Bjuder är på ett påskmemory.

Dra ut två ark och klipp isär varje ägg för sig.

Sen laminera och klipp igen.

Klart för att spela.

Av: Maria Ersson.

Rymd ramsa.

Stjärnor och planeter rymdraketer

Det är vad vi gillar tjejer och killar.

Till rymden vill vi fara.

Var kan den vara?

Uppi det svarta blåå.

Det ska nog gåå.

Vi gör en rymdraket

Flyger till en planet.

Hur ska den se ut?

Har du nått på lut?

Vi drar i en spak

Det sprutar eld där bak.

Stjärnor och planeter rymdraketer

Det är vad vi gillar tjejer och killar.

Nu längtar jag så mycket till sommaren så nu

lägger jag in en sommarsång med bilder.

(Mel: Sommarens soliga dagar).

Har gjort i ordning detta själv i detta format,

men texten vet jag ej vem som har gjort.

Jag skrev ditt namn i sanden,

men det sköljde vattnet bort.

Jag skrev ditt namn på en sten,

men det blekte solen bort.

Jag skrev ditt namn på ett löv,

men det tog vinden bort.

Så jag skrev ditt namn i mitt hjärta,

för det kan ingen ta bort.

Tussilago.

Den här flickan heter Cecilia.

Hon bor i huset som har en härlig trädgård.

Idag står hon och hänger vid grinden.

Undrar vad hon tittar efter!

Ja, se där är de igen, de gula blommorna

som hon minnsa våren.

"Goddag små blommor", ropar Cecilia så glad.

"Er känner jag igen".

Ni är vårens första blomma.

Mamma kallar er Tussilago, men faster Ulla

kallar er Hästhov.

"Båda två har rätt", svarar blommorna.

"Tussilago är ett utländskt namn,

så heter nästan hela världen".

"Hästhov är det svenska namnet.

Ver du varför vi kallas så?"

Det vet inte Cecilia!

"Kan du se efter om vi har några blad, Cecilia",

frågar blommorna.

Nej Cecilia ser inga blad,

bara den tjocka stjälken med små fjäll på.

"Alla blommor måste ha blad och det har vi också,

ser du. Det är bara inte framme än.

Kom hit i sommar och titta.

Då är diket fullt av gröna blad som har samma form

som hästhovar".

Har ni sett såna blad någongång?

"Fy, sånt ogräs, säger nog din mamma.

Men om inte blade fanns skulle vi inte kunna stå här".

"Varför står ni just här i diket, varje vår", frågar Cecilia.

"Jo, vi bor här.

Vi har en tjock saftig stam som går ner i jorden.

Den får näring (vår mat) ur bladen,

så att vi kan växa".

Varje vår skickar bladen ut små knoppar,

som sedan ligger och väntar på solen.

Varför tror du att dom väntar på solen?

Just det, så att de inte ska frysa ihjäl.

När jag var liten
pratade man om Tussilago
När jag blev stor
hade jag glömt
hur den första solen
tog sig upp genom snön.

Idag mindes jag
och blev glad

Solen strålar på mig
värmer med sitt vackraste leende.

Tussilago
är inte en saga,
det är en sanning
och jag har sett den.