Sluta att skrämmas.

(Mel: Nu är det jul).

Nu ska vi ut, ha lite bus

Skrämma då alla som är i sitt hus

Liten och stor, syster och bror

Mormor och mor

Vi ska skrämma allihopa ropa,

vi ska skrämma allihopa ropa

Snälla sluta, snälla sluta,

snälla sluta att skrämmas

Av: Maria Ersson.

Vad det är kallt...

Vad det är kallt, sa Tummetott.
Det tycker jag med, sa Slickepott.
Åh vad jag fryser, Långeman.
Å jag bara nyser, sa Gullebrand.
Men man blir varm
om man tar vantarna på, sa lilla Vicke Vire.

Tack för maten

den var bäst.
Mitt i maten
stod en häst.
Hästen hette Lisa.

Lisa börja fisa...

Det lilla spöket han bor på vinden-tummen.

Det lilla spöket får stå vid grinden- pekfingret.

Det lilla spöket han såg en råtta-långfingret.

Det lilla spöket han satt på sin potta-ringfingret.

Det lilla spöket sa: bu, bu, bu-lillfingret.

En tumme tittar upp, en tumme tittar ner.

Han smyger bakom ryggen så syns han inte mer.

Då kommer den andra tummen, men vad är det här?

Var är min kompis som brukar vara här.

Tittut din gamle tumskrutt, här har du mig.

Jag var bakom ryggen och leta efter dig.

Den ena ropa HEJ, den andre ropar HOJ.

Så ropa de tillsammans och har det jätteskoj.

Hela kroppen behövs.

Ögon kan se och öron kan höra

men händer vet bäst hur det känns att röra.

Huden vet bäst när någon är nära

hela kroppen behövs för att lära.

Hjärnan kan tänka och kanske förstå

men benen vet bäst hur det är att gå.

Ryggen vet bäst hur det är att bära

hela kroppen behövs för att lära.

Om vi ska lära oss något om vår jord

så räcker det inte med bara ord.

Vi måste komma det nära

hela kroppen behövs för att lära.

Tack för maten den var platt

mitt på bordet

satt en katt.

Nicka huvudet.

Melodi Blinka lilla stjärna…

Nicka huvét av och an

Rör på kroppen allt du kan

Dra upp axlarna en stund

Kryp ihop- gör kroppen rund

Upp på tå och bli så lång

Gör det samma gång på gång.