Mariaslekrum

Alla inlägg den 26 juni 2011

Av Maria - 26 juni 2011 17:39



Arbetsbytet.

Norsk folksaga



Det var en gång en gubbe som var sur och tafatt,

och aldrig tyckte han att hustrun gjorde någon nytta där hemma.

Så kom han hem en kväll i slåttern och var på ett uruselt humör,

skrek och svor så det var hemskt att höra.

 

Men käre vän, sa hustrun, var inte så arg,

i morgon kan vi byta arbete, jag går med slåtterkarlarna,

så kan du sköta huset.

Ja, det tyckte mannen var en god idé,

så det gick han med på.

 

Tidigt nästa morgon tog hustrun lien över axeln

och gick ut på ängen för att slå gräset,

och mannen började med hushållsgöromålen.

Först skulle han kärna smör.

Men när han hade kärnat en stund blev han törstig

och gick ner i källaren för att hämta öl.

 

Medan han fyllde ölkruset hörde han

att grisen hade kommit in i stugan.

Då rusade han hals över huvud uppför källartrappan

med tappen till öltunnan i näven för att se till

att grisen inte välte smörkärnan.

Och när han fick se att grisen redan hade knuffat omkull den

och stod och smakade på grädden,

som runnit ut över golvet,

blev han så rasande arg så han

alldeles glömde öltunnan och började jaga grisen.

Just när han gav grisen en spark så den flög ut genom dörren

upptäckte han att han fortfarande hade tappen till öltunnan i handen,

och när han kom ner i källaren var öltunnan tom.

 

Då gick han till mjölkboden,

och där fanns så mycket grädde kvar

att han fick smörkärnan full igen,

och så började han kärna, för smör ville han ha till middagen.

När han hade kärnat en stund kom han ihåg

att kon ännu stod i lagården och varken hade fått

vått eller torrt fastän det var långt lidet på dagen.

Han tyckte det var för långt att gå till hagen med den,

han fick släppa upp den på taket, tänkte han.

 

Det var torvtak på huset och det växte högt, präktigt gräs där.

Huset låg i en brant backe,

och om han la en planka mot taket trodde han nog

han skulle få upp kon dit.

Men kärnan vågade han inte släppa heller,

för lillungen som kröp och kravlade på golvet

skulle lätt kunna slå omkull den.

Så han tog kärnan på ryggen.

Men så skulle han ge kon vatten,

innan han släppte upp den på taket.

 

Ack ja, han tog en hink och skulle hämta vatten i brunnen,

och när han böjde sig över brunnskanten

 rann grädden ur kärnan och ner i nacken på honom.

Nu var det hög tid för middag,

och något smör hade det ännu inte blivit.

Då tänkte han att han fick koka gröt i stället

och hängde en gryta med vatten över spisen.

 

När han hade gjort det kom han att tänka på

att kon skulle kunna ramla ner från taket

och bryta både ben och nacke,

och då gick han ut och skulle binda den.

Den ena änden av repet band han om halsen på kon,

släppte så ned den andra änden genom skorstenen

och band den om låret sitt, för vattnet kokade redan i grytan

och han måste vispa ned grynen.

 

Medan han höll på med det ramlade kon ned från taket

och drog upp mannen i skorstenen.

Där satt han fast, och kon hon hängde utanför

och svävade mellan himmel och jord

och kunde varken komma upp eller ner.

 

Hustrun hade väntat både länge och väl på

att mannen skulle komma och ropa hem henne till middag.

Men tiden gick och inget hände.

Till slut tyckte hon det dröjde väl länge och gick hem.

När hon fick se hur illa kon hängde gick hon bort

och högg av repet med lien.

I detsamma föll mannen ner genom skorstenen,

och då hustrun kom in i köket stod han på huvudet i grötgrytan.

 

Bilder finns till sagan

maila mig

mariaslekrum@live.se

 

Av Maria - 26 juni 2011 00:08

 

Grodkungen.

 

 En gång i tiden, bodde en prinsessa som avgudade föremål av guld.

Hennes favoritleksak i världen var en gyllene boll.

Under varma dagar, gillade hon att sitta

bredvid en gammal brunn i den svala skogen, kasta bollen i luften.

En dag, slank bollen från hennes fingrar rakt ner i brunnen,

som var så djup att prinsessan inte kunde se botten.

 "Oj! Jag hittar aldrig den igen!" prinsessan,

och hon började gråta.

 

Plötsligt, hördes en röst underifrån.

"Vad är det, vackra prinsessa? Varför gråter du?"

Prinsessan tittade runt men kunde inte se någon.

"Här nere", sa den lilla rösten.

Prinsessan tittade ner och såg en grön groda

sticka upp huvudet ur vattnet.

"Åh, det är bara du," sa hon.

"Om du måste veta, jag är upprörd eftersom

min gyllene boll föll i brunnen."

 

"Jag kan få den tillbaka till dig", sa grodan.

"Men vad vill du ge mig som belöning?"

Vad du än vill, groda.

Vad sägs om mina pärlor och smycken, " föreslår prinsessan.

" Eller kanske min gyllene krona? "

"Vad skall jag göra med en krona?" sade grodan.

 

"Men jag ska hämta din boll om du lovar

att jag kan vara din bästa vän,

och får komma till middag och sova över i ditt hus."

Okej. Du kan vara min bästa vän ", sa prinsessan.

Men i hemlighet hon tyckte grodan pratade en massa nonsens.

Grodan dök djupt ner i brunnen och återkom

snart med den gyllene bollen i munnen.

Så snart grodan tappade bollen på prinsessans fötter,

tog hon den och sprang hem, utan att ens säga ett tack.

"Vänta!" ropade grodan. "Jag kan inte springa så fort."

Men prinsessan tog ingen hänsyn till honom.

 

Prinsessan glömde grodan, men nästa dag,

när hon åt middag med sin familj,

hörde hon något komma krypande

Splish-splash lät det på marmortrappan på slottet.

Sedan en röst som säger, "Prinsessan, öppna dörren!"

Den nyfikna prinsessan sprang för att öppna den,

men när hon såg grodan stå där, grön och droppande,

smällde hon igen dörren i hans ansikte.

 

Kungen kunde höra att något var fel.

"Har en prins kommit för att få dig?" frågade han.

"Åh, nej, far. Det är bara en ful groda", svarade hon.

"Och vad vill en groda dig?" frågade kungen.

 Medan prinsessan förklarade varför så knackade det på dörren igen.

"Det är jag, prinsessan," Grodkungen.

"Har du glömt vad du lovat nere vid brunnen?"

"Om du gjort ett löfte, dotter, måste du hålla det.

Släppa in honom," sade kungen.

 

Med ett långt ansikte, öppnade prinsessan dörren.

Grodan följde henne till bordet och sade:

 "Lyft upp mig bredvid dig."

"Var inte löjlig", sa prinsessan ,

 men hennes far gav henne ett sån blick så hon ändrade sig.

Stolen var inte tillräckligt hög så grodan

bad om att lyftas upp på bordet.

" Och där sa han, "Flytta din tallrik närmare

så jag kan dela din middag."

 Prinsessan flyttade hennes tallrik,

men det var ganska klart att hon inte njöt av måltiden längre.

 

När grodan hade ätit sig mätt, sa han, "jag är trött.

Bär mig till övervåningen så jag kan sova i ditt rum."

Tanken på att dela sitt rum med den kalla fuktiga

grodan upprörde prinsessan så att hon började gråta igen.

 Men konungen sade: "Ryck upp dig.

Det är inte rätt att vända ryggen till någon

som hjälpt dig när du var i trubbel,

"Ja, pappa ", sa prinsessan,

och hon omsorgsfullt plockade upp grodan med två fingrar.

 

När hon kom till sitt rum,

satt hon grodan nere i hörnet längst bort från sängen.

Men snart hörde hon grodan plopp ner bredvid henne.

"Jag är trött också", sa grodan.

"Lyft mig i säng, eller ska jag berätta för din far."

Så prinsessan stoppade grodan i säng,

 med sitt lilla gröna huvudet vilande på en fluffig kudde.

 

Men när hon själv la sig i sängen,

blev hon förvånad att höra grodan snyfta tyst.

"Vad är det nu då, lilla groda?" frågade hon.

"Allt jag någonsin ville ha var en vän," sa grodan.

"Men det är klart att du inte alls gillar mig!

Så då kan jag lika gärna gå tillbaka till brunnen."

Då fick prinsessan väldigt dåligt samvete.

 

Hon satte sig på kanten vid grodan.

"Jag ska vara din vän", sade hon,

och den här gången menade hon det.

Så prinsessan gav honom en god natt puss på hans små gröna kinder.

Genast blev grodan förvandlad till en mycket vacker ung prins!

Prinsessan kunde inte ha varit mer förvånad eller glad.

Självklart blev prinsen och prinsessan väldigt goda vänner faktiskt.

Några år senare var de gifta och levde lyckligt.

 

Bilder finns till denna saga

maila mig

mariaslekrum@live.se

 

Presentation

Lite fakta om mig.

Hej, Maria heter jag och är en tjej som är glad och gillar humor och änglar i massor.
Pyssel och datorn tar mycket av min tid.
Och framför allt barn. Jag jobbar som barnskötare på förskola på en småbarnsavdelning och jag älskar mitt arbete.
Jag är en änglamamma till min lilla dotter Ida och jag är mamma till min underbara dotter Tilde. Familjen är mitt allt. Här på bloggen så kommer jag att dela med mig av mitt material som jag har i arbetet. Och så kommer det en liten dikt då och då också. Hoppas att ni kommer att trivas här på min blogg. Skriv gärna om ni undrar över något.
Min mail är mariaslekrum@live.se

Rosa bandet

Följ mig på facebook

Följ mig via bloglovin.

bloglovin

Lämna gärna ett tassavtryck.

Google Översätt

Facebook

Klocka

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3 4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18 19
20
21
22
23
24 25 26
27
28
29 30
<<< Juni 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Mina små rum.

Inspirationbloggar

Mina nära och kära.

Räkneverk

  • besöksräknarebesöksräknare
  • free counters

Vädret i Njurunda.

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se