LIVET.

När jag var yngre så vägde jag
några kilon mindre. Jag behövde aldrig
hålla in magen när jag hade en
snäv klänning. Men nu när jag
är äldre har min kropp gjort sig fri.
Det finns elastisk komfort där
min midja satt en gång.

Italienska skor måste vara två
storlekar större, om fötterna
alls går i, och grenen på strumpbyxorna
sitter alltför ofta nere vid knäna.

Men jag har också lärt mig,
att det spelar ingen roll vad
som händer, eller hur svart allt känns idag;
livet går vidare och
imorgon blir en bättre dag.

Jag har lärt mig, att det
säger mycket om en människa,
hur han/hon hanterar dessa tre saker;
en regnig dag, borttappat bagage
och hoptrasslade julgransljus.

Jag har lärt mig att oavsett
vilken relation du har till
dina föräldrar, så kommer du att
sakna dem, när de inte finns där mer.

Jag har lärt mig att,
skaffa sig pengar och saker, är inte
detsamma som att skapa sig ett liv.

Jag har lärt mig, att livet
ibland ger dig en andra chans.

Jag har lärt mig att man inte
kan gå igenom livet med en
plockhandske på båda händerna.
Ibland måste man också kasta tillbaka
bollen.

Jag har lärt mig, att när jag
beslutar något direkt från
hjärtat, så har jag också oftast
tagit rätt beslut.

Jag har lärt mig, att även om
jag har smärta, så behöver jag
inte ge andra det.

Jag har lärt mig, att varje
dag ska man sträcka ut handen till någon.
Alla behöver en varm tanke
eller en vänlig klapp på axeln.

Jag har lärt mig, att jag
fortfarande har mycket att lära.

Jag har lärt mig, att
människor kommer att glömma
bort vad du sagt och saker du gjort,
men de kommer aldrig att glömma
hur du fick dem att känna sig

Min Ängel!

När vännerna kom till

var tanken ganska klar

för vänner har nå´t i sig

som ingen annan har.

De har en hand som hjälper

de lyssnar och förstår

de viker inte undan

nä många andra går.

Så därför vill jag säga

en vän och det är just du

Här får du en jättekram

för vännen é DU!

Jag älskar dig min lilla ängel

Du kommer alltid att förbli

min bästa vän!

Låt mig få tända ett ljus,
Tända det bara för dig.
Färga din värld röd och klar,
se hur du glittrar till svar.

   
Ute går natten till ro,
bygger en gnistrande bro
fram till vårt festglada hus,
där jag vill tända ett ljus,
ett ljus för bara dig och mig.

En riktig vän
är någon
man kan lita på
många kallar sig vän
men många är falska.

Några ord på vägen...

LÄS DETTA OCH LÅT DET SJUNKA IN. 

GÖR DÄREFTER ETT VAL. 

Kalle är den typen du älskar att hata. 

Han är alltid på gott humör och har alltid något positivt att säga. 

När någon frågade honom hur han mådde svarade han: 

"Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar". 

Han var en naturlig inspiratör. 

Om en av de anställda hade en dålig dag var Kalle där 

och talade om för den anställde hur man kunde se positivt på situationen. 

Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort 

till Kalle och frågade honom: 

"Hur lyckas du?" 

Kalle svarade: "Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: 

Du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör 

eller du kan välja att vara på dåligt humör. 

Jag väljer att vara på gott humör. 

Varje gång det sker något dåligt, kan jag välja att vara 

ett offer eller att dra lärdom av det. Jag väljer att dra 

lärdom av det. 

Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja 

att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka 

på de positiva sidorna i livet. Jag väljer de positiva 

sidorna i livet." 

"Säkert, men det är inte fullt så enkelt", protesterade jag. 

"Det är det", svarade Kalle. 

"Livet handlar om val." 

"När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val. 

Du väjer hur du vill reagera på situationen. Du väljer hur 

folk skall påverka ditt humör. 

Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör. 

Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv." 

Jag funderade över vad Kalle hade sagt. Strax därefter lämnade jag 

företaget för att starta eget. 

Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på honom när jag 

gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att 

bara reagera på det. 

Många år senare hörde jag att Kalle var inblandad i en allvarlig 

olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast. 

Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven, 

blev Kalle utskriven från sjukhuset med skenor längs ryggen. 

Jag träffade Kalle ca sex veckor efter olyckan. 

Då jag frågade honom hur han mådde, svarade han: 

"Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. 

Vill du se ärren?" 

Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade honom om vad 

som försiggick i huvudet på honom under olyckan. 

"Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter", svarade Kalle. 

"Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. 

Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. 

Jag valde att leva". 

"Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?" frågade jag. 

Kalle fortsatte: "Ambulanspersonalen var fantastisk. 

De sa hela tiden att allt kommer att gå bra. 

Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken 

i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd. 

I deras ögon stod skrivet: Han är döende. 

Jag visste att jag måste göra något." 

"Vad gjorde du då?", frågade jag. 

"Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig", sa Kalle. 

Hon frågade om jag var allergisk mot något. "Ja", svarade jag. 

Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt 

svar. 

Jag tog ett djupt andetag och ropade: "Tyngdkraften". 

Genom deras skratt sa jag till dem: 

"Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död". 

Kalle överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund 

av sin fantastiska inställning. 

Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut. 

Inställningen är, trots allt, allt. 

"Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära 

sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga".

 Egentligen är dagen idag den morgondag som du bekymrade dig för igår. 

Nu har du två valmöjligheter: 

1. Radera detta 

2. Vidarebefordra det till människor som du bryr dig om.

Jag gjorde det sistnämda, ta denna gärna med er till er blogg.

Och kom ihåg:

Njut av livet......det går inte i repris!

Jag sådde några blommor,

en för varje vän.

Jag tror det var fyra,

men särskilt minns jag en.

Det blev höst och vinter,

och blommorna de dog.

På våren kom de åter,

men bara tre stod kvar och log.

Sen kom regnet med moln

stora och grå.

Nästa gång jag fann dem

så var det bara två.

Sen kom solen med allt sitt

ljus den har.

Plötsligt stod det bara en

liten blomma kvar!

Du härdade i solsken,

du drunknade i regn,

Men en sak är säkert

DU är en RIKTIG VÄN!!!!!

Minns du ängeln vit och god
som fordom vid din vagga stod?
Han följer än idag din stig,
han varnar och beskyddar dig.

Vi kan inte utföra storverk här på jorden.

Vi kan bara göra små saker med stor kärlek.

Moder Teresa