Maila mig om ni vill ha fabeln.

mariaslekrum@live.se

  Maila mig om man vill ha materialet.

mariaslekrum@live.se

   Maila mig om ni vill ha fabeln.

mariaslekrum@live.se

  Maila mig om man vill ha fabeln.

mariaslekrum@live.se

Lillans kattresa.

Text och bild : av Ivar Arosenius

1.Lillan gick på vägen ut,
Mötte där en katt,
Blev så rädd så att
Hon hävde upp ett tjut.

2. Katten sade: Jam,

Jag är snäll och tam,
Jag är snäll och inte stygg,
Du får åka på min rygg!

3. Lillan satt sej genast opp.
Det bar av uti galopp.
Lillan var så gla, så gla.
Katten sprang så bra, så bra.

4. Snart så mötte dom en tupp
Lillan skrek: Se upp, se upp!

5. Och han blev så rädd och sprang
Hemåt till sin tuppmadam.

6. Sedan mötte dom en gris,
Han blev skrämd på samma vis.

7. Och han blev så rädd, så rädd,
Kröp ner uti sin grisebädd.

8. Sedan mötte dom en gås.
Han blev lika rädd förstås.

9. Han blev så rädd, så han blev blek,
Och sträckte på sin hals och skrek.

10. Sedan kom dom till en å,
Katten sam med lillan på.
Fiskarna i vattnet sam
Mycket rädda om varann.

11. Lillan hon kom snart i land
Plocka´ blommorna på strand.

12. Sedan mötte dom en ko
Det blev farligt må ni tro.
Kon den ropte möh och sprang
Rakt mot katt och lilla fram.
Men lillan slog med piskan, klask.
Kon, den fick så mycket dask.

13. Se´n mötte dom en krokodil.
Katten sprang liksom en pil.

Den ville äta lillan opp,
Men katten rädda´ lillans kropp.
Ty katten sprang så fort, så att
Ingen kunde få den fatt.

14. Krokodilen grät så mången tår,
Han led utav en hunger svår.
Men lillan skratta´ och va´ gla,
Att den ej kunde lillan ta.

15. Sedan mötte dom en häst,
Han var klädd i blommig väst.

Stövlar hade han också,
Men svansen den var inget på.

 16. Sedan mötte dom en kalv,
Han blev så rädd så att han skalv.

En gubbe kom med näsa blå
Och han var klädd i kallikå.
Han var så hemsk, så ful och stor
Så katt och lilla skrek på mor

17. Men katten satt i väg i språng
Och gubbens näsa blev så lång.

18. Sedan kom dom till en sta,
Där stod husen ra i ra.

19. En polis gick av och ann.
Blanka knappar hade han.

Och hans kläder dom var blå
Och han var så viktig så.

20. Se´n fick dom se en fru så skön
Klädd uti en klänning grön.

21. Och uti en droska satt
Kungen själv så trött och matt.
Två lakejer stodo bak,
Kusken satt på droskans tak.
Fyra hästar drogo brått
Droskan hem till kungens slott.

 22. Katten sprang så fort, så fort
Ända fram till slottets port.
Katt och lilla stod och neg,
När kungen ut ur droskan steg.
Och när han fick lillan se
Blev hans mun så gla´ och bre´.

23. Och han sa till en lakej:

Hör du, Karlsson, skynda dej
Och gå efter något gott
Saft och kakor och kompott.

Lakejen sprang i slottet in
Och kom tillbaka som en vind
Med saft och kakor och kompott
Och mycket annat smått och gott.

 Lillan mumsa med besked,
Katten han fick smaka med.

24. Och dom blev så mätta så
Dom inte orkade gå.

25. Katten åt så att han sprack,

Lillan skrek och ropte ack!

26. Men kungen trösta´na och sa:
Vi ska göra katten bra.
Och en skräddare kom strax
Med en nål och tråd och sax.
Och han började att sy,
Katten skrek i himlens sky.

27. Men snart så var han frisk och kry,
Precis som om han varit ny.

28. Och dom var så glada så.
Nu kunde katten åter gå,
Och så sade dom adjö
Katten sprang så han blev rö.

29. Och så kom dom hem till mor.
Där blev glädjen mycket stor.
Men dom var så trötta så
Dom genast somna bägge två.
Och de sova nu så gott
Efter allt de genomgått.

Denna saga hat-älskade jag när jag var liten.

Kanske var i 6-års åldern när jag fick den.

Nu älskar jag den.

Maila mig om materialet.

mariaslekrum@live.se

Pojkarna Igelkotts vinterskor.

Det var en gång för länge sen en Igelkotts mamma

 och Igelkotts pappa som hade tio bråkiga pojkar.

Och det var minsann inte så lätt alla gånger.

Om det bara hade varit fyra,
fem stycken som i vanliga igelkotts familjer.

 Då hade det ju gått an.

Men TIO.

Stackars mamma Igelkott, hon arbetade från morgon till kväll,

och igelkottspappa hjälpte henne.

Fast ibland satt han förstås och tittade på sport-TV.

Det tycker många igelkottspappor om att göra.

Igelkottsmamma fick aldrig vila sig.

Hela dagarna måste hon borsta piggpälsar

och snyta trynen på alla pojkarna.

Och försöka att lära dem ett gott igelkott uppförande.

Hela sommaren hade igelkottspojkarna sprungit barfota i backarna.

Men nu var det höst, och kallt och blött och ruskigt.

Varenda dag blev det våta fötter snuva och hosta,

 och fru Igelkott måste hela tiden koka fläderte åt alla tio

och ge dem granhost-tabletter.

Det var tydligt att pojkarna måste ha SKOR, innan vintern kom.

Men skor till tio pojkar med fyra tassar var,

det blev – låt mej se – mamma Igelkott räknade och räknade

och fick det till fyra tusen först.

 Nej det kan inte vara sant,

 så hon räknade en gång till och då blev det fyrtio och det var ju riktigt.

Men FYRTIO skor!

Var skulle hon få dem ifrån.

Håhåjaja, ett sånt bekymmer.

Så här många är fyrtio skor!

Du kan räkna dem själv.

Efter många funderingar tog hon fram ett ormskinn,

som hon hade undanlagt i sina gömmor.

Hon knöt en varm schal om huvudet,

 tog skinnet och gick på besök till haren.

 Han låg och viftade med öronen bland buskarna i skogsbrynet.

Vill du gnaga till fyrtio igelkott pojkskor av det här skinnet

åt mina tio pojkar till i morgon? Bad hon.

Jo vars, sa haren och lovade att det skulle han göra.

Och kvällen därpå kom han också till igelkottarnas bostad

med en bunt tillgnagda skinn under armen.

Det räckte bara till tjugo skor, sa han lite ursäcktande,

 men dina pojkar får väl lära sig att gå på två ben som människorna gör.

Ja, fru Igelkott tackade så mycket för hjälpen,

tog skinnen och lunkade iväg till hackspetten,

som satt och trummade på en trädstam.

Vill du pligga ( pligga = spika ihop som man gjorde förr )

dom här skorna åt mina igelkott pojkar? Bad hon.

Och visst, visst – det gjorde hackspetten gärna.

Det ska gå som en dans, kom igen i morrrrgon,

sa han med en extra trumvirvel.

Men nästa dag talade han om
för fru igelkott att pliggarna hade tagit slut.

De räckte i alla fall till tio.

Tio skor – tio pojkar, det passar ju precis sa han.

Fru Igelkott kände sig i alla fall bekymrad.

En sko till varje pojke, hur skulle det räcka!

Kunde de kanske lära sig att gå på ETT ben var?

Hon tog vägen ned till ån och ropade på uttern,

som också strax dök upp vid stranden.

Snälla utter, bad hon artigt, vill du smörja mina tio igelkott pojkars skor

 med din vattentäta pälsolja, så att de får gå torra om tassarna i vinter?

Föralldel, sa uttern vänligt.

Fru Igelkott kan få hämta skorna i morgon kväll.

Men när hon kom dit nästa kväll fick hon reda på att uttern hade

 råkat tappa några skor i ån och inte fått tag på dem igen.

Det är i alla fal fem stycken kvar, sa han.

Du kan ju låta pojkarna turas om att använda dom.

Det var bara att tacka och gå.

Men igelkott mamman funderade bekymrat hela vägen hem

 på hur saken skulle kunna ordnas.

Väl hemkommen ropade hon på alla pojkarna:

Nicke Ticke Pigge Tagge Vicke

Mucke Kotte Knutte Putte och Lunkentuss!!!!!!

-Nu ska ni allihop lära er att gå på FEM ben!

Ja, det var pojkarna genast med på.

Men VILKA fem ben.

Två av Knuttes och tre av
Pigges? Det blir fem.

Eller Kottes alla fyra och ett av Puttes? Det blir också fem.

Tre Nickeben kanske och två Vickeben?

Det blev ett pipande och skrikande och funderande,

så att vem som helst skulle bli yr i huvudet.

Och så många ben föreslogs och provades,

att både mamma Igelkott och alla tio pojkarna blev alldeles
uttröttade till sist.

Jag tror att vi sover på saken, sa igelkott pappan,

som blivit trött av att bara se på.

Och så sa de god natt till varandra.

God natt och sov så gott!

Sedan gick de till sängs och somnade sött.

Och de sov, så de sov, så de FÖRSOV sig nästa dag,

både pappa, mamma och alla pojkarna.

De sov hela måndagen och tisdagen med,

 ja onsdag och torsdag var det likadant.

Både natt och dag snusades
det i godan ro hemma hos igelkottarna.

Ja, VET NI VAD!

De vaknade inte förrän nästa VÅR.

Mamma Igelkott hade alldeles glömt bort

att alla igelkottar sover VINTERSÖMN,

och att de inte alls behöver några skor.

FÖR NÄR DE VAKNAR OM VÅREN

ÄR DET TID ATT SPRINGA BARFOTA IGEN!!!

 Maila mig om man vill ha materialet.

mariaslekrum@live.se

Tänk på nån…

Tänk på någon som är dig när.

Tänk på någon som är här.

Säg till den, jag älskar dig!

Så säger någon det samma till mig!

Ring en vän för att säga hallå!

Tänk på dom som alltid är små.

Våga fråga hur någon mår!

Vänta på svaret innan du går!

Träffar du någon, ge dom en kram.

Tänk lite längre endera dan´.

Skjut inte upp det som kan göras idag!

Men stanna upp, om än för ett tag!

Av: L-A Ersson

Maila mig om man vill ha materialet.

mariaslekrum@live.se