Mariaslekrum

Alla inlägg den 30 juni 2011

Av Maria - 30 juni 2011 00:09


Dummejöns.

 

Ute på landet låg en gammal herrgård,

och på den bodde en gammal herreman, som hade två söner,

vilka voro så qvicka, att hälften varit nog;

de ville fria till kungens dotter, och det kunde de våga,

ty hon hade låtit kungöra, att hon skulle taga till man den,

som hon funne kunna bäst tala för sig.

 

De två förberedde sig nu i åtta dagar,

det var den längsta tiden de hade på sig därtill,

men det var också nog, ty de hade förkunskaper, och de äro nyttiga.

Den ene kunde utantill hela latinska ordboken

och tre årgångar av stadens tidning,

och det både fram- och baklänges;

 den andre hade tagit kännedom om alla skråordningarna

och vad varje ålderman borde veta;

vidare kunde han samtala om staten, menade han,

och sedan förstod han även att brodera hängslen,

ty han var fin och fingerfärdig.

 

Jag får kungadottern! sade de båda två,

 och så gav deras fader dem var sin vacker häst ;

 han, som kunde ordboken och tidningarna,

 fick en kolsvart, och han, som var åldermansklok och broderade,

fick en mjölkvit, och så smorde de sig i mungiporna med levertran,

så att dessa skulle bliva mera smidiga.

 

Allt tjänstfolket var nere på gården för att se dem stiga till häst;

 i det samma kom den tredje brodern, ty det var tre,

men det var ingen, som räknade honom med såsom broder,

 ty han hade icke sådan lärdom som de två,

och honom kallade de bara Dummerjöns.

 

- Vart skolen I taga vägen,

efter som I ären klädda i helgdagsdrägten? frågade han.

- Till hovet för att prata åt oss kungadottern.

 Har du inte hört, vad som trummas ut över hela landet?

 Och så berättade de det för honom.

- Hejsan, då måste jag allt med! sade Dummerjöns,

och bröderne skrattade åt honom och redo åstad.

 

- Pappa, låt mig få en häst! ropade Dummerjöns.

Jag får en sådan lust att gifta mig.

 Tar hon mig, så tar hon mig, och tar hon mig inte,

 så tar jag henne i alla fall!

- Vad är det för prat! sade fadern.

Dig ger jag ingen häst.

Du kan ju inte tala! Nej, bröderne dina,

 det är ståtliga karlar.

- Kan jag inte få någon häst, sade Dummerjöns,

så tar jag getabocken; den är min egen,

och den kan godt bära mig.

Och så satte han sig grensle över getabocken,

 stack sina hälar i sidan på den och for åstad framåt landsvägen.

 Huj, vad det gick!

- Här kommer jag, sade Dummerjöns,

och så sjöng han, så att det skallade efter.

 

Men bröderne redo helt tysta förut ;

de talade icke ett ord, de måste övertänka alla de goda infall,

de skulle komma fram med,

ty det skulle nu vara så utstuderad..

- Halloh ohoj! ropade Dummerjöns; här kommer jag!

Se, vad jag hittade på landsvägen!

Och så visade han dem en död kråka, som han hade hittat.

- Dumbom! sade de; vad skall du med den?

- Den skall jag förära kungadottern.

- Ja, gör det du ! sade de, skrattade och redo vidare.

 

- Halloh ohoj ! Här kommer jag!

Se, vad jag nu har hittat, det hittar man inte var dag på landsvägen!

Och bröderne vände om igen för att se vad det var.

 Dumbom! sade de; det är ju en gammal träsko,

 som ovanstycket gått av!

 Skall kungadottern ha den också?

- Det skall hon! sade Dummerjöns;

och bröderne skrattade, och de redo och kommo långt förut.

 

- Halloh ohoj ! Här är jag! ropade Dummerjöns;

nej, nu blir det värre och värre! Halloh ohoj ! Det är makalöst!

- Vad har du nu hittat? sade bröderne.

- Ack! sade Dummerjöns; det kan inte talas om.

Vad hon skill bli glad, kungadottern!

 

- Usch! sade bröderne; det är ju gytja,

som nyss är uppkastad ur diket.

- Ja, det är det! sade Dummerjöns;

och det är av den finaste sorten, man kan inte hålla kvar den.

Och så fyllde han fickan därmed.

 

 Men bröderne redo allt vad tygen höllo,

 och så kommo de en hel timme i förväg och höllo vid stadens port,

och där fingo friarne nummer,

allt efter som de kommo,

och stäldes i rad, sex i vart led och så tätt,

att de icke kunde röra armarna,

och det var nu mycket bra,

ty eljest hade de sprättat upp ryggstyckena på varandra,

 bara för att den ene stod framför den andre.

 

Alla landets övriga invånare stodo rund omkring slottet,

ända intill fönstren, för att se kungdottern taga emot friarne,

 och så fort någon av dessa kom in i rummet,

klickade talgåvan för honom.

- Duger inte! sade kungadottern.

Bort!

 

Nu kom den av bröderne, som kunde ordboken,

men det hade han rakt glömt bort genom att stå i rad,

och golvet knarrade och taket var av spegelglas,

 så att han såg sig själv på huvudet,

och vid vart fönster stodo tre skrivare och en ålderman,

av vilka var och en skrev upp allt vad som sades,

 så att det strax kunde komma i tidningen och säljas för tio öre i hörnet.

 Det var förskräckligt, så hade de eldat så i kaminen,

 att den var glödröd.

- Det var en faslig värme här inne! sade friaren.

- Det är därför, att min far i dag steker tuppkycklingar, sade kungadottern.

Bäh! där stod han, det talet hade han icke väntat;

 icke ett enda ord kunde han säga,

ty något roligt ville han, att det skulle vara. Bäh !

- Duger inte ! sade kungadottern.

 Bort!

 

Och så måste han därifrån.

Nu kom den andre brodern.

- Här är en förfärlig hetta ! sade han.

- Ja, vi steka tuppkycklinbar i dag, sade kungadottern. - Vad be - vad?

sade han, och alla

skrivarne skrevo upp: vad be - vad.

- Duger inte! sade kungdottern.

Bort!

 

Nu kom Dummerjöns; han red på getabocken ända in i runimet.

 - Det var då en glödande hetta! sade han.


- Det är för att jag steker tuppkycklingar, sade kungadottern.

- Det var ju rart det! sade Dummerjöns;

 då kan väl jag få en kråka stekt?

       - Det kan ni mycket väl få! sade kungadottern;

men har ni något att steka henne i,

ty jag har varken kruka eller panna?

 

Men det har jag, sade Dummerjöns.

Här är kokkärl med tennhandtag!

Och så tog han fram den gamla träskon och satte kråkan mitt i den.

- Det är till ett helt mål, sade kungadottern;

 men var få vi sås ifrån?

- Den har jag i fickan, sade Dummerjöns.

Jag har så mycket, att jag kan spilla ut av det.

Och så hällde han litet gyttja ur fickan.

 

- Det tycker jag om! sade kungadottern.

Du kan då svara! Och du kan tala,

 och dig vill jag ha till man!

Men vet du, att vart ord, vi säga och sagt,

 skrives upp och kommer in i tidningen i morgon?

 Vid vart fönster, ser du, stå tre skrivare och en gammal ålderman,

 och åldermannen är den värste, ty han förstår ingenting.

 Och det sade hon för att skrämma honom.


Och alla skrivarne gnäggade och stänkte en bläckplump på golvet.

- Det är nog det där herrskapet! sade Dummerjöns;

då måste jag giva åldermannen det bästa.

Och så vände han ut och in på sina fickor

och gav honom gyttjan mitt i ansiktet.

-          Det var fint gjord! sade kungadottern;

det kunde inte jag ha gjort, men jag skall nog lära mig det.

 

Och så blev Dummerjöns kung,

fick en hustru och en krona och satt på en tron,

och det har vi just läst av åldermannens tidning - och den är icke att lita på.


Bilder finns, maila mig

mariaslekrum@live.se


Presentation

Lite fakta om mig.

Hej, Maria heter jag och är en tjej som är glad och gillar humor och änglar i massor.
Pyssel och datorn tar mycket av min tid.
Och framför allt barn. Jag jobbar som barnskötare på förskola på en småbarnsavdelning och jag älskar mitt arbete.
Jag är en änglamamma till min lilla dotter Ida och jag är mamma till min underbara dotter Tilde. Familjen är mitt allt. Här på bloggen så kommer jag att dela med mig av mitt material som jag har i arbetet. Och så kommer det en liten dikt då och då också. Hoppas att ni kommer att trivas här på min blogg. Skriv gärna om ni undrar över något.
Min mail är mariaslekrum@live.se

Rosa bandet

Följ mig på facebook

Följ mig via bloglovin.

bloglovin

Lämna gärna ett tassavtryck.

Google Översätt

Facebook

Klocka

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3 4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18 19
20
21
22
23
24 25 26
27
28
29 30
<<< Juni 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Mina små rum.

Inspirationbloggar

Mina nära och kära.

Räkneverk

  • besöksräknarebesöksräknare
  • free counters

Vädret i Njurunda.

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se