Mariaslekrum

Alla inlägg den 6 december 2009

Av Maria - 6 december 2009 22:08

  

ANNONS
Av Maria - 6 december 2009 21:58

Grattis på födelsedagen på ett annat språk.



    


Afrika (sydafrika) - Veels geluk met jou verjaarsdag!

Albanien - Urime ditelindjen!

Alsatian - Gueter geburtsdaa!

Amharic - Melkam lidet!

Arabiska - Eid milaad saeed! or Kul sana wa inta/i tayeb/a! (masculine/feminine)

Armenien - Taredartzet shnorhavor! or Tsenund shnorhavor!

Assyrien - Eida D'moladukh Hawee Brikha!

Austrian-Viennese - Ois guade winsch i dia zum Gbuadsdog!

Aymara (Bolivia) - Suma Urupnaya Cchuru Uromankja!

Azerbaijan - Ad gununuz mubarek! -- for people older than you,

Ad gunun mubarek! -- for people younger than you.

Baskien - Zorionak!

Belauan-Micronesien - Ungil el cherellem!

Bengali (Bangladesh/Indien) - Shuvo Jonmodin!

Bicol (Fillipinerna) - Maogmang Pagkamundag!

Bislama (Vanuatu) - Hapi betde! or Yumi selebretem de blong bon blong yu!

Brasilien - Parabéns a você! Parabéns a você, nesta data querida

muitas felicidades e muitos anos de vida.

Breton - Deiz-ha-bloaz laouen deoc'h!

Bulgarien - Chestit Rojden Den!

Catalan - Per molts anys! or Bon aniversari! or Moltes Felicitats!

Chamorro - Biba Kumplianos!

Chronia Polla - NA ZHSHS

Danmark - Tillykke med fodselsdagen!

England - Happy Birthday!

Esperanto - Felichan Naskightagon!

Estonia - Palju onne sunnipaevaks!

Euskera - Zorionak zure urtebetetze egunean!

Faroes ( Faroe island ) - Tillukku vid fodingardegnum!

Farsi - Tavalodet Mobarak!

Finland - Hyvää syntymäpäivää!

Frankrike - Joyeux Anniversaire!

Frankrike (Canada) - Bonne Fete!

Frisian - Lokkiche jierdei!

Gaelic (Irland) - Lá breithe mhaith agat!

Gaelic (Skottland) - Co` latha breith sona dhuibh!

Galician (Spanien) - Ledicia no teu cumpreanos!

Georgian - Gilotcav dabadebis dges!

Greenlandic - Inuuinni pilluarit!

Grekland - Eytyxismena Genethlia! or Chronia Pola!

Gronings (Nederländerna) - Fielsteerd mit joen verjoardag!

Guarani (Paraguay Indien) - Vy-Apave Nde Arambotyre!

Gujarati (Indien) - Janma Divas Mubarak!

 

Gujrati (Pakistan) - Saal Mubarak!

Hawaii - Hau`oli la hanau!

Hebreiska - Yom Huledet Same'ach!

Hiligaynon (Fillipinerna) - Masadya gid nga adlaw sa imo pagkatawo!

Hindi (Indien) - Janam Din ki badhai! or Janam Din ki shubkamnaayein!

Holland - Hartelijk gefeliciteerd! or Van harte gefeliciteerd met je verjaardag!

Holland-Antwerps - Ne gelukkege verjoardach!

Holland-Bilzers - Ne geleukkege verjoardoag!

Holland-Drents - Fellisiteert!

Holland-Flemish - Gelukkige verjaardag! or Prettige verjaardag!

Holland-Frisian - Fan herte lokwinske!

Holland-Limburgs - Proficiat! or Perfisia!

Holland-Spouwers - Ne geleukkege verjeurdoag!

Holland-Twents - Gefeliciteard met oen'n verjoardag!

Indonesien - Selamat Ulang Tahun!

Irland-gaelic - La-breithe mhaith agat! or Co` latha breith sona dhut!

Or Breithla Shona Dhuit!

Island - Til hamingju med afmaelisdaginn!

Italien - Buon Compleanno!

Italien (Piedmont) - Bun Cumpleani!

Italien (Romagna) - At faz tent avguri ad bon cumplean!

Japan - Otanjou-bi Omedetou Gozaimasu!

Javaans-Indonesien - Slamet Ulang Taunmoe!

Jerriais - Bouon Anniversaithe!

Kambodja - Som owie nek mein aryouk yrinyu!

Kannada (Indien) - Huttida Habba Subashayagalu!

Kapangpangan (Fillipinerna) - Mayap a Kebaitan

Kashmiri (Indien) - Voharvod Mubarak Chuy!

Kazakh (Kazakstan) - Tughan kuninmen!

Kina Fuzhou - San Ni Kuai Lo!

Kina-Cantonese - Sun Yat Fai Lok!

Kina-Hakka - Sang Ngit Fai Lok!

Kina-Mandarin - qu ni sheng er kuai le

Kina-Shanghaiese - San ruit kua lok!

Kina-Tiociu - Se Jit khuai lak!

Klingon - Quchjaj qoSlIj!

Korea - Saeng il chuk ha ham ni da!

Kroatien - Sretan Rodendan!

Kurdiska - Rojbun a te piroz be!

Kyrgyz - Tulgan kunum menen!

Latin - Fortuna dies natalis!

Lettland - Daudz laimes dzimsanas diena!

Litauen - Sveikinu su gimtadieniu! or Geriausi linkejimaigimtadienio progal

Luganda - Nkwagaliza amazalibwa go amalungi!

Luxenbourg - Vill Gleck fir daei Geburtsdaag!

Makedonien - Sreken roden den!

Malayalam (Indien) - Pirannal Aasamsakal! or Janmadinasamsakal!

Malaysia - Selamat Hari Jadi!

Maltesien - Nifrahlek ghal gheluq sninek!

Maori - Kia huritau ki a koe!

Marathi (Indien) - Wadhdiwasachya Shubhechha!

Mauretanien Kreol - mo swet u en bonlaniverser!

Mbula (Umboi Island, Papua New - Leleng ambai pa mbeng ku taipet i!

Mongolian - Torson odriin mend hurgee!

Navajo - bil hoozho bi'dizhchi-neeji' 'aneilkaah!

Nedertyska (Norra Tyskland) - Ick gratuleer di scheun!

Nepali - Janma dhin ko Subha kamana!

Norge - Gratulerer med dagen!

Oriya (Indien) - Janmadina Abhinandan!

Papiamento (lower Dutch Antill  Pashto (Afganistan) - Padayish rawaz day unbaraksha!

Persien - Tavalodet Mobarak!

Pinoy (Fillipinerna) - Maligayang kaarawan sa iyo!

Polen - Wszystkiego Najlepszego! or Wszystkiego najlepszego zokazji urodzin!

Portugal - Feliz Aniversario! or Parabens!

Portugal (Brasilien) - Parabens pelo seu aniversario! or Parabenspara voce!

or Parabens e muitas felicidades!

Punjabi (Indien) - Janam din diyan wadhayian!

Rajasthani (Indien) - Janam ghaanth ri badhai, khoob jeeyo!

Rosarino Basico (Argentina) - Feneligiz Cunumplegeanagonos!

Rumänien - La Multi Ani!

Ryssland - S dniom razhdjenia! or Pazdravliayu s dniom razhdjenia!

Sami/Lappland - Lihkos Riegadanbeaivvis!

Samoan - Manuia lou aso fanau!

Sanskrit (Indien) - Ravihi janmadinam aacharati!

Sardinien (Italien) - Achent'annos! Achent'annos!

Schweiz - Vill Glück zum Geburri!

Serbien - Srecan Rodjendan!

Slovakien - Vsetko najlepsie k narodeninam!

Slovenien - Vse najboljse za rojstni dan!

Sotho - Masego motsatsing la psalo!

Spanien - Feliz Cumpleaños!

Sri Lanka - Suba Upan dinayak vewa!

Sundanese - Wilujeng Tepang Taun!

Suriname - Mi fresteri ju!

Swahili - Hongera! or Heri ya Siku kuu!

 

Svenska - Grattis på födelsedagen

Syrien - Tahnyotho or brigo!

Tagalog (Fillipinerna) - Maligayang Bati Sa Iyong Kaarawan!

Taiwan - San leaz quiet lo!

Tamil (Indien) - Piranda naal vaazhthukkal!

Telugu - Puttina Roju Shubakanksalu!

Telugu (Indien) - Janmadina subha kankshalu!

ANNONS
Av Maria - 6 december 2009 21:50

 

Jag saknar dig på olika språk.

 

    

 

Norska - Jeg savner deg
Tyska - ich vermisse dich
Arabiska - Eshtagtelak
Danska - Jeg savner dig
Finska - Minä kaipaan sinua / Minä kaipaan sua
Franska - Tu me manque
Grekiska - mou leipeis

Hebreiska : om en flicka saknar en pojke : Ani mitgaa'ga'at elecha
hebreiska : om en pojke saknar en flicka : Ani mitga'agea elaich
Holländska - Ik mis je
Indonesien - saya merindukanmu
Italienska - Mi manchi
Kinesiska - ( ungefär ) wo xiang ni
Polska - tesknie za Toba
Portugal - Sinto saudades tuas
Ryska : Ya po tebe skuchau
slovakien ( slovenska ) - chýbaš mi
Spanska - Te Extraño
Sydafrika - ek verlang jou Ungerska - Hiányzol

Av Maria - 6 december 2009 21:42

 

 

Hur man säger 'jag älskar dig' på 100 olika språk.

    


Engelska - I love you
Afrika, troligtvis sydafrika - Ek het jou lief
Albanska - Te dua
Alvisk - Amin mela lle (från The Lord of The Rings - J.R.R Tolkien)
Arabiska - Ana behibak (till man)
Arabiska - Ana behibek (till kvinna)
Armenska - Yes kez sirumen
Bambara - M'bi fe
Bengalska - Ami tomake bhalobashi (uttalas: Amee toe-ma-kee bhalo-bashee)
Belarusianska - Ya tabe kahayu
Bisaya - Nahigugma ako kanimo

Bulgarisk - Obicham te
Cambodijansk - Soro lahn nhee ah
Cantonese Kinesiska - Ngo oiy ney a
Catalan - T'estimo
Cherokee - Tsi ge yu i
Cheyenne - Ne mohotatse
Chichewa - Ndimakukonda
Corsican - Ti tengu caru (till man )
Creol - Mi aime jou
Kroatiska - Volim te
Tjeckiska - Miluji te
Danska- Jeg Elsker Dig
Holländska - Ik hou van jou
Esperanto - Mi amas vin
Estlandiska - Ma armastan sind
Etiopisk - Afgreki'
Faroese - Eg elski teg
Farsi - Doset daram
Filipino - Mahal kita
Finska- Minä rakastan sinua
Franska - Je t'aime, Je t'adore
Frisianska - Ik hâld fan dy
Gälisk - Ta gra agam ort
Georgianska - Mikvarhar
Greek - S'agapo
Gujarati - Hoo thunay prem karoo choo
Hiligaynon - Palangga ko ikaw
Hawaiianska - Aloha Au Ia`oe)
Hebraiska till en kvinna: "ani ohev otcha" (sagt av en man) "Ohevet ot'cha" (sagt av en kvinna)
Hebraiska till en man: "ani ohev otach" (sagt av en man) "ohevet Otach" (sagt av en kvinna)
Hiligaynon - Guina higugma ko ikaw
Hindi - Hum Tumhe Pyar Karte hae
Hmong - Kuv hlub koj
Hopi - Nu' umi unangwa'ta
Isländska - Eg elska tig
Ilonggo - Palangga ko ikaw
Indonesisk - Saya cinta padamu
Inuit - Negligevapse
Irlänska - Taim i' ngra leat
Italiensk a- Ti amo
Japanska- Aishiteru
Kannada - Naanu ninna preetisuttene
Kapampangan - Kaluguran daka
Kiswahili - Nakupenda
Konkani - Tu magel moga cho
Koreanska - Sarang Heyo
Latinska - Te amo
Lettisk - Es tevi miilu
Libanesiska - Bahibak
Lithaunska - Tave myliu
Luxembourgeois - Ech hun dech gäer
Makedonisk - Te Sakam
Malaysisk - Saya cintakan mu / Aku cinta padamu
Malayalam - Njan Ninne Premikunnu
Maltese - Inhobbok
MandarinKinesiska - Wo ai ni
Marathi - Me tula prem karto
Marrokansk - Ana moajaba bik
Mohawk - Kanbhik
Nahuatl - Ni mits neki
Navaho - Ayor anosh'ni
Norska - Jeg Elsker Deg
Pandacan - Syota na kita
Pangasinan - Inaru Taka
Papiamento - Mi ta stimabo
Persiska - Doo-set daaram
Pig Latin - Iay ovlay ouyay
Polska - Kocham Ciebie
Portugesiska - Eu te amo
Romarspråk - Te iubesc
Rysska- Ya tebya liubliu
Annorlunda skottska :P - Tha gra\dh agam ort
Serbiska- Volim te
Setswana - Ke a go rata
Tegsprog - ,\,,/ (Visar fingrarnas position när man säger "Jag älskar dig")
Sindhi - Maa tokhe pyar kendo ahyan
Sioux - Techihhila
Slovakkiska - Lu`bim ta
Slovenianska - Ljubim te
Spanska - Te quiero / Te amo
Swahili - Ninapenda wewe
Svenska - Jag älskar dig
Schweiziska-Tyska - Ich lieb Di
Surinam - Mi lobi joe
Tagalog - Mahal kita
Taiwanska - Wa ga ei li
Tahitisk - Ua Here Vau Ia Oe
Tamilsk - Nan unnai kathalikaraen
Telugu - Nenu ninnu premistunnanu
Thai - Chan rak khun (till man )
Thai - Phom rak khun (till kvinna)
Tyska - Ich liebe dich
Tyrkiska - Seni Seviyorum
Ukrainska - Ya tebe kahayu
Ungerska - Szerelmes vagyok beléd
Urdu - mai aap say pyaar karta hoo
Vietnamsiska- Anh ye^u em (till kvinna)
Vietnamsiska - Em ye^u anh ( till man )
Walisisk - 'Rwy'n dy garu di
Yiddish - Ikh hob dikhYoruba - Mo ni fe

  

Av Maria - 6 december 2009 21:27

Veckans Dagar.


Har fått namn efter de sju himlakroppar man kände till under antiken

 Det var de planeter som är synliga för blotta ögat; månen, Mars, Merkurius, Jupiter, Venus, Saturnus, och dessutom solen.

 

Måndag - månens dag.

Måndag är numera veckans första dag. Måndag är den enda dagen i veckan då inga teaterpjäser spelas.

 

Tisdag - Tyrs dag

Den nordiska mytologins krigsgud. På fornsvenska kallad Ti. Planeten Mars.

 

Onsdag - Odens dag.

Onsdag kallas ibland "lillördag". Ordet kommer ifrån "piglördagen", som inföll på onsdagar, det var då pigan enligt traditionen hade ledigt eftersom hon inte fick vara ledig på den riktiga lördagen. Planeten Merkurius.

 

Torsdag

Är uppkallad efter den fornnordiska guden Tor. Planeten Jupiter.

 

Fredag

Är enligt vissa forskare, uppkallad efter den fornnordiska guden Odens hustru Frigg. Andra forskare menar dock att den uppkallats efter gudinnan Freja. Planeten Venus.

 

Lördag

Har fått sitt namn efter vikingarnas tradition att bada, löga sig på denna dag -"lögardagen". Lördagen är numera veckans sjätte dag, men i både judisk och kristen tradition räknas den som veckans sjunde och sista.

 Planeten   Saturnus.

 

Söndag

Solens dag. I den svenska almanackan är söndag numera veckans sjunde och sista dag, sedan detta blev internationell standard 1972.

 Tidigare var söndagen veckans första dag.

  

Av Maria - 6 december 2009 21:21

Veckodagsbarn.

 

Måndagsbarn sägs bli rika.
Tisdagsbarn aldrig någon svika.
Onsdagsbarn har lätt att lära.
Torsdagsbarn aldrig någon besvära.
Fredagsbarn är lyckans smeder.
Lördagsbarn gör alla heder.
Men för söndagsbarn går det bra genom livet,
det är så sant som det är skrivet.

Av Maria - 6 december 2009 18:38

Julen är en högtid som är sprängfylld av

symbolik och traditioner.

Men vad betyder egentligen alla dessa

ceremonier och var kommer de ifrån.

   


ADVENTSFIRANDE

- en företeelse som växt fram

under 1900-talet. Ordet advent

 är en förkortning av latinets

adventus Domini-Herrens

ankomst. Perioden omfattar

tiden från fjärde söndagen före

jul till och med julafton.

Kyrkoåret börjar första söndagen i

 advent och den dagen har från

1920-talet blivit en av årets stora

kyrkogångsdagar.

 

ADVENTSFASTA

- introducerades i samband

med att det kristna julfirandet

fick fäste i Norden för cirka 1000

år sedan. Det innebär att man skulle vara

återhållsam med mat och dryck och

festligheter och från köttmat.

 Bröllop var förbjudna.

 

Fastan var en förberedelse för

den stora glädjehögtiden. Man

skulle inte ta ut julen i förskott.

Efter 1500-talet, när vi övergick från

katolicismen till protestantismen,

försvann fastan.

 


ADVENTSLJUSSTAKEN.

- den svenska adventsljusstakens historia

börjar på 1870-talet

med en adventsgran på Ersta

diakonissanstalt i Stockholm.

Förebilden hade hämtas från

Kaiserwerths diakonissanstalt

utanför Dusseldorf i Tyskland.

I adventsgranen tändes sju ljus,

ett för varje veckodag,

under fyra söndagr.

Sju barn fick gå fram

 och tända varsitt ljus och

läsa en bibelvers.


På 1920-talet och 1930-talet

konkurrerades adventsgranen ut

av adventsljusstaken och adventskransen,

en rund ljusstake klädd med lingonris,

lummer eller annat grönt.

Dessa ljusstakar hade fyra ljus.

Adventsljusstaken förekommer numera

i de flesta svenska hem men har inte

någon tradition utomlands.


  


ADVENTSSTJÄRNAN

- en symbol för Betlehemsstjärnan som

vägledde de tre vise männen till stallet

med det nyfödda Jesusbarnet. Blev

populär i Sverige på 1930- och 1940-talet.

Ursprungligen kommer ide´n med en

stjärna från en tysk lärare på 1880-talet som

lät barnen dekorera skolan under adventstid.


ADVENTSKALENDERN

- började sin existens i mitten av

1880-talet när en tysk mamma ville

göra tiden fram till jul lite lättare

för sin fyraårige son Gerhard.

Hon gjorde i ordning en bit färgglad

kartong med tjugofyra kakor på.

Pojken fick sedan äta en kaka om dagen

fram till jul.


  


JULBOCKEN

-julbocksupptågen är en tradition

med rötter i medeltida Nikolausspel

och möjligen även i förhistoriska riter.

I katolska länder brukade en figur utklädd

till S:t Nikolaus komma den 6 december

 med belöningar till de skolbarn som

varit flitiga. Han brukade åtföljas av en djävulsfigur

i bockgestalt som straffade de olydiga barnen.

Julbocken har även varit julklappsutdelare

 och han var en populär figur i de olika

julupptågen där han hade en framträdande

roll. Oftast var det julbocken eller Judas med pungen

som i en säck samlade in det som skänktes.

Julbocken var ibland försedd med en tratt

 mellan käkarna vari brännvinet kunde hällas rakt ner

i en kagge som hängde runt halsen så att det

kunde sparas till ett senare tillfälle.

 

  


JULFIRANDE

- innhåller influenser från alla tider.

Ordet jul är besläktat med fornislänskan

och fornengelskan. I norra England

talar man fortfarande i lite ålderdomliga

sammanhang om yule, som möjligen är

ett arv av vikingarnas framfart där.

När vi höjer våra ölglas och önskar

varandra God Jul är det en obruten

tradition ända från hednisk tid,

även om det då var dryckeshorn

som lyftes. Det kallades att dricka in julen.

 

  


JULENS RÖDA FÄRG

- här finns inget entydigt svar att ge.

Rött var en dyrbar färg att framställa

och användes endast vid festliga tillfällen,

dock inte enbart till jul. Julen i det gamla

bondesamhället hade knappast några röda

komponenter så julens röda färg är en

företeelse från vår egen tid.

Den röda färgen förekommer

 ofta i kombination med grönt:

granens, lingonrisets och mossans gröna färg

och växter som får vara med i julprydandet.

Granen, dock ej den klädda, hör samman med

mycket gamla svenska traditioner.

 

  


JULTOMTEN

- är en blandning av vår lilla

gråklädda gårdstomte och den

rödklädde S:t Nikolaus.

Tidigare hade framför allt julbocken,

som stod för mycket julhyss i forna

tiders bondsverige, varit anlitad

om man hade någon julklappsutdelare

överhuvudtaget.

 

  


LUCIATÅG

- den ljuspridda lucian, som

kommer med en bricka på

luciamorgonen, var från början

en högreståndssed, invandrad från

Tyskland, och förekom framförallt

i västsverige. Första gången vi hör talas

om Lucia är 1764.

I mitten av 1800-talet spreds

 luciaseden vidare.

 

    


LUSSEFIRANDE

-långt innan seden med luciatåg

kom var den 13 december en

speciell dag.

Lucianatten räknades som årets

längsta natt enligt den julianska

kalendern. Vid kalenderreformen

1753 flyttades vintersolståndet

till den 21-22 december, men

föreställningen om den långa

lucianatten levde kvar.

Enligt folktron var natten farlig,

övernaturliga makter drev sitt

spel och djuren kunde tala.

Själva Lusse (Lucia) blev liktydlig

med Lucifer.

 

LUTFISK

-under katolsk medeltid infördes

det kristna julfirandet i vårt land

och firades under samma tid som tidigare

den hedniska julen. Det var då vi började

äta lutfisk som från början ingick i julfastan

vilken varade under advent och avslutades

julaftonskväll då man äntligen fick smaka

av den goda köttmaten.

 

   


SANKTA LUCIA

-helgonet som gett dagen sitt namn,

var en ung italienska som led martyrdöden år 304.

Hon levde i Syracusa på Sicilien och det finns

flera legender om henne med något varierande

innehåll. Vid denna tid var det straffbart att

vara kristen i det romerska samhället och det

sägs bland annat att hennes fästman angav

henne för att vara kristen efter att hon givit

bort sin hemgift åt de fattiga så att han gick miste

om hela kakan. Som hämnd stack hon ut sina ögon

och skickade dem till sin fästman och angivare.

Hon blev dömd att brännas på bål men lågorna vek

undan och till slut blev hon dödad genom att ett

svärd stacks in i halsen. Resterna av henne kan

ännu beses i St Jeremias kyrka i Venedig.

St Lucia är de synskadades skyddshelgon.

 


STJÄRNGOSSAR

-seden att gå med stjärnan.

Efter en lysande stjärna tågade

ett utklätt stjärngossefölje från

hem till hem för att framföra sång

och skådespel om Betlehemsstjärnan

och Jesu födelse.

Föreställningen belönades med mat

och dryck som sparades till en fest

vid ett senare tillfälle.

Seden är känd i Sverige sedan 1600-talet

och har sitt ursprung i medeltida kyrkospel

som framfördes i mellaneuropa.

I städerna var det latinskolornas elever,

djäknarna, som på detta sätt tiggde ihop

till sin försörjning under jullovet.

På landsbygden var det byns ungdomar

som genom stjärnupptågen samlade ihop mat

och dryck till ett gemensamt kalas.

 

STAFFAN STALLEDRÄNG

-Herodes stalldräng Staffan var den som,

enligt legenden, först såg Betlehemsstjärnan.

Han spår då att den visar att en större och

mäktigare härskare än Herodes är född.

Herodes svarar att det är lika omöjligt

som att den stekta tuppen ska gala.

Då reser sig tuppen på fatet och galer- och

som tack för den ovälkomna spådomen

låter Herodes stena sin stalldräng.

 

Källa: Nordiska museet.

Presentation

Lite fakta om mig.

Hej, Maria heter jag och är en tjej som är glad och gillar humor och änglar i massor.
Pyssel och datorn tar mycket av min tid.
Och framför allt barn. Jag jobbar som barnskötare på förskola på en småbarnsavdelning och jag älskar mitt arbete.
Jag är en änglamamma till min lilla dotter Ida och jag är mamma till min underbara dotter Tilde. Familjen är mitt allt. Här på bloggen så kommer jag att dela med mig av mitt material som jag har i arbetet. Och så kommer det en liten dikt då och då också. Hoppas att ni kommer att trivas här på min blogg. Skriv gärna om ni undrar över något.
Min mail är mariaslekrum@live.se

Rosa bandet

Följ mig på facebook

Följ mig via bloglovin.

bloglovin

Lämna gärna ett tassavtryck.

Google Översätt

Facebook

Klocka

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3
4
5
6
7
8
9
10
11 12 13
14
15
16 17 18 19 20
21 22 23 24
25
26 27
28
29
30 31
<<< December 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Mina små rum.

Inspirationbloggar

Mina nära och kära.

Räkneverk

  • besöksräknarebesöksräknare
  • free counters

Vädret i Njurunda.

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se