Mariaslekrum

Alla inlägg under december 2009

Av Maria - 6 december 2009 21:27

Veckans Dagar.


Har fått namn efter de sju himlakroppar man kände till under antiken

 Det var de planeter som är synliga för blotta ögat; månen, Mars, Merkurius, Jupiter, Venus, Saturnus, och dessutom solen.

 

Måndag - månens dag.

Måndag är numera veckans första dag. Måndag är den enda dagen i veckan då inga teaterpjäser spelas.

 

Tisdag - Tyrs dag

Den nordiska mytologins krigsgud. På fornsvenska kallad Ti. Planeten Mars.

 

Onsdag - Odens dag.

Onsdag kallas ibland "lillördag". Ordet kommer ifrån "piglördagen", som inföll på onsdagar, det var då pigan enligt traditionen hade ledigt eftersom hon inte fick vara ledig på den riktiga lördagen. Planeten Merkurius.

 

Torsdag

Är uppkallad efter den fornnordiska guden Tor. Planeten Jupiter.

 

Fredag

Är enligt vissa forskare, uppkallad efter den fornnordiska guden Odens hustru Frigg. Andra forskare menar dock att den uppkallats efter gudinnan Freja. Planeten Venus.

 

Lördag

Har fått sitt namn efter vikingarnas tradition att bada, löga sig på denna dag -"lögardagen". Lördagen är numera veckans sjätte dag, men i både judisk och kristen tradition räknas den som veckans sjunde och sista.

 Planeten   Saturnus.

 

Söndag

Solens dag. I den svenska almanackan är söndag numera veckans sjunde och sista dag, sedan detta blev internationell standard 1972.

 Tidigare var söndagen veckans första dag.

  

ANNONS
Av Maria - 6 december 2009 21:21

Veckodagsbarn.

 

Måndagsbarn sägs bli rika.
Tisdagsbarn aldrig någon svika.
Onsdagsbarn har lätt att lära.
Torsdagsbarn aldrig någon besvära.
Fredagsbarn är lyckans smeder.
Lördagsbarn gör alla heder.
Men för söndagsbarn går det bra genom livet,
det är så sant som det är skrivet.

ANNONS
Av Maria - 6 december 2009 18:38

Julen är en högtid som är sprängfylld av

symbolik och traditioner.

Men vad betyder egentligen alla dessa

ceremonier och var kommer de ifrån.

   


ADVENTSFIRANDE

- en företeelse som växt fram

under 1900-talet. Ordet advent

 är en förkortning av latinets

adventus Domini-Herrens

ankomst. Perioden omfattar

tiden från fjärde söndagen före

jul till och med julafton.

Kyrkoåret börjar första söndagen i

 advent och den dagen har från

1920-talet blivit en av årets stora

kyrkogångsdagar.

 

ADVENTSFASTA

- introducerades i samband

med att det kristna julfirandet

fick fäste i Norden för cirka 1000

år sedan. Det innebär att man skulle vara

återhållsam med mat och dryck och

festligheter och från köttmat.

 Bröllop var förbjudna.

 

Fastan var en förberedelse för

den stora glädjehögtiden. Man

skulle inte ta ut julen i förskott.

Efter 1500-talet, när vi övergick från

katolicismen till protestantismen,

försvann fastan.

 


ADVENTSLJUSSTAKEN.

- den svenska adventsljusstakens historia

börjar på 1870-talet

med en adventsgran på Ersta

diakonissanstalt i Stockholm.

Förebilden hade hämtas från

Kaiserwerths diakonissanstalt

utanför Dusseldorf i Tyskland.

I adventsgranen tändes sju ljus,

ett för varje veckodag,

under fyra söndagr.

Sju barn fick gå fram

 och tända varsitt ljus och

läsa en bibelvers.


På 1920-talet och 1930-talet

konkurrerades adventsgranen ut

av adventsljusstaken och adventskransen,

en rund ljusstake klädd med lingonris,

lummer eller annat grönt.

Dessa ljusstakar hade fyra ljus.

Adventsljusstaken förekommer numera

i de flesta svenska hem men har inte

någon tradition utomlands.


  


ADVENTSSTJÄRNAN

- en symbol för Betlehemsstjärnan som

vägledde de tre vise männen till stallet

med det nyfödda Jesusbarnet. Blev

populär i Sverige på 1930- och 1940-talet.

Ursprungligen kommer ide´n med en

stjärna från en tysk lärare på 1880-talet som

lät barnen dekorera skolan under adventstid.


ADVENTSKALENDERN

- började sin existens i mitten av

1880-talet när en tysk mamma ville

göra tiden fram till jul lite lättare

för sin fyraårige son Gerhard.

Hon gjorde i ordning en bit färgglad

kartong med tjugofyra kakor på.

Pojken fick sedan äta en kaka om dagen

fram till jul.


  


JULBOCKEN

-julbocksupptågen är en tradition

med rötter i medeltida Nikolausspel

och möjligen även i förhistoriska riter.

I katolska länder brukade en figur utklädd

till S:t Nikolaus komma den 6 december

 med belöningar till de skolbarn som

varit flitiga. Han brukade åtföljas av en djävulsfigur

i bockgestalt som straffade de olydiga barnen.

Julbocken har även varit julklappsutdelare

 och han var en populär figur i de olika

julupptågen där han hade en framträdande

roll. Oftast var det julbocken eller Judas med pungen

som i en säck samlade in det som skänktes.

Julbocken var ibland försedd med en tratt

 mellan käkarna vari brännvinet kunde hällas rakt ner

i en kagge som hängde runt halsen så att det

kunde sparas till ett senare tillfälle.

 

  


JULFIRANDE

- innhåller influenser från alla tider.

Ordet jul är besläktat med fornislänskan

och fornengelskan. I norra England

talar man fortfarande i lite ålderdomliga

sammanhang om yule, som möjligen är

ett arv av vikingarnas framfart där.

När vi höjer våra ölglas och önskar

varandra God Jul är det en obruten

tradition ända från hednisk tid,

även om det då var dryckeshorn

som lyftes. Det kallades att dricka in julen.

 

  


JULENS RÖDA FÄRG

- här finns inget entydigt svar att ge.

Rött var en dyrbar färg att framställa

och användes endast vid festliga tillfällen,

dock inte enbart till jul. Julen i det gamla

bondesamhället hade knappast några röda

komponenter så julens röda färg är en

företeelse från vår egen tid.

Den röda färgen förekommer

 ofta i kombination med grönt:

granens, lingonrisets och mossans gröna färg

och växter som får vara med i julprydandet.

Granen, dock ej den klädda, hör samman med

mycket gamla svenska traditioner.

 

  


JULTOMTEN

- är en blandning av vår lilla

gråklädda gårdstomte och den

rödklädde S:t Nikolaus.

Tidigare hade framför allt julbocken,

som stod för mycket julhyss i forna

tiders bondsverige, varit anlitad

om man hade någon julklappsutdelare

överhuvudtaget.

 

  


LUCIATÅG

- den ljuspridda lucian, som

kommer med en bricka på

luciamorgonen, var från början

en högreståndssed, invandrad från

Tyskland, och förekom framförallt

i västsverige. Första gången vi hör talas

om Lucia är 1764.

I mitten av 1800-talet spreds

 luciaseden vidare.

 

    


LUSSEFIRANDE

-långt innan seden med luciatåg

kom var den 13 december en

speciell dag.

Lucianatten räknades som årets

längsta natt enligt den julianska

kalendern. Vid kalenderreformen

1753 flyttades vintersolståndet

till den 21-22 december, men

föreställningen om den långa

lucianatten levde kvar.

Enligt folktron var natten farlig,

övernaturliga makter drev sitt

spel och djuren kunde tala.

Själva Lusse (Lucia) blev liktydlig

med Lucifer.

 

LUTFISK

-under katolsk medeltid infördes

det kristna julfirandet i vårt land

och firades under samma tid som tidigare

den hedniska julen. Det var då vi började

äta lutfisk som från början ingick i julfastan

vilken varade under advent och avslutades

julaftonskväll då man äntligen fick smaka

av den goda köttmaten.

 

   


SANKTA LUCIA

-helgonet som gett dagen sitt namn,

var en ung italienska som led martyrdöden år 304.

Hon levde i Syracusa på Sicilien och det finns

flera legender om henne med något varierande

innehåll. Vid denna tid var det straffbart att

vara kristen i det romerska samhället och det

sägs bland annat att hennes fästman angav

henne för att vara kristen efter att hon givit

bort sin hemgift åt de fattiga så att han gick miste

om hela kakan. Som hämnd stack hon ut sina ögon

och skickade dem till sin fästman och angivare.

Hon blev dömd att brännas på bål men lågorna vek

undan och till slut blev hon dödad genom att ett

svärd stacks in i halsen. Resterna av henne kan

ännu beses i St Jeremias kyrka i Venedig.

St Lucia är de synskadades skyddshelgon.

 


STJÄRNGOSSAR

-seden att gå med stjärnan.

Efter en lysande stjärna tågade

ett utklätt stjärngossefölje från

hem till hem för att framföra sång

och skådespel om Betlehemsstjärnan

och Jesu födelse.

Föreställningen belönades med mat

och dryck som sparades till en fest

vid ett senare tillfälle.

Seden är känd i Sverige sedan 1600-talet

och har sitt ursprung i medeltida kyrkospel

som framfördes i mellaneuropa.

I städerna var det latinskolornas elever,

djäknarna, som på detta sätt tiggde ihop

till sin försörjning under jullovet.

På landsbygden var det byns ungdomar

som genom stjärnupptågen samlade ihop mat

och dryck till ett gemensamt kalas.

 

STAFFAN STALLEDRÄNG

-Herodes stalldräng Staffan var den som,

enligt legenden, först såg Betlehemsstjärnan.

Han spår då att den visar att en större och

mäktigare härskare än Herodes är född.

Herodes svarar att det är lika omöjligt

som att den stekta tuppen ska gala.

Då reser sig tuppen på fatet och galer- och

som tack för den ovälkomna spådomen

låter Herodes stena sin stalldräng.

 

Källa: Nordiska museet.

Av Maria - 3 december 2009 19:45

  

Tjena på er!

 

Veckan snart slut och så även fullmånen hoppas jag.

Söndagnatt sov bara några timmar, måndagnatt sov

jag tre timmar och kunde inte begripa vad det var frågan om.

På tisdagmorgon upptäckte jag då fullmånen och jag har ju

alltid problem med sovningen då. Det är helt hopplöst

helt enkelt och huvudvärk får jag också.

 

Så man kan ju tro att man är på jakt efter något och är

vampyr under dessa dagar är ju inte klokt.

 

Ögon har varit rödsvullna under denna vecka på jobbet

som tur är så har man ju sagt till att jag inte har sovit och varit på jakt

istället på nätterna. Hihihihi.  

 

Har långvecka på schemat också denna vecka men nu är

den snart slut bara en dag kvar.

 

Men på jobbet så stortrivs jag och veckan har varit bra

 förutom att man har varit så trött.

 

Idag har Tilde varit till ögonläkaren igen och det högra

ögat har blivit ännu mer sämre. Hon har klagat över

huvudvärk och ont i ögonen nu på sistone och varit väldigt trött

så nu vet vi ju orsaken och glaset är beställt så nu är det bara att vänta.

Vi behöver inte nya bågar nu iallafall för vi köpte ju dom här i början av året.

 

Igår var L-A  på skolan med Tilde och de hade haft det så roligt hela dagen,

man vart ju så avundsjuk för det är så roligt att vara med sitt barn på skolan.

Men jag hade ju gjort mitt roliga för den här terminen.

 

Nästa helg drar vi till Stockholm och gör storstan osäker med goa vänner,

ska till Skansens julmarknad och har även lovat Tilde att gå på Grönans julmarknad om de nu har någon. Och så äta gott ute på restaurang och shoppa också det får man ju inte glömma. Ska till gamla stan och jag ska slinka in till Christina Schollin också tänkte jag.

Men som sagt det är nästa helg det, nu i helgen ska L-A och jag ut

och handla julklappar på lördagen och så hoppas jag ju också hitta några

i Stockholm också.

 

Men nu säger jag Godnatt till er och hoppas

att jag kan sova inatt.

Jag tänker iallafall hålla mig inne så ni som är ute kan vara säker,

så säker att det inte är jag asså som leker vampyr. 

    

 

 

 

Av Maria - 3 december 2009 19:11


Tomtens julfunderingar.

 

 Snart julen är här och på dörren bankar,
och tomten han går i de djupaste tankar,
där tyst mellan uthus och stugor vankar:
Vad ska jag ge barnen till julklapp i år
?

 

 

Jag ger väl Anders en piska, som kan smälla,
åt Stina en docka, som "mamma" kan gnälla,
en bössa åt Tor att "indianerna" fälla,
åt lillan ett lamm, som kan bräka "bä-bä"!

 

En julgran jag också tar hem från skogen.
Åt sparven finns nog en kärve på logen.
Och Brunte får havre, ett köttben får Trogen,
och själv får jag säkert ett stort fat med gröt.

Av Maria - 3 december 2009 17:07

  

 

Vilken Jultyp är du?

 

1. Den tankspridde.

 

Oj! Är det redan jul? den 23:e december upptäcker han julskyltningen.
Blind för omvärlden har han gått genom stan hela december

utan att se jultomtar och glitter.

Av en slump hittar han förra årets gran längst in i garderoben.

Han släpar fram den skabbiga, barrlösa tingesten,

 hänger på allt möjligt för syns skull och i toppen tejpar han

 fast en wunderbaum som sprider barrdoft.

Julmaten köper han färdig i folieform,

givetvis glömmer han att sätta in den i mikron

och sitter därför på eftermiddagen framför TV:n

 och bryter plastgaffeln mot den djupfrysta skinkan.

Har den tankspridde dessutom små barn så

brukar julaftons tindrande ögon förbytas i gråt och tandagnisslan.

När tomten knackar på dörren tror den tankspridde nämligen

att det rör sig om en gammal tiggare med dålig klädsmak.

Frågar tomten om "det finns några snälla barn i huset"

erkänner han att han inte har en aning

"Hör efter hos grannen" säger han och smäller igen dörren.

Om den tankspridde är ensamstående kan han erbjuda sig

att vara tomte åt släktingar med småbarn,

när han ska byta om till tomte och med hög röst förklarar

att han bara skall ut och köpa tidningen så brukar detta sluta i stor
förvirring eftersom han verkligen går ut och köper en tidning och därefter
glömmer vad han skulle göra och försvinner hem med säcken.

Julklapparna och tomtedräkten hämtas sedermera av uppretade släktingar.


2. Julfantasten.


Julfantasten älskar julen och har väntat otåligt ända sedan förra julen.
Redan i Juni kontrollerade hon att de 3198 tomtarna

fanns lättillgängliga på vinden.

När de övriga i familjen dansade kring midsommarstången
smög hon ner i källaren för att kolla att glittret inte trassat sig.

Det är julstjärnor, ljusstakar, änglaspel, löpare, dukar, kalendrar, tomtar,
krubbor och lucior. Mossa och svampar dyker upp i fönsterkarmen, konstgjord snö sprayas på rutorna och ljusgirlanger

och kulörta lyktor hängs på tak och buskar.

Att huset liknar en blandning av tomtens verkstad

och Kiviks marknad berör inte fantasten ett dugg.

Julkort skrivs, klappar lackas, ljus stöps,

pepparkakor peppras, kärvar kärvas,
fisk lutas, knäck kokas och grytor doppas.

Den största granen man kan hitta bärs in i huset

och pyntas så full att det är ett under om den orkar stå upprätt.

När det gäller julmaten spricker familjens budget omgående.

 Hon tvingar de mest motspänstiga släktingar till sitt hus.

 Det sjungs, äts, dricks och dansas.
Alla traditioner måste hållas allt från grötrim till julpsalmer.

När klapparna ska delas ut krävs det tre bastanta tomtar

för att orka släpa in alla säckarna.

På juldagsmorgon är det dags för julotta i hästdragen släde

vilket kan vålla problem om det saknas snö.

Visserligen blir det ett vackert gnistregn från slädens medar mot asfalten, men hästen slokar i regel efter någon kilometer.

Fast julfantasten deppar inte. Snart är det ju jul igen.

 

3. Utlandsfirarna.


Utlandsfirarna är oftast ett par i medelåldern som påstår sig

tröttnat på den svenska julen.

Strax innan helgen packar de ner det nödvändigaste och
styr kosan till Kanarieöarna eller någon annan exotisk plats.
Huvudsaken är att det är varmt och skönt och att de befinner

sig långt ifrån snö och kyla.

En gång i timmen rusar de dock in i sin bungalow,

ringer hem till kalla Sverige för att höra hur vädret är

och reta alla som skall fira jul hemma i vintermörkret.
Att utlandsfirarna saknar snön, dimman, blåsten

och mörkret skulle de naturligtvis aldrig erkänna, inte ens för sig själva.

Inners inne undrar de vad som fattas, det krävs en hel del fantasi

för att komma i julstämning bland papegojor och palmkronor.

Frågor som: "kan man ha skånsk senap till enchiladan"

och passar det verkligen med tequila till brunkålen?"

Sill brukar vara svårt att få tag i utomlands och

 utlandsfirarna gör i sin desperation ett "sillbord"

av barracudor och flygfisk.

På själva julafton ordnar man ringdans runt en cypress,

kaktus eller plastgran vid poolen.

Julklappsutdelningen kan i värsta fall urarta om det visar sig

 att paketen försvann redan på bagageinlämningen hemma i Sverige.

Hastigt hoprafsade ersättningsklappar som badbollar

och sombreros får inga ögon att tindra.

Det är trettio grader varmt, tomten har fått magbesvär,

 stearinljusen smälter och pepparkakorna mjuknar.

 Någon hittar en skorpion i glöggen… utlandsfirarna suckar

och längtar hem till stressen och kylan.

Av Maria - 2 december 2009 20:57

  

Av Maria - 2 december 2009 19:49

  

Presentation

Lite fakta om mig.

Hej, Maria heter jag och är en tjej som är glad och gillar humor och änglar i massor.
Pyssel och datorn tar mycket av min tid.
Och framför allt barn. Jag jobbar som barnskötare på förskola på en småbarnsavdelning och jag älskar mitt arbete.
Jag är en änglamamma till min lilla dotter Ida och jag är mamma till min underbara dotter Tilde. Familjen är mitt allt. Här på bloggen så kommer jag att dela med mig av mitt material som jag har i arbetet. Och så kommer det en liten dikt då och då också. Hoppas att ni kommer att trivas här på min blogg. Skriv gärna om ni undrar över något.
Min mail är mariaslekrum@live.se

Rosa bandet

Följ mig på facebook

Följ mig via bloglovin.

bloglovin

Lämna gärna ett tassavtryck.

Google Översätt

Facebook

Klocka

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3
4
5
6
7
8
9
10
11 12 13
14
15
16 17 18 19 20
21 22 23 24
25
26 27
28
29
30 31
<<< December 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Mina små rum.

Inspirationbloggar

Mina nära och kära.

Räkneverk

  • besöksräknarebesöksräknare
  • free counters

Vädret i Njurunda.

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se