Våren - skir och frisk som gryningen.
    Sommaren - ljus och vacker som dagen.
   Hösten - grå och sval som kvällen.
   Vintern - mörk och kall som natten.

 Dagarna de komma och gå,
liksom årstiderna - året om!

Fastlagsbulle,
mandelmassa,
grädde, lock på toppen!
Fast jag ätit två förut,
ska jag äta upp den.

Fastlagsbulle,
mandelmassa,
grädde, lock på toppen!
Oj vad jag mår illa nu!
Varför åt jag upp den!

Det är nu du skall börja äta din semla varje tisdag.

I år så infaller semmeldagen den 16/2,

fast många startar tidigare afärerna har ju redan börjat

och sälja.

I Sverige har vi firat fettisdagen inte bara med semlor,
på en del platser i landet förekom det upptåg av olika slag.
 I Norrland var fettisdagen i början av 1900-talet
 en av årets största festdagar och kunde jämföras med julafton.

 
Barnen fick ledigt ifrån skolan för att åka skidor och kälke,
man kalasade på fettisdagsbulle och knäck.
På en del orter klädde man ut sig till fettisdagsgubbar
 en sed som fortfarande finns kvar i Alfta i Hälsingland.

Svensken äter i genomsnitt fyra till fem semlor per år
 och till detta går det åt tonvis med mandelmassa
 och tusentalsliter med vispgrädde.
  Visste du att semla kommer från simili ordet för vetemjöl på latin.

Vanliga Semlor.

Ett recept på de traditionella semlorna som är vanligast.

 Väldigt goda och relativt enkla att göra.

 Ca 10 stycken normalstora semlor.

 Ugnen ska vara på 225 grader.

Recept:

75 gram smör
2,5 dl mjölk
50 gram jäst för söta degar
0,5 dl socker
1 tsk kardemumma (stött eller mald)
7-8 dl vetemjöl eller vetemjöl special
0,5 tsk salt
1 ägg

Fyllning:

200 g mandelmassa (eller 1,5 dl sötmandel och 1,5 dl socker)
1 dl mjölk
inkråm från semlorna

Garnering:

3 dl vispgrädde
florsocker

Tillagning:

Smält smöret i en kastrull och tillsätt sedan mjölken och värm

 den till 37 grader (fingervarmt).

Smula sönder jästen i en bunke och tillsätt lite av degspadet

 och rör ut jästen i degspadet.

 Rör ner resten av degspadet, sockret, saltet,

 kardemumman, ägg och nästan allt mjöl.

 Arbeta ihop hela degen till en smidig deg gärna i en hushållsmaskin.

 Degen ska vara blank och släppa kanterna lätt.

Låt degen jäsa under bakduk i buken i ca 30 minuter.

 Värm ugnen till 225 grader.

Ta ur degen på en mjölnad yta och knåda degen smidig.

 Rulla en lång rulle av degen och skär sedan upp den i lagomt antal bullar. Rulla de till runda bullar och lägg de på en bakpappersförsedd plåt.

 Låt de jäsa till sin dubbla storlek vilket tar ca 30 minuter.

Grädda i mitten av ugnen i ca 15 minuter och låt de

 sedan kallan på galler under en bakduk.

Skär eller klipp av ett lock på varje bulle.

 Det finns många olika sätt att ta av locket på,

 vissa gillar trekantiga lock, andra fyrkantiga eller runda.

 Det är helt efter eget tycke.
Ta ut lite av inkråmet från varje bulle och lägg ner i en skål.

 Blanda inkråmet väl med riven mandelmassa och mjölken

 så att det blir en ganska lös smet.

 Lägg sedan ner mandemasse-blandningen i bullarna.

 Vispa grädden ganska hårt med lite lite socker och spritsa ut

 grädden på bullarna fint.

 Lägg på locket och sikta lite florsocker över varje bulle strax innan servering.

Njut av väldigt goda semlor.

Ett litet tips: Eftersom barn inte så förtjust i mandelmassa och

även att det innehåller nötter som inte få förekomma på

förskolorna, så kan man lägga i blåbärsylt istället.

Eller någon annan sylt givetvis.

Eller varför inte prova något annorlunda som:

Chokladsemlor.

Chokladsemlor har en chokladkräm istället för mandelmassa

 och har lite kakao i bulldegen dessutom.

 Det här receptet kalljäser bullarna vilket gör att det ta lite längre tid

 att jäsa jämfört med vanliga bullar. Blir ca 14 stycken.

 Ugnen ska vara på ca 250 grader.

Recept:

25 gram jäst för söta degar
3 dl kall mjölk
100 gram smör
1 ägg
0,75 dl kakao
0,5 strösocker
0,5 tsk salt
1 tsk kardemumma (mald eller stött)
10 dl vetemjöl

Fyllning:

100 gram smör
1 dl kaffe
6,5 dl florsocker
1 dl kakao
1,5 msk strösocker
4 dl vispgrädde
1 tsk vaniljsocker

florsocker till garnering

Tillagning:

Smula ner jästen i en bunke och rör ner mjölken till all jäst har löst sig.

 Rör ner smöret i bitar, ägg, kakao, socker, kardemumma,

 salt och nästan alla vetemjöl.

 Arbeta degen smidig tills den är blank och släpper kanterna.

 Låta degen jäsa under bakduk i ca 2 timmar.

Arbeta ut degen på en mjölad arbetsyta och knåda den smidig.

 Dela degen i ca 14 lika stora bitar och forma de till runda bullar.

 Lägg de på en plåt med bakplåtspapper och täck med en bakduk.

 Låt de jäsa i 40 minuter. Sätt ugnen på 250 grader.

Pensla bullarna med uppvispat ägg precis innan gräddning

 och låt det gräddas i mitten av ugnen i ca 12 minuter.

 Bullarna ska sedan kallna på galler under en bakduk.

Gör fyllningen genom att smälta smöret tillsammans med kaffet i

 en kastrull och låt det sedan svalna till ca 37 grader.

 Sikta ner kakaon och florsockret och rör om tills smeten blir jämn.

 Blanda i strösockret och låt smeten sedan svalna i ett kylskåp.

 Vispa grädden ganska hårt tillsammans med vaniljsockret.

Skär av toppen på semlan i en fin figur.

 Spritsa eller klicka ut chokladsmeten på semlan och därefter grädden.

 Lägg tillbaka locken och pudra med siktat florsocker strax innan servering.

Njut av en god chokladsemla.

Den medmänskliga omtankens dag.

Den här dagen kallas också för Valentindagen
där alla unga älskandes speciella dag.

Helgonet Valentin har inget med den här speciella dagen att göra
 om honom vet man endast att han dog martyrdöden i Rom.

Den här dagen den 14 febr ansåg man att fåglarna bildade par.
Ursprunget till Valentindagen eller Alla hjärtans dag
 är den här 'fågeldagen'.

 
Den dag som de bevingade vännerna bildade par
skulle även ogifta ungdomar paras ihop,
 detta för att kunna delta i årets kommande festligheter
  
Till Sverige har traditionen kommit sent
men idag är t.o.m elevråden i skolorna  involverade
i förmedling av hjärteangelägenheter eller vänskapsbevis.
Röd blomma för kärlek, rosa för flirt. 
 gul eller vit för vänskap.

Idag har skaran med möjliga mottagare utökats.
 En tradition även för andra 
som inte har någon käresta att förklara sin kärlek till.
Ett rött hjärta kan förmedlas
 till någon som inte fått en hälsning på länge. 
      Och blir på det sättet en medmänsklig omtanke.  

 Vilken månadsblomma tillhör du?

Januari – Nejlika - Skämt skratt uppsluppenhet.

Februari – Viol - Smärtsamm längtan efter fjärran älskad.

Mars – Narciss - Du älskar bara dig själv.

April – Luktärt - Du blommar icke förgäves min älskade.

Maj – Liljekonvalj - Min känsla besannades. oskuld öppet sinne, behag.

Juni – Ros - Skönheten är alltid ny.

Juli – Riddarsporre - Vill du kärlek är målet nått Ridderlighet,tapperhet.

Augusti – Gladiolus - Mångsidig, ståndaktig och trofast.

September – Aster - Älskar du mig för evigt? Evig återkomst, välkomsthälsning till en främmling.

Oktober – Ringblomma - Stilla djup sorg, förtvivlan.

November – Krysantemum – Sanning.

December – Julros - Befria mig från ängslan.

1. Du tror på Jultomten.

2. Du tror inte på Jultomten.

3. Du är Jultomten.

4. Du ser ut som jultomten.

JULEN EN TRADITION.

Julen i Sverige firas i nästan två månader.

 Vi ser med glädje fram emot julafton,

 och förutom alla förberedelserna finns det mycket annat vi gör

 som har blivit en del av vårt julfirande idag.

 Men hur kom dessa traditioner till och vad ligger bakom dem?

Till exempel, hur kom änglarna in i våra hem?

 Änglarna dyker upp i samband med Jesu födelse,

 när Jesu låg i krubban vakade änglarna över honom.

 Och många är de änglar som avbildats på kyrkomålningar världen över.

Men änglarna förekommer även i andra sammanhang.

 I bondesamhällets Sverige, främst under 1800-talet,

 trodde man att att förfädernas andar kom under julnatten

 för att se hur de levande hade det.

 Och då det inte ansågs lämpligt att tala om de döda kallade man

 dem för änglar istället.

 Dessa änglar skulle behandlas väl och krävde att trakteras

 med öl och annat gott.

 De skulle dessutom sova i husfolkets sängar,

 så på julnatten fick husfar och hans familj

 finna sig i att sova på golvet i stugan.

LUCIA.

De tidigaste uppgifterna om "lussefirande" med mat och dryck,

 musik och upptåg är från 1700-talet och kommer från Västsverige.

 Där var det vanligt att husets folk väcktes tidigt om morgonen

 av en vitklädd flicka med ljuskrans kring håret och som bjöd på dryck,

 ofta glödgat vin.

 Troligen kom seden till de värmländska och västmanländska bruken

med inflyttade bruksförvaltare och smeder från Tyskland.

Den 13 december bär sedan medeltiden det katolska helgonet Lucias namn.

Enligt den gamla kalendern som gällde till 1753 inföll årets

 längsta natt vid Lucia.

 Lucianatten var full av varsel och förebud då man måste vara försiktig.

 Enligt den nya kalendern infaller vintersolståndet 20-21 december,

 men föreställningen om Lucianatten som den mörkaste natten levde kvar.

I universitetsstäderna Lund och Uppsala tog de västsvenska studenterna upp

Luciafirandet under 1800-talets lopp.

 På Skansen kunde besökare 1893 för första gången möta Lucia

 i vit dräkt och med ljuskrona på huvudet.

 Det var i den formen hon kom att bli känd och firad.

Folkrörelserna tog upp Luciafirandet vid sekelskiftet,

 men riktig fart på Luciafirandet blev det först när

 Stockholms dagblad 1927 ordnade en tävling där

 Stockholms Lucia röstades fram.

 Efterhand svalnade intresset för tävlingen

 men lussandet i hem,

 skolor och på arbetsplatser hade då blivit en tradition.