Mariaslekrum

Inlägg publicerade under kategorin Traditioner.

Av Maria - 11 december 2009 23:51

  

Sverige – God jul och gott nytt år

Kina - shèng dàn kuài lè xīn nián kuài lè

Frankrike - Joyeux Noël bonne année

 

Japan - merīkurisumasu  ake mashi te omedetō

Norge - God jul godt nytt år

Danmark - Glædelig jul godt nytår

 

Island - Gleðileg jól gleðilegt nýtt ár

Finland - Hyvää joulua hyvää uuttavuotta

Polen - Wesołych Świąt szczęśliwego nowego roku

 

Tyskland - Frohe Weihnachten Frohes neues Jahr

Italien - Buon Natale buon anno

Spanien - Feliz Navidad feliz año nuevo

 

Portugal - Feliz Natal feliz ano novo

Indien - krisamasa kī śubhakāmanā'ēm̐ nayā sāla mubāraka hō

Afrika - Geseënde Kersfees gelukkige nuwe jaar

 

Nederländerna - Vrolijk kerstfeest gelukkig nieuwjaar

England - Merry Christmas happy new year

Irland - Nollaig Shona sona

Av Maria - 6 december 2009 18:38

Julen är en högtid som är sprängfylld av

symbolik och traditioner.

Men vad betyder egentligen alla dessa

ceremonier och var kommer de ifrån.

   


ADVENTSFIRANDE

- en företeelse som växt fram

under 1900-talet. Ordet advent

 är en förkortning av latinets

adventus Domini-Herrens

ankomst. Perioden omfattar

tiden från fjärde söndagen före

jul till och med julafton.

Kyrkoåret börjar första söndagen i

 advent och den dagen har från

1920-talet blivit en av årets stora

kyrkogångsdagar.

 

ADVENTSFASTA

- introducerades i samband

med att det kristna julfirandet

fick fäste i Norden för cirka 1000

år sedan. Det innebär att man skulle vara

återhållsam med mat och dryck och

festligheter och från köttmat.

 Bröllop var förbjudna.

 

Fastan var en förberedelse för

den stora glädjehögtiden. Man

skulle inte ta ut julen i förskott.

Efter 1500-talet, när vi övergick från

katolicismen till protestantismen,

försvann fastan.

 


ADVENTSLJUSSTAKEN.

- den svenska adventsljusstakens historia

börjar på 1870-talet

med en adventsgran på Ersta

diakonissanstalt i Stockholm.

Förebilden hade hämtas från

Kaiserwerths diakonissanstalt

utanför Dusseldorf i Tyskland.

I adventsgranen tändes sju ljus,

ett för varje veckodag,

under fyra söndagr.

Sju barn fick gå fram

 och tända varsitt ljus och

läsa en bibelvers.


På 1920-talet och 1930-talet

konkurrerades adventsgranen ut

av adventsljusstaken och adventskransen,

en rund ljusstake klädd med lingonris,

lummer eller annat grönt.

Dessa ljusstakar hade fyra ljus.

Adventsljusstaken förekommer numera

i de flesta svenska hem men har inte

någon tradition utomlands.


  


ADVENTSSTJÄRNAN

- en symbol för Betlehemsstjärnan som

vägledde de tre vise männen till stallet

med det nyfödda Jesusbarnet. Blev

populär i Sverige på 1930- och 1940-talet.

Ursprungligen kommer ide´n med en

stjärna från en tysk lärare på 1880-talet som

lät barnen dekorera skolan under adventstid.


ADVENTSKALENDERN

- började sin existens i mitten av

1880-talet när en tysk mamma ville

göra tiden fram till jul lite lättare

för sin fyraårige son Gerhard.

Hon gjorde i ordning en bit färgglad

kartong med tjugofyra kakor på.

Pojken fick sedan äta en kaka om dagen

fram till jul.


  


JULBOCKEN

-julbocksupptågen är en tradition

med rötter i medeltida Nikolausspel

och möjligen även i förhistoriska riter.

I katolska länder brukade en figur utklädd

till S:t Nikolaus komma den 6 december

 med belöningar till de skolbarn som

varit flitiga. Han brukade åtföljas av en djävulsfigur

i bockgestalt som straffade de olydiga barnen.

Julbocken har även varit julklappsutdelare

 och han var en populär figur i de olika

julupptågen där han hade en framträdande

roll. Oftast var det julbocken eller Judas med pungen

som i en säck samlade in det som skänktes.

Julbocken var ibland försedd med en tratt

 mellan käkarna vari brännvinet kunde hällas rakt ner

i en kagge som hängde runt halsen så att det

kunde sparas till ett senare tillfälle.

 

  


JULFIRANDE

- innhåller influenser från alla tider.

Ordet jul är besläktat med fornislänskan

och fornengelskan. I norra England

talar man fortfarande i lite ålderdomliga

sammanhang om yule, som möjligen är

ett arv av vikingarnas framfart där.

När vi höjer våra ölglas och önskar

varandra God Jul är det en obruten

tradition ända från hednisk tid,

även om det då var dryckeshorn

som lyftes. Det kallades att dricka in julen.

 

  


JULENS RÖDA FÄRG

- här finns inget entydigt svar att ge.

Rött var en dyrbar färg att framställa

och användes endast vid festliga tillfällen,

dock inte enbart till jul. Julen i det gamla

bondesamhället hade knappast några röda

komponenter så julens röda färg är en

företeelse från vår egen tid.

Den röda färgen förekommer

 ofta i kombination med grönt:

granens, lingonrisets och mossans gröna färg

och växter som får vara med i julprydandet.

Granen, dock ej den klädda, hör samman med

mycket gamla svenska traditioner.

 

  


JULTOMTEN

- är en blandning av vår lilla

gråklädda gårdstomte och den

rödklädde S:t Nikolaus.

Tidigare hade framför allt julbocken,

som stod för mycket julhyss i forna

tiders bondsverige, varit anlitad

om man hade någon julklappsutdelare

överhuvudtaget.

 

  


LUCIATÅG

- den ljuspridda lucian, som

kommer med en bricka på

luciamorgonen, var från början

en högreståndssed, invandrad från

Tyskland, och förekom framförallt

i västsverige. Första gången vi hör talas

om Lucia är 1764.

I mitten av 1800-talet spreds

 luciaseden vidare.

 

    


LUSSEFIRANDE

-långt innan seden med luciatåg

kom var den 13 december en

speciell dag.

Lucianatten räknades som årets

längsta natt enligt den julianska

kalendern. Vid kalenderreformen

1753 flyttades vintersolståndet

till den 21-22 december, men

föreställningen om den långa

lucianatten levde kvar.

Enligt folktron var natten farlig,

övernaturliga makter drev sitt

spel och djuren kunde tala.

Själva Lusse (Lucia) blev liktydlig

med Lucifer.

 

LUTFISK

-under katolsk medeltid infördes

det kristna julfirandet i vårt land

och firades under samma tid som tidigare

den hedniska julen. Det var då vi började

äta lutfisk som från början ingick i julfastan

vilken varade under advent och avslutades

julaftonskväll då man äntligen fick smaka

av den goda köttmaten.

 

   


SANKTA LUCIA

-helgonet som gett dagen sitt namn,

var en ung italienska som led martyrdöden år 304.

Hon levde i Syracusa på Sicilien och det finns

flera legender om henne med något varierande

innehåll. Vid denna tid var det straffbart att

vara kristen i det romerska samhället och det

sägs bland annat att hennes fästman angav

henne för att vara kristen efter att hon givit

bort sin hemgift åt de fattiga så att han gick miste

om hela kakan. Som hämnd stack hon ut sina ögon

och skickade dem till sin fästman och angivare.

Hon blev dömd att brännas på bål men lågorna vek

undan och till slut blev hon dödad genom att ett

svärd stacks in i halsen. Resterna av henne kan

ännu beses i St Jeremias kyrka i Venedig.

St Lucia är de synskadades skyddshelgon.

 


STJÄRNGOSSAR

-seden att gå med stjärnan.

Efter en lysande stjärna tågade

ett utklätt stjärngossefölje från

hem till hem för att framföra sång

och skådespel om Betlehemsstjärnan

och Jesu födelse.

Föreställningen belönades med mat

och dryck som sparades till en fest

vid ett senare tillfälle.

Seden är känd i Sverige sedan 1600-talet

och har sitt ursprung i medeltida kyrkospel

som framfördes i mellaneuropa.

I städerna var det latinskolornas elever,

djäknarna, som på detta sätt tiggde ihop

till sin försörjning under jullovet.

På landsbygden var det byns ungdomar

som genom stjärnupptågen samlade ihop mat

och dryck till ett gemensamt kalas.

 

STAFFAN STALLEDRÄNG

-Herodes stalldräng Staffan var den som,

enligt legenden, först såg Betlehemsstjärnan.

Han spår då att den visar att en större och

mäktigare härskare än Herodes är född.

Herodes svarar att det är lika omöjligt

som att den stekta tuppen ska gala.

Då reser sig tuppen på fatet och galer- och

som tack för den ovälkomna spådomen

låter Herodes stena sin stalldräng.

 

Källa: Nordiska museet.

Av Maria - 3 december 2009 19:11


Tomtens julfunderingar.

 

 Snart julen är här och på dörren bankar,
och tomten han går i de djupaste tankar,
där tyst mellan uthus och stugor vankar:
Vad ska jag ge barnen till julklapp i år
?

 

 

Jag ger väl Anders en piska, som kan smälla,
åt Stina en docka, som "mamma" kan gnälla,
en bössa åt Tor att "indianerna" fälla,
åt lillan ett lamm, som kan bräka "bä-bä"!

 

En julgran jag också tar hem från skogen.
Åt sparven finns nog en kärve på logen.
Och Brunte får havre, ett köttben får Trogen,
och själv får jag säkert ett stort fat med gröt.

Av Maria - 3 december 2009 17:07

  

 

Vilken Jultyp är du?

 

1. Den tankspridde.

 

Oj! Är det redan jul? den 23:e december upptäcker han julskyltningen.
Blind för omvärlden har han gått genom stan hela december

utan att se jultomtar och glitter.

Av en slump hittar han förra årets gran längst in i garderoben.

Han släpar fram den skabbiga, barrlösa tingesten,

 hänger på allt möjligt för syns skull och i toppen tejpar han

 fast en wunderbaum som sprider barrdoft.

Julmaten köper han färdig i folieform,

givetvis glömmer han att sätta in den i mikron

och sitter därför på eftermiddagen framför TV:n

 och bryter plastgaffeln mot den djupfrysta skinkan.

Har den tankspridde dessutom små barn så

brukar julaftons tindrande ögon förbytas i gråt och tandagnisslan.

När tomten knackar på dörren tror den tankspridde nämligen

att det rör sig om en gammal tiggare med dålig klädsmak.

Frågar tomten om "det finns några snälla barn i huset"

erkänner han att han inte har en aning

"Hör efter hos grannen" säger han och smäller igen dörren.

Om den tankspridde är ensamstående kan han erbjuda sig

att vara tomte åt släktingar med småbarn,

när han ska byta om till tomte och med hög röst förklarar

att han bara skall ut och köpa tidningen så brukar detta sluta i stor
förvirring eftersom han verkligen går ut och köper en tidning och därefter
glömmer vad han skulle göra och försvinner hem med säcken.

Julklapparna och tomtedräkten hämtas sedermera av uppretade släktingar.


2. Julfantasten.


Julfantasten älskar julen och har väntat otåligt ända sedan förra julen.
Redan i Juni kontrollerade hon att de 3198 tomtarna

fanns lättillgängliga på vinden.

När de övriga i familjen dansade kring midsommarstången
smög hon ner i källaren för att kolla att glittret inte trassat sig.

Det är julstjärnor, ljusstakar, änglaspel, löpare, dukar, kalendrar, tomtar,
krubbor och lucior. Mossa och svampar dyker upp i fönsterkarmen, konstgjord snö sprayas på rutorna och ljusgirlanger

och kulörta lyktor hängs på tak och buskar.

Att huset liknar en blandning av tomtens verkstad

och Kiviks marknad berör inte fantasten ett dugg.

Julkort skrivs, klappar lackas, ljus stöps,

pepparkakor peppras, kärvar kärvas,
fisk lutas, knäck kokas och grytor doppas.

Den största granen man kan hitta bärs in i huset

och pyntas så full att det är ett under om den orkar stå upprätt.

När det gäller julmaten spricker familjens budget omgående.

 Hon tvingar de mest motspänstiga släktingar till sitt hus.

 Det sjungs, äts, dricks och dansas.
Alla traditioner måste hållas allt från grötrim till julpsalmer.

När klapparna ska delas ut krävs det tre bastanta tomtar

för att orka släpa in alla säckarna.

På juldagsmorgon är det dags för julotta i hästdragen släde

vilket kan vålla problem om det saknas snö.

Visserligen blir det ett vackert gnistregn från slädens medar mot asfalten, men hästen slokar i regel efter någon kilometer.

Fast julfantasten deppar inte. Snart är det ju jul igen.

 

3. Utlandsfirarna.


Utlandsfirarna är oftast ett par i medelåldern som påstår sig

tröttnat på den svenska julen.

Strax innan helgen packar de ner det nödvändigaste och
styr kosan till Kanarieöarna eller någon annan exotisk plats.
Huvudsaken är att det är varmt och skönt och att de befinner

sig långt ifrån snö och kyla.

En gång i timmen rusar de dock in i sin bungalow,

ringer hem till kalla Sverige för att höra hur vädret är

och reta alla som skall fira jul hemma i vintermörkret.
Att utlandsfirarna saknar snön, dimman, blåsten

och mörkret skulle de naturligtvis aldrig erkänna, inte ens för sig själva.

Inners inne undrar de vad som fattas, det krävs en hel del fantasi

för att komma i julstämning bland papegojor och palmkronor.

Frågor som: "kan man ha skånsk senap till enchiladan"

och passar det verkligen med tequila till brunkålen?"

Sill brukar vara svårt att få tag i utomlands och

 utlandsfirarna gör i sin desperation ett "sillbord"

av barracudor och flygfisk.

På själva julafton ordnar man ringdans runt en cypress,

kaktus eller plastgran vid poolen.

Julklappsutdelningen kan i värsta fall urarta om det visar sig

 att paketen försvann redan på bagageinlämningen hemma i Sverige.

Hastigt hoprafsade ersättningsklappar som badbollar

och sombreros får inga ögon att tindra.

Det är trettio grader varmt, tomten har fått magbesvär,

 stearinljusen smälter och pepparkakorna mjuknar.

 Någon hittar en skorpion i glöggen… utlandsfirarna suckar

och längtar hem till stressen och kylan.

Av Maria - 30 november 2009 20:09

   


Jultomte på olika språk

 

Brasilien: Papai Noel

Chile: Viejo Pascuero

Danmark: Julemanden

 Finland: Joulupukki

 

Frankrike: Pére Noël

Island: Jolasveinn

 Italien: Babbo Natal

Spanien: Santa Claus

 

Korea: Santa keulloseu

Japan: Santa Kurousu

Kina: Dun Che Lao Ren

Sverige: Jultomten

 


Nederländerna: Kerstman

 Norge: Julenissen

Storbritannien: Father Christmas

Albanien: Santa Claus

 

Tyskland: Weihnachtsmann

USA: Santa Claus

Österrike: Chriskind

Kroatien: Djed Mraz

Estland: Jõuluvana

Av Maria - 28 november 2009 16:52


Grötrim.

 

Jag önskar ingen mandel i min gröt,
men jag kramar gärna en flicka
som är söt.

 

Gröt och mjölk och smör och brö`
hästarnas hö och fåglarnas frö,
allt som är gott stavas med ö.

 

Ingen jul utan gris,
ingen gröt utan ris,
utan gröt blir det kris,
den som äter gröt är vis.

 

Jag önskar det vore jul
varje vecka minst en timma.
För det är så rysligt kul
att äta gröt och rimma.

 

Om gröt till julen jag ej får
fäller jag bestämt en tår.

Av Maria - 28 november 2009 16:49

 

Julklappsrim.

Många tycker ju om att sätta rim

på paketen till jul.

Här kommer några tips.


Parfym:

Apelsinblom, kaprifol

kanske citrus och viol.

Jasmin och rosa bär

vad döljer sig här?

 

Ett minne från en dag

en frisk fläkt av behag.

Allt ryms i den här

i en doft du håller kär.

 

Makeup:

Denna klapp får dig

att glittra lite mera.

Och vips så får du blickar

ifrån ännu flera.

 

Får ansiktet att vakna

lyfter fram det fina.

Med mod att ta för sig

får den att skina.

 

Bok:

En minut över

eller en dag i sträck.

Ett muntert skratt

eller en panna i veck.

 

Högt för andra

eller tyst på egen hand.

Fångas du av orden

får kanske blodad tand.

 

Leksak:

Visst är tålamod bra

men i längden rätt segt.

Sitta still och vara tyst

när du kunde ha lekt.

 

Så ibland kan man tröttna

på när andra har kul.

Och vad är då bättre

än lit action till jul?

 

Underkläder:

Visst låter det vackert:

snön ligger vit på taken.

Men vad hjälper det

när du fryser om baken?

 

Här är nåt som värmer

innanför den där toppen.

Snyggt, fräscht och skönt

allra närmast inpå kroppen.

 

Tröja:

En passande klapp

är en viktig affär.

Så i deta fall

har jag tänkt så här.

 

Färgen rätt

storleken okej.

Men nummer ett:

snygg på dig.

 

Brevpapper:
Pennor ska fyllas med nya stift
Frimärken ska slickas
Du ska ta fram din bästa skrift
Sedan skall här skicka.

Badsalt:
Visst vill du minnas när vintern blir lång,
sommarens dofter av tallbarr och tång.

Chokladask:
Liksom du är denna söt
Några har en smak av nöt
När din mage börjar sjuda
Är det dags att givmilt bjuda.


Leksaksbil:
Den ska stanna jämt för rött,
annars blir polisen stött.


Brödrost:
Detta är vad jag förstår,
för ett franskbröd av i går.


Duk:
Ej något för en sjöman, men sanna mina ord,
dock något som är ämnat att kastas över bord.


Filt:
Just vad du ibland behöver,
inte under men över.

Fiskeredskap:
En baby lik med denna klapp,
den blir som grinigt väntar napp.


Filofax:
För att minnas när, var, hur
Skriv då här en krumelur.


Fotoalbum:
Livet består at ögonblick
Som du kan fånga i ett klick
Äntligen kan du få sorterat
Det du redan fotograferat.


Freestyle/Walkman/Mp3 eller Cd-spelare:
Nu blir det ös
Med hög decibel
Utan nervös
Klagan och gnäll.


Färgkritor:
Det är trist att vara utan
när regnet slår mot rutan.


Glas: (vinglas, champagneglas etc.)
Dessa passar bra till fester
När någon skall hyllas
Tänk dock på att dina gäster
Inte behöver fyllas.


Grytlappar:
Jag ett handtag här dig gett,
för ett handtag som är hett.


Halsduk:
Må den klädsamt, det är huvudsaken,
falla dig om halsen och i smaken.


Klocka:
Se, sekunderna kommer, se kunderna går,
som urmakaren sa, och nåt liknande får väl sägas om denna,
men ej när den står.


Kökshanddukar:
Varenda kvinna i Sveriges land,
har drömt om dessa - i mannens hand.


Kramdjur: (nalle etc.)
Inte i bur
Men nära din pyjamas
Ditt gosedjur
Gillar att kramas


Lott:
Allting hänger på ett nummer
Glöm din karriär!
Nu kan varje liten dummer
Snabbt bli miljonär!

Morgonrock:
I den behöver du dig ej genera,
tills du hunnit få på dig mera.


Plånbok:
Kovan kommer, kovan går,
i den här Gudenås du får plats för det som återstår.


Spegel:
Omvänd möter du,
ej sant, här en gammal kär bekant.


Spel:
Hjälper inte dina gråa celler dig till vinst
blir du ej fattig heller.
 

Tvål:
Litet halt och svettigt don
för en lindrigt ren person.


Underkläder:
Används, och på goda grunder,
överhuvud taget under.


Väckarklocka:
Tiger om kvällen men tjänstgör som tupp,
när du en morgon ej självmant går upp.

Av Maria - 19 november 2009 18:58

 

God Jul på olika språk.

  

Afghanistan (Farsi ): Sal-e no mubarak
Albanien : Gezur Krislinjden
Arabiska : Idah Saidan Wa Sanah Jadidah
Argentina : Feliz Navidad
Spanien (Baskien) : Eguberri On
Belgien : Vrolijke Kerstmis
Bangladesh : Shuvo Baro Din - Shuvo Nabo Barsho
Brasilien : Feliz Natal
Bulgarien : Tchestita Koleda
Chile : Feliz Navidad
Danmark : Gladelig jul
Finland : Hyvää Joulua
Frankrike : Joyeux Noël
Grekland : Kala Christouyenna
Grönland : Juullimi Ukiortaassamilu Pilluarit
Hawaii : Mele Kalikimaka Hebreiska : Mo'adim Lesimkha
Indonesien : Selamat Hari Natal
Indien (Hindi ): Shubh Naya Baras

 Island : Gledileg Jol
Italien : Buon Natale
Japan : I Kurisumasu O
Kina : Jok Nay Sing Dawn Fy Lot
Korea : Sung Tan Chuk Ha
Kroatien : Sretan Bozic
Kurdish : Seva piroz sahibe
 Latin : Pax hominibus bonae voluntatis
Lettland : Priecigus Ziemassvetkus
Makedonien : Srekan Bozik
Nederländerna : Hartelijke Kerstroeten
Norge : God jul
Portugal : Feliz Natal
Russian : Pozdrevlyayu s prazdnikom Rozhdestva
Serbian : Sretan Bozic.
Spanien : Feliz Navidad
Storbritanien : Merry Christmas
Sverige : God jul
Tanzania (Swahili) : Krismas Njema Na Heri Za Mwaka Mpya
Thailand : Sawadee Pee Mai Turkish - Noeliniz Ve Yeni Yiliniz Tyskland : Fröhliche Weihnachten
USA : Merry Christmas
Vietnam : Chuc Mung Giang Sinh
Österrike : Fröhliche Weihnachten

  

Presentation

Lite fakta om mig.

Hej, Maria heter jag och är en tjej som är glad och gillar humor och änglar i massor.
Pyssel och datorn tar mycket av min tid.
Och framför allt barn. Jag jobbar som barnskötare på förskola på en småbarnsavdelning och jag älskar mitt arbete.
Jag är en änglamamma till min lilla dotter Ida och jag är mamma till min underbara dotter Tilde. Familjen är mitt allt. Här på bloggen så kommer jag att dela med mig av mitt material som jag har i arbetet. Och så kommer det en liten dikt då och då också. Hoppas att ni kommer att trivas här på min blogg. Skriv gärna om ni undrar över något.
Min mail är mariaslekrum@live.se

Rosa bandet

Följ mig på facebook

Följ mig via bloglovin.

bloglovin

Lämna gärna ett tassavtryck.

Google Översätt

Facebook

Klocka

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Mina små rum.

Inspirationbloggar

Mina nära och kära.

Räkneverk

  • besöksräknarebesöksräknare
  • free counters

Vädret i Njurunda.

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se