Häxor kommer.

Mel: björnen sover

Häxor kommer

Häxor kommer

Knackar på vår dörr

Dom är inte farlig

Bara man är varlig

Ger dom godis

Ger dom godis

Då dom glada blir.

Text: Maria Ersson.

Jag vill börja blomma.

Mel: Den olydiga ballongen.

Det är så kallt om roten min

När kommer värme och sol

Jag sitter här i stugan min

Och längtar så som ifjol

Jag vill börja blomma

Var är värme takdropp och sol

Jag vill börja blomma

Så jag får lysa precis som ifjol.

Text: Maria Ersson.

Fem fingrar.

Jag har fem fingrar på varje hand.
(Visa varje hand.)

Jag gillar att sätta dem i sanden.
(Visa alla fingrar.)

När jag gömma min tumme just så,
(Böj tummarna in i handen.)

Det är bara fyra som jag kan visa.
(Visa fyra fingrar på varje hand.)

Osv.

Ruth´s fågelägg.

Ruth var en höna som lade 10 ägg.
(Håll upp 10 fingrar.)

Varje fågel kläckts och hade två ben.
(Kupa ihop händerna och öppna, pekande båda pekfingrarna uppåt.)

De skulle leka och ha sitt roliga.
(Visa alla 10 fingrar.)

Men när Ruth kallar, skulle de komma!
(Vicka på fingraran, lås ihop händerna.)

(Fråga: Hur många ben hade alla 10 kycklingarna?

Låt barnen lista ut detta).

Hur många ben har vi människor?

T.ex ta tio barn och räkna hur många ben det blir?

Text: Maria Ersson.

Elefantramsa.

En cirkus elefant fick jag se.
(Håll handen över ögonen.)

Han hade 4 ben och var större än mig.
(Håll upp 4 fingrar och peka på själv.)

Han hade två öron stora och runda.
(Visa två fingrar och gör en cirkel med händerna.)

Och en lång näsa som gjorde ett ljud. / eeeeeeeeeeeeeeeee /
(Sätt arm som snabel och göra elefant buller.)

Fem små kycklingar gick ut för att leka (visa fem fingrar)

över en backe och långt långt bort

 (visa över med händerna och visa långt långt bort)

mamma höna sa ka ka ka (slå händerna mot varandra som ett gap)

men ingen liten kycklig kom springande hem (skaka på huvudet).

Fyra små kycklingar gick ut för att leka

över en backe och långt långt bort

mamma höna sa ka ka ka

men ingen liten kycklig kom springande hem.

Tre små kycklingar gick ut för att leka

över en backe och långt långt bort

mamma höna sa ka ka ka

men ingen liten kycklig kom springande hem.

Två små kycklingar gick ut för att leka

över en backe och långt långt bort

mamma höna sa ka ka ka

men ingen liten kycklig kom springande hem.

En liten kyckling gick ut för att leka

över en backe och långt långt bort

mamma höna sa ka ka ka

men ingen liten kycklig kom springande hem.

Ingen liten kyckling gick ut för att leka

över en backe och långt långt bort

mamma höna sa ka ka ka (kraftfullt)

och fem små kycklingar kom springande hem.

En bonde i vår by

En bonde i vår by

En bonde i vår by

hej hopp trallala la

en bonde i vår by.

Och bonden tar en fru

Och bonden tar en fru

hej hopp trallala la

och bonden tar en fru.

 Och frun hon tar ett barn

och frun hon tar ett barn

hej hopp trallala la

och frun hon tar ett barn.

 Och barnet tar en hund

och barnet tar en hund

hej hopp trallala la

och barnet tar en hund.

 Och hunden tar en katt

och hunden tar en katt

hej hopp trallala la

och hunden tar en katt.

 Och katten tar en mus

Och katten tar en mus

hej hopp trallala la

och katten tar en mus.

 Och musen tar en ost

och musen tar en ost

hej hopp trallala la

och musen tar en ost.

Och osten den står kvar

och osten den står kvar

hej hopp trallala la

och osten den står kvar.

Det finns olika föräldrastilar som beskriver hur du är som förälder.

Auktoritär uppfostran.

Auktoritär uppfostran brukar beskrivas som att föräldrarna utövar en stor makt och kontroll över barnet, på ett hårt sätt.

 Barnets behov räknas ofta inte.

 Om barnet bryter mot dom uppsatta reglerna får barnet någon form av bestraffning.

 Barnet får en liten mängd kärlek.

 En belöning är ofta av materiell karaktär.

 Barn som har fått en auktoritär uppfostran

 kan ha en bristande social kompetens och är ofta tillbakadragna.

Auktoritativ uppfostran.

Auktoritativ uppfostran beskrivs som att föräldrarna

 ger värme och kärlek mot sitt barn.

 Föräldrarna har kontroll över barnet och kan sätta upp regler för barnet och se till att de följs.

 Föräldrarna har en förmåga att prata med sitt barn

 på ett öppet och varmt sätt.

 Barnet och föräldern har en nära känslomässig relation och förtroende för varandra.

 Föräldrarna kan förklara varför man inte för göra vissa saker och diskutera dessa med barnet.

 Här bestämmer föräldern och barnet accepterar det.

 Barn med denna uppfostran har ofta en god självkänsla och känner att de har kontroll över situationen.

Slapphänt uppfostran.

Här har ofta föräldern svårt att sätta gränser för sitt barn.

 Barnet får inga tydliga regler och reglerna följs inte upp på ett konsekvent sätt.

 Dessa föräldrar bryr sig i regel om sina barn,

 och ger dom värme och omtanke.

 Barnet får ofta göra lite som det vill.

 Barn som får denna uppfostran är blir lätt omogna,

 impulsiva och beroende av andra.