Alla inlägg den 18 mars 2010
Kringel.
En ljuvlig morgon i maj föddes fem små taxvalpar.
En av dom var Kringel.
De växte och blev större som alla valpar gör.
Det första veckorna såg de precis likadana ut,
men när det hade gått nio veckor började
Kringel att växa och växa och växa,
så att han blev mycket längre än sina syskon.
Då han var helt fullvuxen hade han blivit den längsta taxen i världen.
Kringel var mycket stolt, det är nämligen mycket fint för en tax
att vara mycket lång.
När han var ett år gammal vann han den blå rosetten på en hundutställning.
Det betydde att han var den finaste hunden i världen.
Alla hundar beundrade honom.
Det var faktiskt bara Fiffi som inte beundrade honom.
Fiffi var den lilla taxen i huset på andra sidan gatan.
Kringel var förälskad och ville gifta sig med henne.
Men Fiffi bara skrattade åt honom.
Jag tycker inte om långa hundar, sa hon.
Men det är väldigt fint för en tax att vara lång, sa Kringel,
och jag vann den blå rosetten på hundutställningen.
Det bryr jag mig inte om, sa Fiffi.
Kringel blev ledsen, men han vsade det inte.
Gift dig med mig, sa han så ska jag göra allt för dig.
Det vill jag nog se först, sa Fiffi och gick sin väg.
Kringel gjorde vad han kunde.
Först hämtade han ett stort härligt köttben till Fiffi.
Tack för benet,sa Fiffi men jag tycker inte om långa hundar.
Och hon åt upp benet och glömde bort Kringel.
"Titta vad jag kan göra", sa Kringel när de mötter igen.
Det är ingen annan än jag som kan göra så här,
och så här gjorde han.
Inte så illa, sa Fiffi du passar verkligen för ditt namn.
Men jag tycker bättre om kringlor från bageriet,
och jag tycker fortfarande inte om långa hundar.
Nu var Kringel olycklig.
Det gick några veckor och Fiffi ville inte ens tala med Kringel.
Men en dag när hon lekte med en grön boll,
studsade den sin väg.
Fiffi försökte fånga den, men plötsligt trillade både hon och bollen
ner i ett djupt hål.
Fiffi försökte komma upp ur hålet,
men det var omöjligt.
Det var alldeles för djupt.
Hon blev väldigt rädd,
tänk om det inte kom någon,
då kanske hon skulle bli tvungen att stanna där alltid, alltid...
Men just då fick hon se Kringel vid kanten av hålet.
Jag ska hjälpa dig ropade han.
(Han hade hållit ett öga på Fiffi hela tiden
och han kom springande för att hjälpa henne).
Vilken tur att Kringel var så lång.
Du har räddat mitt liv.
Du är underbar, suckade Fiffi.
Vill du gifta dig med mig nu, frågade Kringel.
Ja, För nu tycker jag om dig, sa Fiffi även om du är lång.
Och så kysste de varann, och gifte sig och en ljuvlig morgon
i maj föddes fem nya små taxvalpar.
Samlingssång.
Jag säger Go´morron till dig!
Jag säger Go´morron till dig!
Jag säger Go´morron till dig,
Jag säger Go´morron,
Jag säger Go´morron.
Jag säger Go´morron till dig!
Samlingssång.
(mel: Nu är glada julen slut).
Alla händer säger klapp, klapp, klapp.
Alla fötter säger stamp, stamp, stamp.
Klockan säger ticke tick.
Huvu´t säger nicke nick.
Nu ska alla lyssna.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 | 30 | 31 | |||||||
|