Direktlänk till inlägg 6 december 2009
Julen är en högtid som är sprängfylld av
symbolik och traditioner.
Men vad betyder egentligen alla dessa
ceremonier och var kommer de ifrån.
ADVENTSFIRANDE
- en företeelse som växt fram
under 1900-talet. Ordet advent
är en förkortning av latinets
adventus Domini-Herrens
ankomst. Perioden omfattar
tiden från fjärde söndagen före
jul till och med julafton.
Kyrkoåret börjar första söndagen i
advent och den dagen har från
1920-talet blivit en av årets stora
kyrkogångsdagar.
ADVENTSFASTA
- introducerades i samband
med att det kristna julfirandet
fick fäste i Norden för cirka 1000
år sedan. Det innebär att man skulle vara
återhållsam med mat och dryck och
festligheter och från köttmat.
Bröllop var förbjudna.
Fastan var en förberedelse för
den stora glädjehögtiden. Man
skulle inte ta ut julen i förskott.
Efter 1500-talet, när vi övergick från
katolicismen till protestantismen,
försvann fastan.
ADVENTSLJUSSTAKEN.
- den svenska adventsljusstakens historia
börjar på 1870-talet
med en adventsgran på Ersta
diakonissanstalt i Stockholm.
Förebilden hade hämtas från
Kaiserwerths diakonissanstalt
utanför Dusseldorf i Tyskland.
I adventsgranen tändes sju ljus,
ett för varje veckodag,
under fyra söndagr.
Sju barn fick gå fram
och tända varsitt ljus och
läsa en bibelvers.
På 1920-talet och 1930-talet
konkurrerades adventsgranen ut
av adventsljusstaken och adventskransen,
en rund ljusstake klädd med lingonris,
lummer eller annat grönt.
Dessa ljusstakar hade fyra ljus.
Adventsljusstaken förekommer numera
i de flesta svenska hem men har inte
någon tradition utomlands.
ADVENTSSTJÄRNAN
- en symbol för Betlehemsstjärnan som
vägledde de tre vise männen till stallet
med det nyfödda Jesusbarnet. Blev
populär i Sverige på 1930- och 1940-talet.
Ursprungligen kommer ide´n med en
stjärna från en tysk lärare på 1880-talet som
lät barnen dekorera skolan under adventstid.
ADVENTSKALENDERN
- började sin existens i mitten av
1880-talet när en tysk mamma ville
göra tiden fram till jul lite lättare
för sin fyraårige son Gerhard.
Hon gjorde i ordning en bit färgglad
kartong med tjugofyra kakor på.
Pojken fick sedan äta en kaka om dagen
fram till jul.
JULBOCKEN
-julbocksupptågen är en tradition
med rötter i medeltida Nikolausspel
och möjligen även i förhistoriska riter.
I katolska länder brukade en figur utklädd
till S:t Nikolaus komma den 6 december
med belöningar till de skolbarn som
varit flitiga. Han brukade åtföljas av en djävulsfigur
i bockgestalt som straffade de olydiga barnen.
Julbocken har även varit julklappsutdelare
och han var en populär figur i de olika
julupptågen där han hade en framträdande
roll. Oftast var det julbocken eller Judas med pungen
som i en säck samlade in det som skänktes.
Julbocken var ibland försedd med en tratt
mellan käkarna vari brännvinet kunde hällas rakt ner
i en kagge som hängde runt halsen så att det
kunde sparas till ett senare tillfälle.
JULFIRANDE
- innhåller influenser från alla tider.
Ordet jul är besläktat med fornislänskan
och fornengelskan. I norra England
talar man fortfarande i lite ålderdomliga
sammanhang om yule, som möjligen är
ett arv av vikingarnas framfart där.
När vi höjer våra ölglas och önskar
varandra God Jul är det en obruten
tradition ända från hednisk tid,
även om det då var dryckeshorn
som lyftes. Det kallades att dricka in julen.
JULENS RÖDA FÄRG
- här finns inget entydigt svar att ge.
Rött var en dyrbar färg att framställa
och användes endast vid festliga tillfällen,
dock inte enbart till jul. Julen i det gamla
bondesamhället hade knappast några röda
komponenter så julens röda färg är en
företeelse från vår egen tid.
Den röda färgen förekommer
ofta i kombination med grönt:
granens, lingonrisets och mossans gröna färg
och växter som får vara med i julprydandet.
Granen, dock ej den klädda, hör samman med
mycket gamla svenska traditioner.
JULTOMTEN
- är en blandning av vår lilla
gråklädda gårdstomte och den
rödklädde S:t Nikolaus.
Tidigare hade framför allt julbocken,
som stod för mycket julhyss i forna
tiders bondsverige, varit anlitad
om man hade någon julklappsutdelare
överhuvudtaget.
LUCIATÅG
- den ljuspridda lucian, som
kommer med en bricka på
luciamorgonen, var från början
en högreståndssed, invandrad från
Tyskland, och förekom framförallt
i västsverige. Första gången vi hör talas
om Lucia är 1764.
I mitten av 1800-talet spreds
luciaseden vidare.
LUSSEFIRANDE
-långt innan seden med luciatåg
kom var den 13 december en
speciell dag.
Lucianatten räknades som årets
längsta natt enligt den julianska
kalendern. Vid kalenderreformen
1753 flyttades vintersolståndet
till den 21-22 december, men
föreställningen om den långa
lucianatten levde kvar.
Enligt folktron var natten farlig,
övernaturliga makter drev sitt
spel och djuren kunde tala.
Själva Lusse (Lucia) blev liktydlig
med Lucifer.
LUTFISK
-under katolsk medeltid infördes
det kristna julfirandet i vårt land
och firades under samma tid som tidigare
den hedniska julen. Det var då vi började
äta lutfisk som från början ingick i julfastan
vilken varade under advent och avslutades
julaftonskväll då man äntligen fick smaka
av den goda köttmaten.
SANKTA LUCIA
-helgonet som gett dagen sitt namn,
var en ung italienska som led martyrdöden år 304.
Hon levde i Syracusa på Sicilien och det finns
flera legender om henne med något varierande
innehåll. Vid denna tid var det straffbart att
vara kristen i det romerska samhället och det
sägs bland annat att hennes fästman angav
henne för att vara kristen efter att hon givit
bort sin hemgift åt de fattiga så att han gick miste
om hela kakan. Som hämnd stack hon ut sina ögon
och skickade dem till sin fästman och angivare.
Hon blev dömd att brännas på bål men lågorna vek
undan och till slut blev hon dödad genom att ett
svärd stacks in i halsen. Resterna av henne kan
ännu beses i St Jeremias kyrka i Venedig.
St Lucia är de synskadades skyddshelgon.
STJÄRNGOSSAR
-seden att gå med stjärnan.
Efter en lysande stjärna tågade
ett utklätt stjärngossefölje från
hem till hem för att framföra sång
och skådespel om Betlehemsstjärnan
och Jesu födelse.
Föreställningen belönades med mat
och dryck som sparades till en fest
vid ett senare tillfälle.
Seden är känd i Sverige sedan 1600-talet
och har sitt ursprung i medeltida kyrkospel
som framfördes i mellaneuropa.
I städerna var det latinskolornas elever,
djäknarna, som på detta sätt tiggde ihop
till sin försörjning under jullovet.
På landsbygden var det byns ungdomar
som genom stjärnupptågen samlade ihop mat
och dryck till ett gemensamt kalas.
STAFFAN STALLEDRÄNG
-Herodes stalldräng Staffan var den som,
enligt legenden, först såg Betlehemsstjärnan.
Han spår då att den visar att en större och
mäktigare härskare än Herodes är född.
Herodes svarar att det är lika omöjligt
som att den stekta tuppen ska gala.
Då reser sig tuppen på fatet och galer- och
som tack för den ovälkomna spådomen
låter Herodes stena sin stalldräng.
Källa: Nordiska museet.
Hej! Jag får mycket frågor om jag kan skicka material till er. Det gjorde jag förut innan jag öppnade facebookgruppen mariaslekrum. Nu skickar jag inget material över mail utan man får gå in i gruppen och hämta. Ni som inte har fb bl...
Hej på er alla! Nu var det ett tag sen, varit väldigt mycket denna vår, så därför har det blivit lite på bloggen och i gruppen mariaslekrum. Men ska börja lite smått med att göra lite material och i sommar ska jag göra mer. Det är mån...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | 4 |
5 |
6 | ||||
7 | 8 |
9 | 10 |
11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 |
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | |||
28 | 29 |
30 | 31 | ||||||
|