Visst ökar högläsningen i sig ditt barns nyfikenhet till skriftspråket,

 och ger ett ökat ordförråd och stimulerar fantasin

 men högläsningen kan göra så mycket mer för ditt barns

 språkliga utveckling.

Några saker ni kan tänka på vid högläsning tillsammans med ert/era barn kommer här:

* Sitt intill barnet så att barnet ser texten och bilderna

(barnet upplever närheten som trygg vilket är en av förutsättningarna för inlärning).

* Följ gärna med i texten med fingret och samtala om bilderna

och textens innebörd och form, ställ gärna frågor till barnet och besvara barnens funderingar

(det är här i samtalet och när vi följer med i texten med fingret

vi kan rikta barnet mot skriftspråket, barnet lär sig läsinrikting, ordbilder,

meningsbyggnad m.m vilket underlättar kommande läsinlärning).

* Lägg ribban lite högre, språkligt, när ni väljer bok att läsa med barnet

(vilket kan ge upphov till samtal under läsningen).

* Låt barnet vända blad (barnet lär sig bokens rytm).

* Läs med inlevelse, använd olika röster och miner

(detta skapar rätt stämning och fångar in barnet och får barnet intresserad,

även de yngsta behåller koncentrationen längre).

Visst tar ovanstående högläsning lite längre tid men det är inte mängden text

som är viktig utan det är hur man gör under högläsningssituationerna

som kan vara språkstimulerande, läs hellre färre sidor och samtala mer om innehållet.

En språkstimulerande miljö innehåller bland annat:

* Vuxna som är goda läsförebilder läser både för egen del men även för sitt barn,

de besöker även biblioteket tillsammans med sitt barn

(barnet får en positiv förebild de kan identifiera sig med och imitera i sina lekar

och visar samtidigt att det är viktigt med goda läsvanor).

* Böcker för både barn och vuxna, skrivmaterial, skriftbilder med namnet

på olika saker tillgängligt för barnet (väcker nyfikenhet och inbjuder barnet till att självt

utforska och använda skriftspråket).

* Låt barnet vara med och skriva inköpslistor, vykort och dylikt

(barnet blir uppmärksammad på att skriftspråket som kommunikationsform

är situationsberoende och inte knuten till här och nu).

Lycka till med högläsningen både i hemmet och på förskolorna.

RÖRELSESAGA.

Masken Sune ligger i en burk.

Där kryper han fram & tillbaka

  med de andra maskarna.

En dag  hörde masken Sune

tunga steg... ”burken vibrerar”

sen såg Sune två fingrar

komma emot sig.(ner på golvet).

Sune slingrade sig och ville komma undan.

Sune lyckades inte.

Sen blev Sune fast spänd på en krok.

- Aj, sa Sune.

Sune blev slängd i luften

flera varv.

Och till sist... PLASK i vattnet

och Sune blev blöt.

Där kommer Sunes hungriga

fiende Abbe Abborre simmande.

Sune försökte slingra sig undan.

Då lossnade Sune från kroken,

och Sune blev fri Abbe Abborre

tog Sune på sitt huvud och

kastade upp Sune på torra land.

Och Sune var räddad.

RÖRELSESAGA. 

Det var en gång en liten elefant (håll ena handen på näsan,

 trä den andra igenom) som cyklade (med händerna)

ut i skogen för att plocka bär.

Där träffade han en groda som kom hoppandes.

 Grodan var ute för att plocka rönnbär,

 han föreslog att de skulle hjälpas åt.

 Eftersom elefanten hade lång snabel

 (visa lång med händerna från näsan och utåt),

 så hjälpte han grodan att plocka (han plockar med snabeln).

 Grodan som var liten hjälpte elefanten att plocka blåbär.

När de var klara pussade (slängpuss) de varandra som tack för hjälpen.

Då förvandlades grodan genast till en liten elefantprins.

Sen tog de varandra i snabeln och sprang (stampa fötterna) hem och sov.

Läsglädje för barn som inte har/och har kommunikationssvårigheter.

De flesta föräldrar läser berättelser för sina barn.

Att läsa tillsammans borde vara ett nöje.

Men ibland kan barn "stänga av" när någon läser för dem,

eller när de ser på TV - för det förväntas inte att

de ska göra någonting.

 Kanske barn med

kommunikationssvårigheter - och deras föräldrar - skulle

kunna få ut mer av att läsa böcker tillsammans?

Hur kan vi se att barn deltar så mycket som de skulle vilja?

Vem väljer böckerna ni läser tillsammans?

Det är bra för barn att själva välja - och

kanske kommer du att bli förvånad över

vilka böcker de väljer!

Alla barn tycker om att läsa samma bok

om och om och om igen...

Detta behöver inte betyder att de har brist på

fantasi - det hjälper dem att lära känna

berättelsen och personerna i den.

Det ger dem också mer självförtroende.

Barnet börjar memorera texten och lär sig

att orden på sidan matchar det som den

vuxne säger.

Så låt ditt barn välja bok nästa gång.

Om favoritboken börjar falla isär på grund av ihärdig läsning:

köp en ny om du kan!

 Klipp sedan ut bilderna ur den

gamla boken och använd till spel eller sätt

dem på en kommunikationskarta och låt ditt barn

återberätta genom att peka på bilderna.

Försök att få det bekvämt.

Det kan vara knepigt att få det bekvämt under sagostunden

när du ska hålla och hantera en bok och en

kommunikationskarta eller en pratapparat.

 Det är viktigt att  ditt barn kan se bilderna och texten.

 Du ska gärna peka ut

varje ord på sidan samtidigt som du läser högt.

Kolla då och då att barnet ser sidorna.

Det är viktigt att du ser ditt barn också - iaktta

dess reaktioner och "lyssna" till vad barnet vill säga.

Att delta.

Ditt barn behöver kunna "småprata" om berättelsen,

svara på frågor och ställa egna.

Kom ihåg att ta god tid att fundera över och

prata om berättelsen.

Barnet kan behöva sin egen kommunikationskarta

eller pratapparat för att kunna peka ut personer

och situationer i berättelsen.

Det är också bra om barnet får möjlighet att ta i,

hantera och kanske till och med bläddra i boken.

Berättelsen kan få barnet att tänka på egna

erfarenheter.

Du kan omöjligen gissa vad det kan vilja

säga - de behöver ett kommunikationsverktyg.

När du ställer frågor: Ställ inte bara sådana som kan

besvaras med ja eller nej.

Urtrist! Försök komma på frågor som hjälper

ditt barn att förstå vad som händer i berättelsen.

Det hjälper dessutom barnet att utveckla

sin kommunikationsförmåga.

Att koppla av tillsammans.

Sagostunde är ett tillfälle då du och dit barn kan

njuta av bara vara tillsammans.

Fler ideér.

Ditt barn med tal- och språksvårigheter är egentligen

precis lik alla andra barn när gäller att läsa sagor och berättelser.

Men ditt barn kan behöva speciell hjälp för att ha

glädje av böcker. Barn behöver tid och verktyg

för att kunna kommunicera.

Detta kommer till nytta senare, i skolan, när de

ska lära sig att läsa själva.