Trasiga Trasse.

(Mel. En sockerbagare).

Trasiga Trasse hette en docka

Han hade en klocka som alltid gick fel.

Fem över tio så gick han på bio

tio över fem ja då gick han hem.

Trasiga Trasse hette en docka

Han hade en cykel där styret satt bak.

Cyklar han framåt så rullar han bakåt

in på en gård och upp på ett tak.

Trasiga Trasse hette en docka

han hade rödprickigt stort paraply.

En dag kom vinden och tog lilla Trasse

han for med näsan mot himmelns sky.

Text av: Maria Ersson.

Du har en...plats i mitt Hjärta,

 en plats...fylld med både
glädje & smärta,

 den delen kan du aldrig
ta ifrån mig,

 inte ens om någon annan
skulle få dig,

 nej dig kommer jag aldrig
att glömma,

i mitt hjärta ska jag dig gömma,

 i ett hörn kommer du alltid
att finnas för du är en människa
jag vill minnas,

 tro det eller ej,

 jag kommer alltid
att älska Dig.

Skolbarnets utveckling.

Kroppen

På grund av den snabba kroppsliga utvecklingen under den här

 tidsperioden får barnen ett stort behov av att röra på sig.

 Barnet börjar lära sig hur kroppen fungerar

 och dess balans och förmåga att samordna sina rörelser

 förbättras väsentligt under denna period.

 Barnet utforskar sin egen fysiska förmåga genom den fria leken

 som blir mycket viktig,

inte bara för motoriken utan också ur ett psykologiskt perspektiv.

Barn börjar i den här åldern att bli medvetna om sin könstillhörighet.

 I tio- till tolvårsåldern får en del barn de första pubertetstecknen.

 Flickor är i regel tidigare än pojkar. Flickornas tillväxtspurt

(den snabba utvecklingen av längd och vikt)

 börjar i genomsnitt i tioårsåldern och pojkarnas cirka två år senare.

 På flickorna börjar bröst och kroppsbehåring synas

 och pojkarna hamnar i målbrottet och får kroppsbehåring.

 På grund av detta ökar intresseklyftan mellan könen.

 Flickorna utvecklar bästisrelationer medan pojkarna inordnar sig

i mer hierarkiskt ordnande grupper, där de får spela sin roll.

Många ungdomar känner sig klumpiga under den här tiden

 då alla kroppsdelar inte växer i samma takt.

 Huvud, händer och fötter växer i snabbare takt än övriga delar av kroppen.

 I den här åldern behöver barnen fortfarande omkring 10 - 11

 timmars sömn för vila och återhämtning.

 Det är också en ålder då barnen,

 särskilt pojkar börjar äta mycket mer än vad de gjorde tidigare.

Mentalt

Den mentala utvecklingen är också omvälvande för skolbarnet.

 Skolbarnet börjar nu kunna förstå logiska sammanhang

såsom sambandet mellan orsak och verkan.

 Barnet inser att föräldrarna faktiskt inte kan lösa all världens problem.

Barnet börjar även kunna hantera och förstå ironi.

Barnets sinne för moral utvecklas också och det ser mer

till någons avsikt med ett visst beteende än till resultatet av det.

 En persons goda avsikt kan exempelvis ursäkta ett felaktigt beteende.

Skolbarn uppskattar att man lyssnar till vad de har att säga

men är även medvetna om att de också måste ta hänsyn till andras viljor.

Barn har under denna period mycket funderingar kring existentiella frågor

såsom liv och död, samt sin egen roll och plats i familjen och i skolan.

Intresset blir mer inriktat på dem själva.

 Fantasin och kreativiteten utvecklas och inbjuder till

 tankeäventyr och drömmar.
Med detta följer samtidigt förmågan att bättre kunna balansera kritik

 och beröm och omgivningens krav.

 Dock kan man se att barnet fortfarande har en

 orealistisk syn på sin egen förmåga.

 Idoler och låtsaskompisar blir därför ett viktigt stöd i denna utveckling.

 De blir bärare av egenskaper som barnet inte själv har men eftersträvar,

 men också av egenskaper som barnet inte vill erkänna att det har.

Fram till sjuårsåldern har barnet mer eller mindre trott

att det kan styra världen med bara tankeförmågan.

 Nu kan dock känslor av rädsla dominera i perioder.

 Barnet inser sin sårbarhet och känner sig liten

och med begränsade möjligheter att påverka.

 Tankar om ensamhet dyker upp och i nioårsåldern

 kan det här vara särskilt tydligt.

I och med att barnet börjar i skolan lär det sig att samarbeta med andra,

koncentrera sig och vänta på sin tur.

 Förmågan att relatera till andra personer och att inte sätta sig själv

i centrum hela tiden utvecklas under denna period.

 Skolbarnet lär sig vikten av att ta ansvar och komma i tid.

 Vidare utvecklas förmågan att resonera med sig själv

och andra för att komma fram till en lösning.

Skolbarnet använder sina livserfarenheter och anar helt nya regler

 och ordningar som det kan komma att behöva underordna sig.

 Regelverk i lek och spel blir oerhört viktiga att följa

och som vuxen är det därför viktigt

 att så långt som möjligt också respekterar de regler barnet sätter upp

 som till exempel att knacka på dörren till barnets rum innan man går in.

Hittills har barnet haft en odelad tilltro till vuxna

 och att vuxna alltid har rätt och vet allt.

Nu börjar dessa auktoriteter att ifrågasättas.

 Vuxna måste nu tänka på hur de handlar inför barnen.

I den här åldern ägnar sig barn åt faktasamlande.

Många barn har ett specialintresse som de samlar information om.

 Att samla på saker som suddgummin, frimärken,

 klistermärken eller stenar är också vanligt.

 Begrepp som störst och minst samt lättast och tyngst

 börjar få en innebörd för barnet och det kan spendera mycket tid

 med att organisera och rangordna sina samlingar.

När barnet får nya kompisar och blir mer självständigt

 blir det viktigt med hemligheter och grupptillhörighet.

 Många barn bildar hemliga klubbar med ett hemligt språk.

När barnet börjar skolan och lär sig att läsa blir orden intressanta.

 Ord som rimmar eller betyder flera saker är speciellt roliga.

 Barnet lär sig ordramsor och roliga historier.

 Det börjar utveckla sin egen humor.

 Barnet intresserar sig också för så kallade fula ord

 och lär sig vad de betyder.

Många barn testar också vad man kan säga och när man kan säga det.

Språk och tal

Under denna period formas och utvecklas språket hos barnen.

 Språket är nödvändigt för att de ska kunna ge uttryck åt sina känslor

 och nya abstrakta begrepp de stöter på.

 I sjuårsåldern lär sig många barn att läsa.

 Vissa barn läser väldigt mycket och en del inte alls.

 Barn uppskattar också att föräldrarna eller mor- och farföräldrar

 berättar eller läser högt för dem.

 Många barn i den här åldern tycker också om att uttrycka sig i

dagböcker eller skriva dikter som ofta inrymmer stark inlevelseförmåga.

 Ofta listar barnet ord och fakta såsom att t.ex

räkna upp alla gula bilar på vägen till affären.

Barnet börjar nu använda svordomar och fula ord

 i större omfattning än tidigare.

 Många barn testar de vuxna på vad man får säga och när man kan säga det.

Barnet känner på sig att detta är något förbjudet

 att göra och därför blir det mer lockande.

 Om barnet använder olämpliga ord bör den vuxna förklara

 vad ordet betyder samt varför det inte är bra att använda svordomar.

Vad kan de vuxna i barnets omgivning göra?

Eftersom det händer så mycket hos barnet under denna period

är det viktigt att personer i barnets omgivning såsom föräldrar,

 mor- och farföräldrar finns där både som stöd och för att uppmuntra.

 Det är viktigt att lyssna på vad barnet har att säga

 samt visa att man tar barnet på allvar.

 Dock är det viktigt vara tydlig med vad som är rätt och fel

 och sätta klara gränser.

 Det är lättare att lära skolbarnet att ta ansvar nu än när det är i tonåren.

 Det gäller även att ha tålamod och vara lyhörd för barnets behov.

 Genom att umgås och spendera mycket tid med barnet

 gör det lättare att lösa konflikter när de väl uppstår.

En hopplös liten groda.

Det var en gång en liten groda, som var så lycklig han kunde bli.

 Han var grön som ett omoget äpple,

 han kunde hoppa högre än någon annan groda,

 och hans kvällskväkningar kunde få månen att gråta av glädje.

 Men så en dag, när han skulle ta morgonens första simtur,

 märkte han att han inte kunde hoppa längre.

 Han tyckte att det var väldigt märkligt,

 men brydde sig inte särskilt mycket om det.

Men efter en vecka hade han hunnit bli orolig,

för han kunde fortfarande inte hoppa.

 Han simmade ut i dammen och frågade sina vänner

 om de visste någon bot.

 De flesta hade ingen aning om vad han skulle göra,

 och andra föreslog små kurer och knep.

 Men den äldsta grodan sa att en kyss

 från en flicka på prinsjakt skulle kunna bota honom

 från hans hopplöshet.

 Små flickor får dagligen höra sagor

 om hur grodor man kysser förvandlas till prinsar,

 och även fast kyssen inte får någon groda

 att förvandlas till prins så skulle den kunna bota

 en liten groda från alla dess besvär.

Så den lilla grodan gav sig iväg för att leta efter några kyssar

 så att han kunde få tillbaka hoppet.

 Det gick faktiskt ganska fort att finna den första flickan,

 och sedan de efterföljande tjugo.

 Men hur många kyssar och pussar han än fick

 blev han varken hoppig eller prinsig.

Nu började den lilla grodan få panik,

 vad han än gjorde så kunde han inte få tillbaka hoppet.

 Han gjorde så som de flesta gör när allt slutar att fungera,

 han satte sig ned och grät.

Men efter en liten stund så kom en liten igelkott fram

 och försökte att trösta honom.

 Hon frågade om han hade varit hos Doktor Stork,

 hon som alltid var så snäll och hjälpte alla.

 Det hade inte den lilla grodan,

 och efter att ha tackat igelkotten

 så bad han en liten fågel att flyga dit och berätta

 för Doktor Stork att han skulle komma till henne.

Doktor Stork hade haft en lång dag,

 alltifrån björnar med magont

 efter att ha ätit för mycket honung

 till vargar med halsont efter nattens ylande till månen.

 Hon var trött och hungrig,

 och meddelandet från grodan gjorde inte hennes humör bättre.

 Men hon var ändå en doktor,

och hon skulle se till att bota den lilla grodan.

Grodan kom efter en kort stund,

 och bara efter ett ögonblick for alla snyftningar ut:

”Det är så hemsk, jag kan inte hoppa längre!

 Och mina kväkningar fungerar snart inte efter allt gråtande,

 tänk om det blir så för alltid?

 Snyft, mitt liv är förstört,

 hur kan jag vara en groda om jag inte kan hoppa eller kväka?”

Doktor Stork försökte att lyssna så gott hon kunde,

 men det var svårt att behålla koncentrationen;

 magen kurrade så förskräckligt!

 Men efter en stund fick hon en idé.

”Jo lille vän, jag vet nog något som kan bota dina problem för alltid.

 Du kommer aldrig någonsin att bli vare sig hopplös eller kväklös igen!”

Den lilla grodan såg storögt upp på storkens nöjda min,

 och funderade över vad hon just hade sagt.

 Något som skulle göra honom fri från dessa hemska problem,

 det lät ju toppen!

Men så hörde han kurrandet,

 och hans lyckliga min ersattes snabbt med skräck.

 Han tittade åter upp på storken,

 och hon var det sista han såg.

Och så var sagan slut.

Av: Madeleine Larsson.