Alla inlägg den 1 september 2009
Hej svejs på er!
Då är det dax för mig att börja jobba efter en lång sommar med
föräldraledigt och semester.
Nu börjar jag även på ett nytt jobb.
Samma arbete
men
nytt arbetsställe
nya arbetskollegor
nytt arbetslag
ny barngrupp
ny chef
nya föräldrar
lite pirrigt är det ju
måste jag säga.
Men det går säkert bra,
och nu ska jag jobba med de minsta barnen
igen de som är i åldern 1- 2,5 år och jag
längtar till detta.
Alla barns ålder har sin tjusning
men de små där hör jag hemma.
Men nu ska jag börja packa ner sånt jag ska ha med mig imorgon
så hörs vi imorgonkväll. Slutar inte förn klockan 17.00, är
väl hemma vid halvsextiden.
Har nu två mil till jobbet istället för 3 km som förut,
lite skillnad kan man ju säga.
Det värsta är väl ändå bilkön in på morgonen och hem.
Men allt går ju, och vad jag vet så är jag ju inte ensam om att åka långt till jobbet.
Ciao.
//Maria.
RÖRELSESAGA.
Det var en gång en liten elefant (håll ena handen på näsan,
trä den andra igenom) som cyklade (med händerna)
ut i skogen för att plocka bär.
Där träffade han en groda som kom hoppandes.
Grodan var ute för att plocka rönnbär,
han föreslog att de skulle hjälpas åt.
Eftersom elefanten hade lång snabel
(visa lång med händerna från näsan och utåt),
så hjälpte han grodan att plocka (han plockar med snabeln).
Grodan som var liten hjälpte elefanten att plocka blåbär.
När de var klara pussade (slängpuss) de varandra som tack för hjälpen.
Då förvandlades grodan genast till en liten elefantprins.
Sen tog de varandra i snabeln och sprang (stampa fötterna) hem och sov.
Växla mellan tonlösa-tonande konsonanter.
Mel: Blinka lilla stjärna.
F = fo-fa, fo-fa - fo-fa, fa.
Solen lyser fint i´da.
V = vi-va, vi-va, vi-va, vi
Vattnet kan man bada i.
K = ko-ko, ko-ko, ko-ko, kog.
Göken gal i våran skog.
G = geg-ga, geg-ga, geg-ga, gegg
Hästen svarar med ett gnägg.
T = tit-ta, tit-ta, tit-ta, tej.
Du och jag blir dej och mej.
D = Dug-ga, dug-ga, dug-ga, dag.
Där är du och här är jag.
D = Dil-la, dil-la, dil-la, dill
Röra oss ett tag vi vill.
F = Fille fylld 50 förra fredan
Bjöd fin supé med fläskfile
och flundresmör och fisk Favör
och fikon som var färska.
I = Ville lilla, det var illa
Vill du inte sitta stilla.
J = Johan hjälper gärna Julia att
göra jordgubbssylt.
K = Min klasskamrats kunsins klockakatt
knyckte en kola en kulen natt.
L = Lunka på, lunka på
lilla Ulla lär sig gå.
M = Milda Matildas malliga katt
morrar mot Märta Malm som blir matt.
R = Rutan och Randan
Sprang runt på verandan.
Dr + Kr = Vattendroppen, vattendroppen
gör mig våt på hela kroppen.
Vattendroppen, vattendroppen
torkar bort den nu från kroppen.
Tr = Tre trinda trillingar trummade
en trudelutt.
Tr = Trollet Truls trillade i trappan
träffade Tralle, ett trevligt troll.
S = Söta Sofia hon målar en smula
åt Sture som steppar och sumpar sin sula.
T = Tam-tam-ta
Tam-tam- tå
Trummor och trumpeter
hjälper oss att gå - trampa
och trippa så nätt på tå.
U = Tjuren Ture han var sur
ut han ville ur sin bur
hade tur för en filur
rädda´Ture ur hans bur.
X = Läxa rimmar på pjäxa
Tax rimmar på lax I
sagan finns det en häxa
Max klipper med sax
Yxa rimmar på byxa
Kex rimmar på sex
Kritan är av vax
Axel kommer strax.
Y = Får jag byta min kapsyl
mot nån nyttigare pryl?
Ö = En ödla och föl
drack öl ur en pöl.
Tje = Den tjusigaste tjuren på hela Tjörn
står tjudrad vid köksdörr´n hos
Kerstin och Björn.
Tje = Kör i vind, kyss min kind
sa den käcka Kerstin Lind.
Sje = Sju skäggiga sjömän sköljde
sina skjortor i sjön.
Sj = Räkna till Charlotta!
Sje + tje = Kerstins skär skinkan i tjocka
skivor åt Kjell Sjögren.
Vokal träning Lång & kort vokal.
A = Rak och smal, skön och sval,
fröken Dal for till bal.
A = En mask i en ask,
for pladask i en vask.
O = Ove tror att storebror for,
till stan med mor för att köpa skor.
U = En mus levde bus, han åt snus ur ett krus.
En lus tände ljus i ett hus utav grus.
Å = Vilket bråk Åke Tråk,
tag din racebåt och åk.
Barn som bits!
Så här i inskolningstider på förskolan så förekommer
detta problem ganska ofta,
jag tror inte jag har arbetat med en småbarnsgrupp
som inte detta problem har uppstått.
Föräldrarna till den som biter är jätteorolig
och föräldrarna till barnen som blir biten
är givetvis också orolig och ibland arg.
Här kommer lite tips om detta som vi kan göra för
både föräldrarna och barnen.
Barn som bits , nyps , rivs eller drar andra i håret
behöver inte göra det av ilska,
utan det kan lika gärna gör det av glädje.
Det är inte lätt att vara liten och kunna hantera sina känslor.
Olika barn prövar olika sätt.
Men det vi vuxna måste göra är att bli bestämd
och till och med arga och säga
”Så där får du absolut inte göra”
Barn kan bitas när de blir arg också.
Viktigt att en vuxen är där hela tiden.
Och när barnet har bitit någon lyft genast bort barnet därifrån.
Visa handling och säga ifrån.
Det är lika jobbigt att vara den som bits som den som blir biten.
Ett barn som bits är inte ouppfostrad.
Ett barn som bits kanske har problem
med att uttrycka sig på annat sätt,
men det behöver inte vara fel på ett barn som bits.
Det är inte fel på föräldrarna heller.
När man börjar på förskolan så brukar det vara mycket ”nya”
barn på avdelningarna.
Det blir nya intryck hela tiden.
När man har gått en tid på förskolan
och barnen inte kan prata än
så måste barnen kunna uttrycka sig.
Det är då en del börjar att bitas för att uttrycka sina känslor.
Man kan kanske inte säga JA eller Nej!
I en ny barngrupp så ska även barnen hävda sig inför varandra
och det börjar redan vid 1-års åldern på förskolan.
”Vem kan bli den som de andra ser upp till.”
Vad kan man göra?
Det är en period barnet är just nu i och det är bara att avvakta
men vara bestämd och säga ifrån och visa med ditt kroppsspråk
att detta är fel.
Men kom ihåg det är inte någons fel att barnet bits , nyps eller rivs.
Här kommer lite mer intervju frågor.
Dessa har jag själv jobbat med så jag vet att barnen tycker dom är bra.
Till och med så att de lite äldre har till
och med frågat efter mer intervjuer.
Brukar ha dessa papper i barnens personliga pärm.
Så de kan gå och titta när de vill.
Brukar göra detta varje termin och väldigt kul att gå tillbaka
och se vad de har sagt och tyckt.
Intervjufrågor!
- Vad är en förskola?
- Vad gör man där?
- Vad lär man sig här?
- Vad vill du lära dig här?
- Vad är du bra/duktig på?
- Är det något du inte kan som du vill lära dig?
- Vad tycker du är kul att göra här?
- Vad tycker du är tråkigt att göra här?
- Vem är det som bestämmer här?
- Får du bestämma något?
- Vem är det kul att leka med?
- Har du några kompisar?
- Är du en bra kompis?
- Vad tycker du om fröknarna?
- Hur skall en bra fröken vara?
- Vad menar du med snäll?
- Vad gör fröknarna här?
- Hur skulle det vara om du fick bestämma?
- När blir du glad?
- När blir du ledsen?
Man möter många föräldrar i det här jobbet som jag har
och många är oroliga varför deras barn inte pratar eller pratar konstigt.
Här kommer lite tips och tänk på att alla barn utvecklas olika.
De är olika individer.
TÄNKBARA ORSAKER TILL TALSVÅRIGHETER.
Hörselnedsättning medför försening av talutvecklingen.
Det är därför viktigt att så tidigt som möjligt pröva hörseln
vid flera olika tillfällen.
Hjärnskador som ger förlamning i talmuskulaturen kan försvåra talutvecklingen.
Utvecklingsstörning har som sitt säkraste tecken försenad eller avstannad
språkutveckling och bristande förmåga att förstå innebörden av ord.
Gomdefekter - bristfälligt utvecklad, kluven och förlamad
gom ger talsvårigheter.
”Polyper” eller ”körtel bakom näsan” gör att barnet låter täppt.
För kort tungband gör tungspetsens rörelser inskränkta.
Tungans rörlighet är viktig vid uttal av r - l - d - t - och n - ljuden.
Klumpig eller för liten tunga orsakar ofta suddigt tal.
Tandställningsfel kan bidra till talsvårigheter.
Tum - och fingersugning eller användande av napp
ligger ibland bakom ett felaktigt bett.
NÅGRA ALLMÄNNA RÅD.
Tala tydligt och inte för fort.
Kontrollera barnens hörsel noga.
Hörseln har avgörande betydelse för tal - och språkutvecklingen.
Låt barnet tala färdigt. Fyll inte i.
Undvik att själv tala småbarnspråk.
Tänk på att barnen lätt tar efter.
Svara på barnens frågor.
Tjata inte på barn - allra minst om de har talsvårigheter.
Var lyhörd och hjälp invandrarbarnen,
för talutvecklingen sker i långsammare takt hos barn
som måste anpassa sig till två språk.
De kan också ha svårigheter med ljudbildning och satsmelodi
och behöver därför ofta extra hjälp.
”NÄR ÄR DET DAGS ATT BÖRJA OROA SIG?”
Om ett barn alltid är tyst oavsett ålder.
Om ett barn som kunnat gå ett år saknar ord.
Om barnet inte kan sätta ihop minst lika många ord
som det är antal år gammalt.
En 2-åring bör alltså kunna sätta ihop 2 ord till en sats,
en 3-åring 3 ord och 4-åringen bör kunna tala i flerordssatser.
Om barnet i 3-årsåldern är svårförståeligt för utomstående.
Om barnet i 5-6- årsåldern fortfarande har svårigheter med grammatiken eller uttalet.
Alltid om barn är ängsliga för att tala eller om föräldrarna oroar sig.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | |||
14 | 15 |
16 |
17 |
18 | 19 | 20 |
|||
21 |
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | |||||||
|