Mariaslekrum

Direktlänk till inlägg 10 juli 2009

Bondepraktikan.

Av Maria - 10 juli 2009 21:24

 


Bondepraktikan.


En av våra mest omtyckta och lästa folkböcker


Bondepraktikan blev med sitt innehåll

av astrologisk övertro och folkliga iakttagelser

en uppskattad form av rådgivning.



Den första svenska bondepraktikan kom ut 1662. 

Under de båda följande århundradena trycktes den i

mer än femtiotal rätt oförändrade upplagor. 



"Fromme läsare köp mig nu 

Mycket förstånd lärer jag dig 

Bonde-Praktika är mitt namn 

Läs mig, det länder dig till gagn 

Det hela årens lopp vill jag dig lära, 

Varefter du dig skall regera".




Januari Tors månad.

Om januarikölden mildras, kommer snö, men faller dagg

eller dimma, kommer tö.

Dimma i januari giver en våt vår.

Åska i januari bebådar ett fruktsamt år,

men även storm och krig.



Februari Göje månad.

Om februari är mild, kan man vänta många frostnätter,

när våren kommer.

Så länge lärkan sjunger före kyndelmässan,

så länge tiger hon dock efter den.

Ju stormigare vid kyndelmässan, desto vackrare år.



Mars Vår månad.

På en torr mars följer vanligen en vacker vår.

Hörs åskan i mars kan man vänta snö i maj.

Så mycket dimma i mars, så mycket regn vid midsommartiden. 

Regnar det i mars, kan man vänta regn i juli.



April Gräs månad.

April våt och kall fyller bondens lada all,

men april torr och ren är bonden till stort men.

April snö är så gott som fåragö.

På en våt april följer en torr juni.



Maj Blomster månad.

Om det regnar mycket i maj,

skall det regna litet i september och tvärt om.

Dagg och kyla om aftonen bringa ett gott foder år. 

Åska i denna månad skall ej betyda gott år. 

Sval maj ger bonden mycket hö i ladorna.

På våt maj följer en torr juni.



Juni Sommar månad.

Följer på en våt maj en våt juni,

kommer sannolikt en våt sommar. 

Åska i denna månad förkunnar en regnig sommar,

men en rik skörd. 

Är juni mild och våt, blir även december sådan.



Juli Hö månad.

Regn i andra hälften av juli är gärna ihållande.

Åska i denna månad bebådar gott korn år och stor

sjuklighet bland kreaturen.

I denna månad ingår rötmånaden.


Augusti Skörde månad.

Vindarna äro i denna månad föränderliga,

åska och regnväder vanliga.

Nordanvind i augusti innebär stadig väderlek.



September Höst månad.

Våt september ger torr oktober. 

Dimma på aftonen betyder regn på natten.

Faller löven tidigt från träden,

kan man vänta en vacker efterhöst och milt väder.

Åska i denna månad ger ett fruktbart år.



Oktober Slakt månad.

Mycket frost och snö, milt väder i januari. 

Oväder i oktober låter vänta en ostadig vinter.

Sitter löven kvar på träden, är en sträng och tidig vinter.

Oktober varm, februari kall.



November vinter månad.

Åska i november betyder sträng vinter, men fruktbart år.

En sträng och långvarig vinter inträffar

om juli varit mycket varm.



December Jul månad.

Kall december med mycket snö lovar gott år.

Åska i denna månad bådar både storm och regn.

Om juldagen inträffar vid nymåne, blir det ett gott år.

Är vädret vid jul milt, varar vanligtvis kölden in på våren.

Mycket snö betyder mycket hö.



Dagar att beakta.



Nyårsdagen 1/1.

Det är en gammal tro att allt, som denna dag händer någon,

kommer att hända hela påföljande året.

Om solen skiner klart eller himmelen är röd

på nyårsdagens morgon,

betyder det oväder och krig.

Så många dagar nyårsnyet döljes under molnen,

så många dagar skall ock säden ligga i jorden,

innan den kommer upp.

Om aftonstjärnan (venus) går före nyet,

bebådar det god årsväxt, men går nyet före stjärnan

betecknar det dyr tid.


Vincentiusdagen 22/1.

Om denna dag är klar betyder det gott och fruktbart år.


S:t Paulidagen 25/1.

Är denna dag klar, betyder det god årsväxt.


Kyndelmässodagen 2/2.

Snö denna dag bebådar snar sommar.



Ansgariusdagen 4/ 2.

Om denna dag är regnfri blir det ett vackert år.



S:t Peters dag 22/2.

Storm på denna dag gör sjöarna rena.



Fyrtio martyrers dag 9/3.

Sådan väderleken är på denna dag,

sådan fortfar den att vara i 40 dagar.



Gregoriusdagen 12/3.

Dåligt väder på denna dag bebådar,

att ingen frost mera kommer i marken.



Josefdagen 19/3.

Om denna dag är klar och vacker,

förkunnar det ett fruktbart år.



Benediktusdagen 21/3.

Regn denna dag bådar mycket våt vår.



Vårfrudagen omkr den 25/3.

 Är dagen klar, lovar det gott år.

Fryser det natten till denna dag, blir det frost i 40 nätter.



Palmsöndagen.

Är det klart väder på denna dag, får kornet god växt det året.



Långfredagen.

Regnar det på denna dag, har man att vänta en torr sommar.



Påskdagen.

Om denna dag är regning, blir det lite foder,

men är den klar, blir det gott bete och mycket smör.



Tiburtiusdagen  24/4.

Det nedan, som kommer efter första sommarnyet

eller efter tiburtius, kallas kråknedan.

Då är det gott att täcka hus, ty taken rivas ej

ned av stormen.

Regnar det i kråknedan, växer det mycket ogräs.



Markudagen 25/4 Är vanligen kall.



Philippusdagen 1/5.

Tre nätter före denna dag och tre närmaste

efteråt utgöra tillsammans med Philippus natt de s.k

"Ludde nätter", vilka sålunda äro sju.

Höres då åska, blir det ett fruktbart och gott år.



Servatiusdagen 14/5.

Efter denna dag får man varken snö eller frost.



Eriksmässa 18/5.

Om Erik kommer med ax,

så kommer Olle (den 29/7) med kaka.



Urbanusdagen 25/5.

På denna dag väntas storm och oväder.

Om icke allt höstråg gått i ax Urbanusdag, blir det ett hårt år.



Regn på Krist himmelsfärdsdag bådar dålig höstskörd.



Trefaldighetssöndagen.

Är vädret klart denna dag, betyder det ett gott år.



Johannes döparens dag 24/6.

Ju mera det regnar denna dag, desto mindre

hasselnötter kommer det att växa det året.

Kornet brukar vanligen arta sig på samma sätt som nötterna.

Vid denna tid bör ängstarrgräset bärgas.



Salomonsdagen 25/6.

Om det regnar denna dag,

kommer det att regna i fyra veckor efteråt.



Petrusdagen 29/6.

Är denna dag mycket varm,

blir det i stället sträng sköld på juldagen.

Skiner solen hela Petrusdagen från en klar himmel,

blir förhållandet det samma på juldagen.



Den 2/7.

Sådant vädret är denna dag,

sådant fortfar det vara i 40 dagar därefter.



Margaretadagen 20/7.

Regn på denna dag tycker lantfolket icke om,

när man då väntar svår bärgning och emedan nötterna skadas.

Det heter skämtsamt; Greta väter i nöten.




Magdalenadagen  22/7.

Magdalena gråter gärna.



Emmadagen 23/7.

Klar och varm ej kvalmig, lovar ett gott år.



Jacobsdagen 25/7.

Varm och klar förkunnar en kall jul.



Sjusovaredagen 27/7.

Om det regnar denna dag,

kommer det att regna i sju veckor framåt.



Laurentiusdagen 10/8.

Är dagen vacker, betyder god höst.



Bartolomeusdagen 24/8.

Är dagen klar, bådar vacker höst.



Den 1/9.

Sådan väderleken är denna dag,

sådan förbliver den över huvudtaget

under hela månaden.



Mikaelsdagen 29/9.

Om denna dag blåser nordlig eller ostlig vind,

blir vintern ej sträng.


Mild vinter följer ock, om det regnar utan blåst på Mikael.

Regnar det ej på denna dag tyder det på ett torrt nyår.


Mycket ekollon vid Mikaeltiden

bådar mycket snö vid jul och stark kyla efteråt.


Äro ekollonen vid denna tid tomma och våta,

inträffar en mild vinter.


Om flyttfåglarna ej draga sin kos före Mikael,

betyder detta lindrigt väder åtminstone till jul.



Den 16/10.

Denna dag bör alla äpplen vara nedtagna och inhämtade.



Allhelgonadag 1/11.

Enligt gamla bondepraktikan skall man denna dag

skära en spån av en växande ek eller bok,

är spånen torr, bådar det en varm vinter,

är den fuktig, blir vintern däremot kall.



Mårten Luthers dag 10/11.

Inträffar denna på en fredag,

kommer fodret det året att föga förslå.



Mårten biskopsdag 11/11.

Är det på Mårten Biskop mulet dygnet om,

blir det en ostadig vinter, men är det däremot klart,

har man att vänta en skarp vinter.



Maria offerdag 21/11.

Är denna dag våt eller dimmig, blir också vintern våt.



Katarinadagen 25/11.

Är det snö på Katarinadagen blir ej vintern lång.



Andreasdagen 30/11.

Andreas-snö är skadlig för säden.

Anders braskar och julen slaskar- Anders slaskar och julen braskar.



Nikolausdagen 6/12.

Denna dags väder plägar utvisa hela månadens väderlek.



Jakobsdagen 20/12.

Väderleken före middagen denna dag anses bebåda den väderlek,

som skall råda före jul, medan eftermiddagens väder angiver

väderleken efter jul. Skiner solen på Jakobsdagen kan man vänta

stark köld, regnar det, bebådas värme och nederbörd.



Julafton och juldagen.

En klar julafton, julnatt och juldag bebåda ett gott år,

däremot regn är ett dåligt tecken.


Infaller juldagen på en söndag, blir det varm vinter,

blåsig vår, het och torr sommar, kall höst och vinter, god årsväxt.


Infaller den på en måndag, blir det medelmåttig, ostadig vinter,

god vår, sommar med storm och oväder, god höst med riklig frukt.


Infaller den på en tisdag, får man en vinter med snö och regn,

blåsig vår, våt sommar, torr och het höst med starka stormar.


Infaller den på en onsdag, blir det hård vinter,

blåsig vår, god  sommar och höst.


Infaller den på en torsdag, får man en god vinter,

blåsig vår, god sommar, regnig och kall höst, god skörd.


Infaller den på en fredag, får man en jämn vinter, god vår,

ostadig sommar, vacker höst och fullgott år.


Infaller den på en lördag, blir det en ombytlig

och bedrövlig vinter med köld och snö, blåsig vår,

god sommar torr höst och dyrtid.



De tolv juldagarna 25 dec- 5 jan.

Enligt bondepraktikan skall man av dessa dagars väderlek sådant väder

blir det och i januari, sådant väder det är den 26 dec,

så bliver det i febr osv... 

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Maria - 2 juni 2018 16:27

Hej!   Jag får mycket frågor om jag kan skicka material till er. Det gjorde jag förut innan jag öppnade facebookgruppen mariaslekrum. Nu skickar jag inget material över mail utan man får gå in i gruppen och hämta.   Ni som inte har fb bl...

Av Maria - 28 maj 2017 18:38

Hej på er alla!   Nu var det ett tag sen, varit väldigt mycket denna vår, så därför har det blivit lite på bloggen och i gruppen mariaslekrum. Men ska börja lite smått med att göra lite material och i sommar ska jag göra mer.   Det är mån...

Av Maria - 28 maj 2017 18:20

          Vill man ha materialet så går man med i gruppen mariaslekrum på fb, där kan man ladda ner. Observera gäller allt material på bloggen. ...

Av Maria - 28 maj 2017 18:18

                              Vill man ha materialet så går man med i gruppen mariaslekrum på fb, där kan man ladda ner. Observera gäller allt material på bloggen. ...

Av Maria - 28 maj 2017 18:17

    Vill man ha materialet så går man med i gruppen mariaslekrum på fb, där kan man ladda ner. Observera gäller allt material på bloggen. ...

Presentation

Lite fakta om mig.

Hej, Maria heter jag och är en tjej som är glad och gillar humor och änglar i massor.
Pyssel och datorn tar mycket av min tid.
Och framför allt barn. Jag jobbar som barnskötare på förskola på en småbarnsavdelning och jag älskar mitt arbete.
Jag är en änglamamma till min lilla dotter Ida och jag är mamma till min underbara dotter Tilde. Familjen är mitt allt. Här på bloggen så kommer jag att dela med mig av mitt material som jag har i arbetet. Och så kommer det en liten dikt då och då också. Hoppas att ni kommer att trivas här på min blogg. Skriv gärna om ni undrar över något.
Min mail är mariaslekrum@live.se

Rosa bandet

Följ mig på facebook

Följ mig via bloglovin.

bloglovin

Lämna gärna ett tassavtryck.

Google Översätt

Facebook

Klocka

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21
22
23
24
25 26
27 28 29 30
31
<<< Juli 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Mina små rum.

Inspirationbloggar

Mina nära och kära.

Räkneverk

  • besöksräknarebesöksräknare
  • free counters

Vädret i Njurunda.

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se