Julen är en högtid som är sprängfylld av

symbolik och traditioner.

Men vad betyder egentligen alla dessa

ceremonier och var kommer de ifrån.

ADVENTSFIRANDE

- en företeelse som växt fram

under 1900-talet. Ordet advent

 är en förkortning av latinets

adventus Domini-Herrens

ankomst. Perioden omfattar

tiden från fjärde söndagen före

jul till och med julafton.

Kyrkoåret börjar första söndagen i

 advent och den dagen har från

1920-talet blivit en av årets stora

kyrkogångsdagar.

ADVENTSFASTA

- introducerades i samband

med att det kristna julfirandet

fick fäste i Norden för cirka 1000

år sedan. Det innebär att man skulle vara

återhållsam med mat och dryck och

festligheter och från köttmat.

 Bröllop var förbjudna.

Fastan var en förberedelse för

den stora glädjehögtiden. Man

skulle inte ta ut julen i förskott.

Efter 1500-talet, när vi övergick från

katolicismen till protestantismen,

försvann fastan.

ADVENTSLJUSSTAKEN.

- den svenska adventsljusstakens historia

börjar på 1870-talet

med en adventsgran på Ersta

diakonissanstalt i Stockholm.

Förebilden hade hämtas från

Kaiserwerths diakonissanstalt

utanför Dusseldorf i Tyskland.

I adventsgranen tändes sju ljus,

ett för varje veckodag,

under fyra söndagr.

Sju barn fick gå fram

 och tända varsitt ljus och

läsa en bibelvers.

På 1920-talet och 1930-talet

konkurrerades adventsgranen ut

av adventsljusstaken och adventskransen,

en rund ljusstake klädd med lingonris,

lummer eller annat grönt.

Dessa ljusstakar hade fyra ljus.

Adventsljusstaken förekommer numera

i de flesta svenska hem men har inte

någon tradition utomlands.

ADVENTSSTJÄRNAN

- en symbol för Betlehemsstjärnan som

vägledde de tre vise männen till stallet

med det nyfödda Jesusbarnet. Blev

populär i Sverige på 1930- och 1940-talet.

Ursprungligen kommer ide´n med en

stjärna från en tysk lärare på 1880-talet som

lät barnen dekorera skolan under adventstid.

ADVENTSKALENDERN

- började sin existens i mitten av

1880-talet när en tysk mamma ville

göra tiden fram till jul lite lättare

för sin fyraårige son Gerhard.

Hon gjorde i ordning en bit färgglad

kartong med tjugofyra kakor på.

Pojken fick sedan äta en kaka om dagen

fram till jul.

JULBOCKEN

-julbocksupptågen är en tradition

med rötter i medeltida Nikolausspel

och möjligen även i förhistoriska riter.

I katolska länder brukade en figur utklädd

till S:t Nikolaus komma den 6 december

 med belöningar till de skolbarn som

varit flitiga. Han brukade åtföljas av en djävulsfigur

i bockgestalt som straffade de olydiga barnen.

Julbocken har även varit julklappsutdelare

 och han var en populär figur i de olika

julupptågen där han hade en framträdande

roll. Oftast var det julbocken eller Judas med pungen

som i en säck samlade in det som skänktes.

Julbocken var ibland försedd med en tratt

 mellan käkarna vari brännvinet kunde hällas rakt ner

i en kagge som hängde runt halsen så att det

kunde sparas till ett senare tillfälle.

JULFIRANDE

- innhåller influenser från alla tider.

Ordet jul är besläktat med fornislänskan

och fornengelskan. I norra England

talar man fortfarande i lite ålderdomliga

sammanhang om yule, som möjligen är

ett arv av vikingarnas framfart där.

När vi höjer våra ölglas och önskar

varandra God Jul är det en obruten

tradition ända från hednisk tid,

även om det då var dryckeshorn

som lyftes. Det kallades att dricka in julen.

JULENS RÖDA FÄRG

- här finns inget entydigt svar att ge.

Rött var en dyrbar färg att framställa

och användes endast vid festliga tillfällen,

dock inte enbart till jul. Julen i det gamla

bondesamhället hade knappast några röda

komponenter så julens röda färg är en

företeelse från vår egen tid.

Den röda färgen förekommer

 ofta i kombination med grönt:

granens, lingonrisets och mossans gröna färg

och växter som får vara med i julprydandet.

Granen, dock ej den klädda, hör samman med

mycket gamla svenska traditioner.

JULTOMTEN

- är en blandning av vår lilla

gråklädda gårdstomte och den

rödklädde S:t Nikolaus.

Tidigare hade framför allt julbocken,

som stod för mycket julhyss i forna

tiders bondsverige, varit anlitad

om man hade någon julklappsutdelare

överhuvudtaget.

LUCIATÅG

- den ljuspridda lucian, som

kommer med en bricka på

luciamorgonen, var från början

en högreståndssed, invandrad från

Tyskland, och förekom framförallt

i västsverige. Första gången vi hör talas

om Lucia är 1764.

I mitten av 1800-talet spreds

 luciaseden vidare.

LUSSEFIRANDE

-långt innan seden med luciatåg

kom var den 13 december en

speciell dag.

Lucianatten räknades som årets

längsta natt enligt den julianska

kalendern. Vid kalenderreformen

1753 flyttades vintersolståndet

till den 21-22 december, men

föreställningen om den långa

lucianatten levde kvar.

Enligt folktron var natten farlig,

övernaturliga makter drev sitt

spel och djuren kunde tala.

Själva Lusse (Lucia) blev liktydlig

med Lucifer.

LUTFISK

-under katolsk medeltid infördes

det kristna julfirandet i vårt land

och firades under samma tid som tidigare

den hedniska julen. Det var då vi började

äta lutfisk som från början ingick i julfastan

vilken varade under advent och avslutades

julaftonskväll då man äntligen fick smaka

av den goda köttmaten.

SANKTA LUCIA

-helgonet som gett dagen sitt namn,

var en ung italienska som led martyrdöden år 304.

Hon levde i Syracusa på Sicilien och det finns

flera legender om henne med något varierande

innehåll. Vid denna tid var det straffbart att

vara kristen i det romerska samhället och det

sägs bland annat att hennes fästman angav

henne för att vara kristen efter att hon givit

bort sin hemgift åt de fattiga så att han gick miste

om hela kakan. Som hämnd stack hon ut sina ögon

och skickade dem till sin fästman och angivare.

Hon blev dömd att brännas på bål men lågorna vek

undan och till slut blev hon dödad genom att ett

svärd stacks in i halsen. Resterna av henne kan

ännu beses i St Jeremias kyrka i Venedig.

St Lucia är de synskadades skyddshelgon.

STJÄRNGOSSAR

-seden att gå med stjärnan.

Efter en lysande stjärna tågade

ett utklätt stjärngossefölje från

hem till hem för att framföra sång

och skådespel om Betlehemsstjärnan

och Jesu födelse.

Föreställningen belönades med mat

och dryck som sparades till en fest

vid ett senare tillfälle.

Seden är känd i Sverige sedan 1600-talet

och har sitt ursprung i medeltida kyrkospel

som framfördes i mellaneuropa.

I städerna var det latinskolornas elever,

djäknarna, som på detta sätt tiggde ihop

till sin försörjning under jullovet.

På landsbygden var det byns ungdomar

som genom stjärnupptågen samlade ihop mat

och dryck till ett gemensamt kalas.

STAFFAN STALLEDRÄNG

-Herodes stalldräng Staffan var den som,

enligt legenden, först såg Betlehemsstjärnan.

Han spår då att den visar att en större och

mäktigare härskare än Herodes är född.

Herodes svarar att det är lika omöjligt

som att den stekta tuppen ska gala.

Då reser sig tuppen på fatet och galer- och

som tack för den ovälkomna spådomen

låter Herodes stena sin stalldräng.

Källa: Nordiska museet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej!   Jag får mycket frågor om jag kan skicka material till er. Det gjorde jag förut innan jag öppnade facebookgruppen mariaslekrum. Nu skickar jag inget material över mail utan man får gå in i gruppen och hämta.   Ni som inte har fb bl...

Hej på er alla!   Nu var det ett tag sen, varit väldigt mycket denna vår, så därför har det blivit lite på bloggen och i gruppen mariaslekrum. Men ska börja lite smått med att göra lite material och i sommar ska jag göra mer.   Det är mån...

          Vill man ha materialet så går man med i gruppen mariaslekrum på fb, där kan man ladda ner. Observera gäller allt material på bloggen. ...

                              Vill man ha materialet så går man med i gruppen mariaslekrum på fb, där kan man ladda ner. Observera gäller allt material på bloggen. ...

    Vill man ha materialet så går man med i gruppen mariaslekrum på fb, där kan man ladda ner. Observera gäller allt material på bloggen. ...