Halloween började som en irländsk fest för

flera hundra år sedan. Ordet halloween kommer

av ett engelskt ord som betyder alla själars kväll.

På Irland firade man sina döda släktingar för att

      de inte skulle känna sig bortglömda och komma tillbaka

och spöka. När seden nådde USA hade de flesta slutat

tro på spöken, och så blev halloween istället barnens fest-

ungefär som när häxorna blev påskkärringar i Sverige.

Barnen klär ut sig till spöken, häxor eller skelett och går

runt till grannar och vänner och tigger godis.

"Bus eller godis", hotar de. För om de inte får något

godis tänker de busa som hämnd. Husen är pyntade med

pumpagubbar, ljuslyktor gjorda av urholkade pumpor med

ögon, näsa och mun.

Vi har ganska nyligen börjat fira halloween i Sverige.

Men allt är inte nytt. Ljuslyktor gjorde man förr på höstarna

i Sverige också. Fast här användes kålrötter eller

betor istället för pumpor.

Alla helgons dag, som oftast är den första lördagen

i november, är den dag då vi brukar tänka

 extra mycket på våra döda släktingar och vänner.

Många går till kyrkogården, lägger granris på gravarna

och tänder ljuslyktor.

Det är sagolikt vackert, men på ett vemodigt, sorgset

och ibland nästan kusligt sätt.

Från början var det kyrkans helgon och martyrer som

man skulle minnas på alla helgons dag.

En sensommardag är luften hö och klar, lite krispig. Inte kall, men frisk.

Det är hösten som stigit fram och säger "här är jag".

Men hösten har ingen brådska. Den låter det vara varmt några veckor till.

Så att ingen blir arg på den.

Den vet att tids nog blir det dags. Vad vi än tycker.

Snart syns de första gula löven på trädens yttersta grenar.

Träden byter färg. Allt det gröna blir ljusgult, mörkrött,

gulbrunt eller alldeles brandgult.

Allra tjusigast brukar lönnarna bli.

Det ser nästan ut som om de brinner. Då är det höst, på riktigt.

I hasselbacken sitter en ekorre. Vig som en akrobat rycker han

loss en nöt och gnager hål på det hårda skalet.

Men några nötter gömmer och sparar han.

Kan vara gott att ha under den kalla vintern.

Nere vid stenmuren växer några björnbärssnår.

De sista fjärilarna har ännu inte givit upp utan fladdrar runt bland de saftiga bären.

Uppe i eken samlar en färggrann nötskrika ekollon.

En älgko med sin fjolårskalv står och betar i strandskogen.

Lite här och var sticker svamparna upp sina olikfärgade hattar.

En röd och vitprickig flugsvamp lyser som en stoppsignal.

På hatten sitter en snigel och mumsar, trots att svampen är giftig. Sniglar har tåligare magar än vi.

Strax intill, i enebacken, växer gyllengula kantareller.

I skogen är tuvorna fulla av bär. Lingonriset är rödprickigt och blåbären har tappat smaken efter första frostnatten.

På marken har gräset tröttnat på att växa.

Bara mossan orkar sig upp ännu några veckor.

Hela naturen stannar upp. Det är snart dags att vila.

Höststormarna ruskar om i träden och löven sniglar ner till marken i färgsprakande högar.

Regnen kommer och går. Och dimman.

Marken är blöt och fuktig och daggmaskarna kryper upp ur sina gångar kippande efter luft.

I solskenet efter regnet glittrar spindelnätet som ett pärlhalsband, fullt av små små vattendroppar.

Snart kommer den första frosten. Då ger de sista blommorna upp och vissnar.

Uppe på himmelen ses en gåsplog. Högt däruppifrån hörs ett svagt kacklande,

som om gässen gnabbades om vems tur det är att leda vägen söderut.

Träden står halvnakna mot den grå hösthimmelen och stararna har samlas i långa rader på

telefontrådarna.

Och löven fortsätter att falla.

De dansar runt lite i luften, gör en kullerbytta innan de landar alldeles ljudlöst.

En näbbmus försöker förgäves få tag i en skalbagge, men den hinner in under en stubbe.

Missnöjd trippar näbbmusen vidare i det frostnupna gräset.

Så faller den första snön, fast den smälter nästan alltid bort meddetsamma.

Hösten ger sig inte riktigt ännu. Vintern får allt vänta ännu ett slag.

 En dag syns inga svalor längre på himmelen.

 Det har blivit tyst över taken.

Svalorna har flyttat söderut.

 Mot varmare trakter.

Badbollarna har tömts på luft och myggmedlen behövs inte längre.

Årets sista bukett vildblommor plockas och ställs i sommarvasen.

Som vanligt vissnar de alldeles för snabbt.

 På köksbänken står en korg full med svamp och väntar på att rensas.

Hoppas de går att äta.

Det är dags att ta på en tjock tröja.

Löven på trädet utanför fönstret har börjat gulna och

 de första stormarna rister i trädkronorna.

 Kvällarna är mörka och regnet som faller är kallt.

 Paraplyet och gummistövlarna torkar på en gammal tidning i farstun.

Fönstret i sovrummet står inte längre öppet om natten.

Det har blivit för kallt.

Hösten är här.

Under en sommarvecka (18-24juli) är det sex kvinnor och bara en stackars man som har namnsdag, därför kallas den för fruntimmersveckan.

Fredrik är först ut, och sedan kommer i tur och ordning :

Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina.

Alla de sex kvinnonamnen är vanliga,

så det blir många namnsdagskalas den här veckan.

Men fruntimmersveckan är känd för att vara regnig,

så ofta får fruntimmren fira varandra inomhus.

På Emmas namnsdag den 23 juli, börjar rötmånaden.

Under rötmånaden blir maten lätt förstörd i den fuktiga värmen.

Midsommardagen är den den lördag som ligger mellan

den 20 och den 26 juni.

Man brukar säga att midsommarnatten är årets kortaste natt.

Det stämmer vissa år, för årets kortaste natt är ju alltid sommarsolståndet omkring den 22 juni.

Midsommaren är den största högtiden i Sverige som

inte är religiös.

Idag finns majstänger nästan bara vid midsommar,

men tidigare restes de både vid första maj, pingst och Kristi himmelfärd.

Dessutom hade man majstänger när det var fest eller dans.

Att "maja" betyder helt enkelt att pryda något med gröna kvistar.

Under årets kortaste natt trodde man förr att naturens

magiska krafter var starkare än vanligt.

Då samlade man blommor i midsommabuketter som

torkades och sparades till vintern.

De torkade blommorna kokade man te på och gav till

hängiga kor, snoriga barn och pigor som var olyckligt kära.

Ett ännu bättre botemedel var midsommardagg.

Den samlades in innan solen gått upp på och släpa ett lakan

efter sig i det daggvåta gräset.

När lakanet var genomblött, vred man ur det i en skål.

Sedan var det bara att hälla midsommardaggen på flaska,

korka igen ordentligt och spara till vintern.

På midsommarnatten kan man få drömma

om sin blivande man eller fru.

Men då gäller det att först klättra över sju gärdsgårdar

och plocka nio olika sorters blommor i lika många hagar,

och sedan lägga blombuketten under kudden innan man somnar.

Tre ogifta personer kan också koka en mycket salt gröt

som kallas drömgröt tillsammans. Det går till så här:

3 deciliter mjöl,

3 deciliter vatten,

3 deciliter salt

blandas i en kastrull.

Alla måste vara tysta hela tiden och alla ska hålla i sleven

och röra i gröten motsols. Gröten ska ätas utan mjölk.

Sedan går alla, mycket törstiga, och lägger sig - fortfarande

utan att prata. I drömmen kommer någon med ett glas vatten.

Titta noga vem det är, för den personen blir du en dag gift med.

Ha en riktigt skön och härlig

midsommarhelg

allihopa.

Med mycket dans

och med blommor och blader.

Önskar jag er en trevlig sommar.

Kram.

//Maria.