrum eller sprickor fyllda med vatten. Grundvattnet rör sig inte rakt ner som markvattnet

utan strömmar nedåt i sidled.

I jorden är grundvattnet som en underjordisk älv som sakta,

sakta rinner fram mellan jordkornen.

Grundvattnet fortsätter att strömma framåt ända tills

det rinner ut i en bäck eller kanske ut i en sjö.

Till slut rinner det också ut i havet och då är kretsloppet slutet.
Grundvatten används gärna som dricksvatten eftersom det brukar

vara mycket rent (smuts filtreras när vatten rinner genom jorden).

Om man inte har tillgång till en källa kan man gräva

eller borra en brunn och pumpa upp grundvatten.

Presentation

Lite fakta om mig.

Hej, Maria heter jag och är en tjej som är glad och gillar humor och änglar i massor.
Pyssel och datorn tar mycket av min tid.
Och framför allt barn. Jag jobbar som barnskötare på förskola på en småbarnsavdelning och jag älskar mitt arbete.
Jag är en änglamamma till min lilla dotter Ida och jag är mamma till min underbara dotter Tilde. Familjen är mitt allt. Här på bloggen så kommer jag att dela med mig av mitt material som jag har i arbetet. Och så kommer det en liten dikt då och då också. Hoppas att ni kommer att trivas här på min blogg. Skriv gärna om ni undrar över något.
Min mail är mariaslekrum@live.se

Rosa bandet

Följ mig på facebook

Följ mig via bloglovin.

bloglovin

Lämna gärna ett tassavtryck.

Google Översätt

Facebook

Klocka

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8
9 10 11
12
13 14
15
16 17 18 19 20 21
22 23 24 25
26
27 28
29 30
<<< November 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Mina små rum.

Inspirationbloggar

Mina nära och kära.

Räkneverk

  • besöksräknarebesöksräknare
  • free counters

Vädret i Njurunda.

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se